- Luleås lokalkostnad per elev stiger, kostnaden i sig är också på en högre nivå än
2.5 Kostnadsnyckeltal jämförelse mellan kommuner
Det finns flera fördelar med att mäta kostnader över tid genom olika nyckeltal, inte minst ger det information om verksamhetens resursanvändning och effektivitet. Andra fördelar är att
nyckeltalen möjliggör jämförelse mellan exempelvis likvärdiga kommuner, vilket möjliggör utvärdering av kommuners relativa prestation. Nyckeltalen ger alltså beslutshavare och ägare (medborgare) värdefull information om hur verksamheten fungerar och i förlängningen
underlätta val och beslut. Kostnadsnyckeltalen som analyseras i detta kapitel är främst hämtade ur Kolada, som är en samlingsdatabas för offentlig statistik. Analyserade nyckeltal och
förklaringar:
Nyckeltal Funktion Fördelar Nackdelar
Kostnad grundskola
Att mäta en verksamhets totala kostnad, delat med antal elever.
Ger en god överblick, svårt att manipulera nyckeltal, lätt att förstå.
Nyckeltalet behöver kombineras med andra nyckeltal då det inte tar hänsyn till strukturella skillnader.
Nettokostnads-avvikelse
Nettokostnad minus referenskostnad i mkr, referenskostnad tar hänsyn till strukturella kommunala olikheter och andelen elever i skolålder.
Ett sätt för staten att påverka och styra kommunal satsning, synliggör kommuners ambitionsnivå, möjliggör ”rättvisare”
jämförelser.
Svår att förstå, komplicerade nyckeltal kan tappa
Att mäta hur mycket resurser en kommun lägger på undervisning per elev.
Lätt att jämföra hur kostnadsutvecklingen ser ut över tid, enkel att jämföra mellan kommuner.
Tar ej hänsyn till strukturella skillnader.
Kostnad förskoleklass
Att mäta hur mycket resurser en kommun lägger på undervisning per elev i förskoleklass.
Lätt att jämföra hur kostnadsutvecklingen ser ut över tid, enkel att jämföra mellan kommuner.
Tar ej hänsyn till strukturella skillnader.
Lokalkostnad Att mäta hur mycket resurser kommunen lägger på fastigheter per elev.
Påvisar om kommunen står med dyra eller billiga lokaler, påvisar indirekt kapacitets-över eller underskott.
Nyckeltalet tar ej hänsyn till strukturella skillnader, ålder på lokaler eller differenta mark- och byggkostnader.
Övriga kostnader
Mäter övrig resursanvändning, resurser som krävs för att styra och förvalta en grundskola utifrån skollagen.
Synliggör bland annat hur mycket overhead-kostnader som kommunen har för grundskola.
Det krävs att man kan dissekera nyckeltalet i detalj för att kunna analysera det.
Luleå kommun ingår i den så kallade kommungruppen ”större stad” som är ett urval av 21 (inkluderat Luleå) likvärdiga kommuner sett till storlek och bebyggelsestruktur. Det är värdefullt att kunna jämföra sig med likvärdiga kommuner då förutsättningarna skiljer en del från kommun till kommun. Ett bra exempel är tillgången på lärare som i allra högsta grad inverkar på
lönekostnaden och som ser olika ut mellan kommuner. Ett ytterligare exempel är att overhead-kostnader och fasta overhead-kostnader kan se olika ut mellan stora och små kommuner.
2.51 Kostnad (er) och kostnadsutveckling för kommunal grundskola
Totalkostnaden (kostnad för kommunal grundskola F-9) inkluderar alla kostnadskategorier på grundskolan förutom kommunalt fritidshem och skolskjutskostnader. I tabellen framgår grundskolans kostnadsutveckling under perioden 2014–2019.
Nyckeltal Luleås kostnadsutveckling från 2014 till 2019 (5 år)
Luleå i jämförelse mot kommungruppens
medelvärde 2019 1. Kostnad elevhälsa åk 1–9,
kr/elev
Luleås kostnadsutveckling är 119% och kan betraktas som mycket hög.
Ligger +21,5% över medelvärdet i kommungruppen.
2. Kostnad lokaler åk 1–9, kr/elev Luleås kostnadsutveckling är 11% och kan betraktas som normal.
Ligger +10% över medelvärdet i kommungruppen.
3. Kostnad lärverktyg åk 1–9, kr/elev
Luleås kostnadsutveckling är -1% och kan betraktas som låg.
Ligger -17,2% under medelvärdet i kommungruppen.
4. Kostnad måltider åk 1–9, kr/elev Luleås kostnadsutveckling är 40% och kan betraktas som hög.
Ligger +9,9% över medelvärdet i kommungruppen.
5. Kostnad undervisning åk 1–9, kr/elev
Luleås kostnadsutveckling är 16% och kan betraktas som normal.
Ligger -8,1% under medelvärdet i kommungruppen.
6. Övriga kostnader åk 1–9, kr/elev Luleås kostnadsutveckling är 33% och kan betraktas som hög.
Ligger +8,9% över medelvärdet i kommungruppen.
7. Kostnad kommunal förskoleklass, kr/elev
Luleås kostnadsutveckling är 1% och kan betraktas som låg.
Ligger +7,7% över medelvärdet i kommungruppen.
8. Kostnad kommunal grundskola åk F-9, kr/elev (summerat alla) kostnader ovan)
Luleås kostnadsutveckling är 19% och kan betraktas som normalhög.
Ligger +-0 över medelvärdet i kommungruppen.
Övriga nyckeltal grundskola, kr/elev
9. Kostnad kommunalt fritidshem, kr/elev
Luleås kostnadsutveckling är 9% och får betraktas som normallåg.
Ligger +4,8% över medelvärdet i kommungruppen.
10. Kostnad skolskjuts åk 1-9, kr/elev hela kommunen
Luleås kostnadsutveckling är 15% och får betraktas som normalhög.
Ligger +28,6% över medelvärdet i kommungruppen.
I nyckeltalet ”kostnad kommunal grundskola åk F-9” ingår kostnader för elevhälsa, lokaler, lärverktyg, måltider, undervisning, övriga kostnader och kostnader för förskoleklass och delas med total elevvolym F-9. Elevvolymen utgörs av de senaste två årens medelvärde avstämt i oktober. Nyckeltalen justerar inte för strukturella skillnader som finns mellan kommuner. Även kostnader för kommunalt fritids och totala skolskjutskostnader illustreras, men ingår inte i ”total kostnad kommunal grundskola åk F-9”.
Utifrån analys av alla kostnaders utveckling över 5 år och som jämförelse mot kommungruppens medelvärde, finns vissa trender. Det är tydligt att Luleå grundskola är dyrare på flera områden med undantag för undervisningskostnad per elev, där Luleå ligger lägre sedan två år tillbaka.
Även kostnaden för lärverktyg ligger under kommungruppen.
1. Elevhälsa som i Luleå både består av decentraliserat stöd3 (ex. skolkuratorer organiserat på skolan) och av centralt stöd (central elevhälsa med skolsköterska, specialpedagogik,
skolläkare med mera) har en relativt kraftig kostnadsutveckling på nära +120% under 5 år.
Värt att notera är att Luleå valt att inkludera vissa av specialpedagogerna (de
specialpedagoger som är organiserade under elevhälsan) i elevhälsans kostnadsnyckeltal.
Det är inte osannolikt att kommuner gjort olika tolkningar för likvärdiga befattningar, att antingen inkludera dessa till elevhälsans kostnadsnyckeltal eller till ”övriga” kostnader.
Bedömningen görs utifrån om läraren jobbar timplansbundet eller om befattningen är konsultativ och ger tillgång som elevhälsa.
2. Luleå har en bred palett av olika skolstorlekar med koncentration runt 100–300 elever, drygt 72% av alla skolor återfinns i spannet upp till 300 elever. Vid en jämförelse mellan de utvalda kommunernas lokalkostnader per elev ges en spretig bild, där Borås, Jönköping och Umeå som uppvisar en negativ kostnadsutveckling på 5 år, under samma period som Luleås lokalkostnad ökar med +11,2%. I kommungruppen finns även en kommun
(Östersund4) som redovisat -38,8% i kostnadsutveckling, vilket då får anses som
anmärkningsvärt. Totalt 7/21 (33,3%) kommuner i kommungruppen redovisar en negativ kostnadsutveckling på 5 år, vilket också får anses som extraordinärt.
3. Kostnader för lärverktyg, alltså all form av inköp som direkt ingår i undervisningen som exempelvis skolböcker och datorer, har haft en svagt negativ (-1,4%) utveckling under 5 år.
Det kan tilläggas att Luleå grundskola haft en digitaliseringsstrategi med 1:1-satsning på högstadiet (1 dator per elev) och sedan 2016 en 1:2-satsning på mellanstadiet (1 dator på 2 elever). Till 2019 beslutade BUF att återanvända skoldatorerna ett fjärde år trots att
datorerna varit avskrivna5. Denna besparing tillsammans med övriga åtgärder har bidragit till att sänka kostnaden för lärverktyg.
4. Skolmåltider uppvisar en högre kostnadsökning (+40,5%) senaste 5 åren, klart högre än samtliga urvalskommuner. Under motsvarande tidsperiod ökar kommungruppens kostnader med nära +10%.
5. Undervisningskostnaden per elev i Luleå har ökat med 16% under 5 år och kan jämföras mot kommungruppens +31,1% under motsvarande tidsperiod. Kostnad för undervisning 2019 ligger 8,1 % under kommungruppens medelvärde.
6. Övriga kostnader som bland annat mäter overhead-kostnader, kostnader för
skolhandläggare, studie- och yrkesvägledare, elevassistenter, kompetensutveckling med mera, ökar med +32,9% under tidsperioden medan kommungruppen ökar med +15,3%.
Främst är det den så kallade centrala OH-kostnaden i Luleå som ökat stort, alltså den kostnad som återfinns i kommunledningsförvaltningen och som fördelas ut till kommunens olika verksamheter (se kap. 2.57 för mer analys).
7. Kostnadsnyckeltal för förskoleklass visar på en försiktig utveckling på drygt +1% under tidsperioden samtidigt som kommungruppen ökar med +20%. Trots en försiktig kostnadsutveckling ligger Luleå över kommungruppens kostnader.
8. Totala kostnader för grundskola åk 0-9 (summerat alla kostnader delat med snittvolymen senaste två åren F-9 ) ökar med +19,2% under tidsperioden medan kommungruppen ökar med +22,2%. Luleås nyckeltal ligger under 2019 i paritet med kommungruppen.
5Datorernas ekonomiska värde skrivs av på 3 år i kommunen.
9. Nyckeltal för fritids ingår inte i grundskolans totala kostnadsnyckeltal, däremot är det en del av grundskolans verksamhet. Kommunalt fritidshem i Luleå har en relativt normal kostnadsutveckling under 5 år på +9,1% och kan jämföras mot kommungruppens +14,7%
under samma tidsperiod.
10. Kostnaden för skolskjuts ökar med 15,2% under 5 år och kan jämföras mot
kommungruppens negativa utveckling på -1,2%. Det som i regel skiljer kommunernas kostnader för skolskjuts åt, utöver påverkan från olika koncentrationer av stadskärna kontra glesbygd, är regelverk kring avstånd mellan skola och boendeadress samt hur bedömning görs av elevers personliga skäl (synnerliga skäl) för rätten till egen skoltransport.
2.52 Kostnad grundskola
Totala kostnaden för grundskolan årskurs F-9 kan illustreras per kostnadskategori och i relation till övriga kostnader:
Grafen visar hur mycket kostnader per kostnadskategori i relation till total kostnad som kommunerna satsar per elev i årskurs F-9.
Den totala kostnadsutvecklingen i grundskolan på drygt 4% per år, speglar den allmänna, något högre prisutveckling, som varit i svensk skola under flera år, mestadels från löneinflation.
Prisökningen som också är ett resultat av att staten tillfört lönesatsningar i kommunal skola, resurser till både så kallat lärarlönelyft och förstelärare (karriärtjänst).
Kostnadsökningen är betydande för alla kommuner, främst fr 2015 och framåt accelererar utvecklingen. Samtliga urvalskommuner har en lägre totalkostnad per elev än vad Luleå har, samtidigt ligger kommungruppens medelvärde något under Luleås.
2.53 Nettokostnadsavvikelse
Nettokostnadsavvikelse beräknas genom att mäta grundskolans totala nettokostnad i hela kommunen mot en så kallad referenskostnad. Ett positivt tal innebär att kommunen använder mer pengar till skolan än vad staten räknat fram som en lägsta ambitionsnivå.
Det som skiljer nettokostnadsnyckeltalet från ”kostnad kommunal grsk” är att nyckeltalet inkluderar friskolor, alltså kommunens totala kostnader för att bedriva grundskola, även skolskjuts inkluderas. Delningstalet som används är folkbokförda elever i kommunen.
Referenskostnaden beskrivs som ett nyckeltal som bygger på nettokostnaden, andelen barn i kommunen, barn med utländsk bakgrund, samt antaganden om merkostnader för små skolor och skolskjuts. Även den så kallade standardkostnaden ingår i nyckeltalet med syfte att jämna ut för befolkningsutveckling, åldersstruktur, bebyggelsestruktur och lönestruktur.
Grafen visar att Luleås nettokostnad, vid avstämning mot referenskostnaden, ligger 24 mkr över referensen.
En jämförelse av nettokostnadsavvikelsen visar att Luleå kommun lägger 24 mkr mer på grundskolan i jämförelse med en framräknad referenskostnad. Sedan 2018 har Luleås nettokostnadsavvikelse på grundskolan minskat från 56 mkr till 24 mkr. Den teoretiska merkostnaden bör jämföras med den totala kostnaden för kommunal skola i Luleå.
2.54 Undervisningskostnad
Undervisningskostnad per elev består av lönekostnader kopplad till timplan- och läroplanbunden aktivitet. Även lönekostnader från rektorer, verksamhetsutveckling och övrig ledning ingår i nyckeltalet.
Fram till 2016 hade Luleå en relativt hög undervisningskostnad per elev, därefter har kostnaden per elev planat ut för att idag ligga en bit under kommungruppen. Det som påverkar kommunens undervisningskostnad är främst lärartätheten, elevunderlaget och lärarlönerna. Indirekt påverkar även kommunens skolstruktur och om kommunen har en stigande eller fallande
volymutveckling. Det kan även finnas vissa mätrelaterade avvikelser i nyckeltalet, exempelvis att andra elevresurser som exempelvis elevassistenter felaktigt bokförts som en
”undervisningskostnad”.
I tabellen framgår andelen lärare (heltidstjänster) med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne i grundskolan. Luleå, Umeå och Jönköping har högst andel behöriga lärare, skillnaden är särskilt stor vid jämförelse med Borås men även gentemot kommungruppen som helhet.
2015 2016 2017 2018 2019
Lärare (heltidstjänster) med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne i grundskola åk 1–9, kommunala skolor, andel (%) (Kolada)
Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen. I jämförelsen har den minskat mest för Luleås del, från en mycket hög andel 2015 på 96,1 % till 87,2 %.
Andel (%) lärare i årskurs 1–9, omräknat till heltidstjänster, med lärarexamen, förskollärarexamen eller fritidspedagogexamen och med utfärdat examensbevis, i kommunala skolor i kommunen. (Kolada)
En jämförelse av kommunernas medellöner 2019 försvåras en aning då kommunerna väljer att redovisa sina uppgifter i olika lärarkonstellationer. Utifrån de tillgängliga uppgifterna
framkommer att Luleå ligger lägre i medellön för lärare, följt av Umeå kommun. Högsta
medellönerna har Uppsala följt av Jönköping. När det gäller medellön för rektorer har dock Borås lägre medellön än Luleå. Uppgifter för jämförelse med kommungruppen finns ej.
Lärare åk F-3
Lärare 4-6
Lärare åk 1-6
Lärare åk 7-9
Medellön totalt för
lärare
Rektorer
Borås 34 980 47 777
Jönköping 35 558 51 636
Luleå 33 641 34 284 33 902 49 551 (gr+gy)
Umeå 33 281 34 036 33 869 34 968 48 800
Uppsala 34 490 36 948 38 447 53 361
Medellön 2019. Källa: respektive kommun. I Luleås totala medellön är praktiska estetiska lärare inräknade då de redovisas separat, medellönen är 34 216 för den lärargruppen.
Sammantaget framkommer att Luleås grundskola har en relativt låg undervisningskostnad, samtidigt som andelen behöriga lärare är på en god nivå, betydligt ovan kommungruppen. Andelen pedagogisk personal med högskoleexamen är även den på en god nivå särskilt i jämförelse med kommungruppen, om än avtagande.
2.55 Kostnad förskoleklass
Det har varit känt att Luleås förskoleklass är dyrare relativt kommungruppen, en jämförelse mot urvalskommunerna är inget undantag.
Grafen visar kostnadsutvecklingen i förskoleklass senaste fem åren. Luleås kostnadsutveckling är sjunkande sedan 2017 och rör sig mot kommungruppens medelvärde
Intressant och viktig är att nyansera bilden kring nyckeltalet då det annars finns risker för fel- och övertolkningar. Dels har Luleås förskoleklass en högre andel personal med högskoleexamen
relativ kommungruppen (100% mot 89,6%; enligt kommunbladet 20196). Personal med
högskoleexamen har som regel en högre lön än personal utan högskoleexamen, vilket då troligtvis driver upp lönekostnaden.
En annan viktig del är att studera volymutvecklingen i förskoleklass, i synnerhet Luleås
volymutveckling sista fem åren. Som vi sett i tidigare analyskapitel (se kap. 2.31) finns en tydlig negativ volymtrend i Luleå. Delningstalet (volymen) som ingår i nyckeltalet ”kostnad
förskoleklass” är ett genomsnittligt volymtal baserat på de senaste två årens skolstarter. På så sätt minskas dess ”slagighet” i nyckeltalet, Luleås förskoleklass får en jämnare volymutveckling, dock fortfarande påverkad av den svaga utvecklingen. En svag volymökning gör att
kostnadsnyckeltalet blir högre än vad det kanske borde vara, helt enkelt för att kostnader är mer trögrörliga än volymen.
Avslutningsvis kan nämnas att trots en högre lönekostnad och sämre volymutveckling har även Luleås kommunala förskoleklass en glesare struktur relativt jämförbara kommuner, 16,9 elever per heltid lärare jämfört mot 17,9 elever i kommungruppen (se kommunbladet 2019). En högre täthet driver upp lönekostnaden och påverkar därför nyckeltalet negativt. Inför höstterminen 2020 sänks skolpengen i förskoleklass, i syfte att anpassa ambitionsnivån till jämförbara kommuner.
2.56 Lokalkostnad
Lokalkostnaden för kommunens olika verksamheter har varit föremål för diskussion flera gånger senaste åren då den har ansetts vara för hög i relation till övriga kommuner. Lokaler är den näst största kostnadsposten efter undervisningskostnaden för Luleås grundskola (se kap. 2.52).
Kostnadsutvecklingen speglar troligen den allmänna diskussionen i Luleå:
Luleås lokalkostnad i grundskola är högre än jämförbara kommuner.
6 Kommunbladet inkluderar kommunens friskolor i sammanställningen och därför finns viss osäkerhet i statistiken.
Luleås friskolor har cirka 10% av kommunens elevunderlag.
Luleå grundskolas lokalkostnad har stigit under flera år och kan jämföras mot en majoritet av urvalskommunerna som istället sett en fallande kostnadsutveckling, endast Uppsala tillsammans med Luleå har en stigande kostnadsutveckling. Kommungruppen har likt urvalskommunerna haft en negativ utveckling för att sedan 2017 åter börja stiga.
Den stigande lokalkostnaden för Luleås grundskola beror devis på att kommunen byggt överkapacitet, från 2018 inkluderas exempelvis Tallkronanskolan i kostnadsnyckeltalet. I lokalkostnaderna ingår även driftkostnader, underhåll, lokalvård samt vaktmästare avseende
fastighetsskötsel. Utöver en överkapacitet i Luleå bidrar en högre interndebitering (grundskolan i Luleå interndebiteras av Stadsbyggnadsförvaltningen för sina skollokaler) till högre
kostnadsnyckeltal.
Lokalkostnaden är troligen en av den mest trögrörliga kostnaden som kommunen har, desto viktigare att långsiktigt anpassa och planera fastighetsbeståndet på ett så effektivts sätt som det är möjligt. Som redan nämnts kostar det pengar att stå med tomma lokaler, men lokalkostnaden beror även på vilket skick fastigheterna har och hur pass nytt fastighetsbeståndet är. En sista sak som man kan lyfta är byggmarker och lokalers avskrivningstider och som kan skilja sig något mellan kommuner, även om det finns vedertagna principer.
Under 2019 har Luleå stängt Kyrkbyskolan och Vitåskolan, vilket antagligen bidragit positivt till grundskolans nyckeltal. Samtidigt har en helrenoverad skola på Notviken invigts under senare delen av 2019. Under senhösten 2020 debiteras grundskolan 100% för Notvikens nyrenoverade skola, denna merkostnad kommer att påverka kostnadsnyckeltalet negativt, främst till 2021.
Vid intervjuerna med representanter från urvalkommunerna framkom det att vissa kommuner tagit fram den faktiska lokalkostnaden för skolorna, dessa uppgifter saknas i Luleå kommun som istället tillämpar en interndebitering som inte grundar sig på faktiska lokalkostnader. I Jönköping hade exempelvis en översyn av lokalkostnader resulterat i att grundskolans hyreskostnader minskat avsevärt, vilket även medförde att kommunens ersättning till friskolorna kunde minska.
2.57 Övriga kostnader
Övriga kostnader är den tredje största kostnadsposten och är samtidigt den svårast att tolka och därmed också minst transparent. Kostnadsutvecklingen illustreras i grafen nedan.
Luleås övriga kostnader är i en stark stigande trend sedan 2016. Totalt 118,5 mkr för Luleås kommunala grundskola åk 1–9, eller 17 640 kr/elev och år.
Generellt ingår det tre större kostnadsgrupper i övriga kostnader, det är förvaltningens overhead-kostnad (så kallad OH-overhead-kostnad), kommunens centrala OH-overhead-kostnad och sedan är det övriga lönekostnader på grundskolan, lönekostnader utanför själva undervisningen.
Typ av kostnader som ingår i Övr. kostnader (2019)
Noteringar Summa kostnad grsk
2019 1. OH-kostnad förvaltning (BUF) Fördelas utifrån omsättningsandel,
44,8 % grsk, 11,2% fritids, 3,4% fskk
44,4%*73,5 mkr= 32,9 mkr
2. OH-kostnad kommunen centralt Fördelad utifrån omsättningsandel 16,1%*151 mkr= 24,3 mkr 3. Övriga tjänster (bla. elevass.) Cirka 5000% tjänster elevassistenter 19,3 mkr
Studie- och Yrkesvägledare 600% tjänster SYV 3,9 mkr
Skolhandläggare, skolvärd och övrig adm 1200% tjänster skolhandläggare. 10,0 mkr
Metodutvecklare, m. fl. 400% tjänst metodutvecklare 2,7 mkr
Drift som ex. kompetensutveckling och övrig adm
15,6 mkr
Övrigt 9,9 mkr
Summa Cirka 118,5 mkr
OH-kostnader BUF
Barn och utbildningsförvaltningens kostnader har till synes sjunkit senaste åren i synnerhet om hänsyn tas till den allmänna löneökningstakten som leder till ökade kostnader över tid. En del av skoladministrationen har också centraliserats som bidragit till lägre overheadkostnad.
Grundskolans del av skolförvaltningens overheadkostnad uppgår till drygt 35 mkr.
OH-kostnader central kommunledning
På samma sätt som att skoladministrations kostnader fördelas ut på verksamheten, fördelas även central administration ut på kommunens olika verksamheter. Tabellen nedan visar dels vad summan uppgår till över tid och även vad periodförändringen består av (uppgifter för 2019 har inte gått att få tag på).
Tabellen visar att kostnadsökningen främst härrör ifrån uppbyggnad av servicekontoret och bostadsuppdrag, men även övrig administration har växt påtagligt. Avgiften till SKR på 8,0 mkr har tidigare år tillförts som politisk kostnad, men är nu rättad som en vanlig övriga administrativ kostnad. Längst ner framgår hur mycket kostnader av gemensam central oh som tillfaller
grundskolans olika verksamheter.
Övriga kostnader i kommunal grundskola är alltså inte obetydliga utan påminner oss om att det krävs en hel del övriga resurser för att driva en grundskola i kommunen, vissa kanske onödiga medan andra är mer nödvändiga. En ytterligare aspekt är att grundskolans totala del av
overheadkostnaden är stigande, exempelvis uppgick OH för 2016 till 47,4 mkr (35,7+11,7), jämför med 2019 då OH uppgått till 57,2 mkr (32,9+24,3). Ökningen uppgår till 20,6% på tre år och får betraktas som hög.
2019 2018 2017 2016
Gemensam skoladministration BUF 73,5mkr 79,6 mkr 83,3 mkr 81,5 mkr
Fördelning kostnad grsk 32,9 mkr 35,4 mkr 36,5 mkr 35,7 mkr
Fördelning kostnad fritids 8,3 mkr 9,2 mkr 9,4 mkr 9,2 mkr
Fördelning kostnad fskk 2,5 mkr 2,5 mkr 2,9 mkr 3,7 mkr
2019 2018 2017 2016
Gemensam central OH kommunledning 151 mkr 158,0 mkr 100,6 mkr 77,9 mkr
Förändring ´-7 mkr `+57,4 mkr `22,7 mkr
Bostadsuppdrag 15,2 mkr
Administration 3,4 mkr
Löneökningar 2,7 mkr
Digital utv 1,5 mkr
Gemensam central OH, ?, 22,7 mkr 22,7 mkr
Servicekontor 36,6 mkr
Avgift kommunförbundet (tidigare år felkodat) 8,0 mkr
Administration 5,0 mkr
Gemensam central OH, ?, 57,4 mkr 57,4 mkr
Gemensam central OH kommunledning 151 mkr 158,0 mkr 100,6 mkr 77,9 mkr
Fördelning kostnad grsk 24,3 mkr 24,9 mkr 15,5 mkr 11,7 mkr
Fördelning kostnad fritids 4,4 mkr 4,8 mkr 3,1 mkr 2,4 mkr
Fördelning kostnad fskk 1,5 mkr 1,7 mkr 1,2 mkr 0,9 mkr