_____________________________________________________________________
Tidigare kapitel skrev vi fram vad vi tar med oss från empirin som vi anser vara relevant för vår studie. I detta kapitel kopplar vi det till teorin där vi även presenterar en djupare diskussion och analys om tolkningarna av empirin.
_____________________________________________________________________
Vi har i kapitel fem presenterat vad vi har tagit med oss från empirin och nu ska vi koppla det till vår teori. Vi börjar med att diskutera VD:arnas föreställningar utifrån Weicks sju egenskaper: identitet, retrospektiv, medskapande i sociala miljöer, det sociala, den pågående processen, fokus på ledtrådar och drivs av rimlighet snarare än noggrannhet, för att därefter diskutera på ett djupare plan kring hur föreställningarna har kommit på plats genom att utgå från kapitel 5, 6 och 7 i Weicks teori.
Baserat på intervjuerna med VD:arna noterar vi att VD:arna har olika identiteter och är tre helt olika människor som under sina liv har uppfattat situationer de har varit med om på olika sätt. Det anser vi har påverkat hur de ser på ledarskap idag och även även fast de har varit med om liknande situationer kan VD:arna ha uppfattat det på olika sätt, som Weick (1995) förklarar. Alla tre VD:ar är VD:ar på familjeföretag i Gnosjö, men har olika bakgrunder till hur de har hamnat på respektive familjeföretag, vilket vi tolkar har påverkat deras identitet. VD:arna har olika självbilder som vi anser att deras identitet bygger på, som således påverkar hur de ser på ledarskap. Mats är ärlig och schysst, Linda är godtrogen och framåt och Jens är optimistisk och riskbenägen (enligt VD:arna själva). Det anser vi påverkar hur VD:arna uppfattar situationer de hamnar i, som sedan påverkar hur de ser på ledarskap. Om till exempel Jens inte hade varit riskbenägen kanske han aldrig hade köpt “jättemaskinen” som kostade väldigt mycket pengar, men som resulterade i att företaget växte och utvecklades.
VD:arna har haft sina egna resor och har under sina liv utvecklat sina egna föreställningar om ledarskap, vilket retrospektiv handlar om. Erfarenheterna som VD:arna pratar om är något som redan har skett, vilket Weick (1995) menar på att de måste ha gjort, och är därför något som vi kan konstatera har påverkat dem. Många gånger pratar VD:arna om de gamla händelserna väldigt detaljerat, vilket får oss att anta att situationerna har påverkat dem. Exempelvis berättar Jens om att när han pratade med bankchefen så skedde det en tisdagskväll, vilket vi anser innebär att situationen betyder mycket för Jens, då han till och med kommer ihåg vilken dag händelsen skedde. Även att Jens påpekar att bankchefen än idag, när han stöter på honom, skakar på huvudet och säger att han aldrig trodde att Jens skulle lyckas med det, anser vi vara en erfarenhet som har påverkat Jens som person och således synen på ledarskap. Weick (1995) förklarar att man måste sortera bland sina erfarenheter och prioritera vilka som är av stor vikt, vilket vi anser att Jens har gjort med det exemplet. Weick (1995) förklarar att tiden är en ström av erfarenheter där varje erfarenhet är unik i sig och vi upplever att så även är fallet för VD:arna. Fram till just nu har de varit med om ofantliga många situationer som kan ha präglat deras syn på ledarskap och genom att vi under intervjuerna har ställt frågor som har gjort att de har tänkt tillbaka på sina liv, har vi fått ta del av olika erfarenheter från dem. Erfarenheter som även under deras liv kan ha utvecklats och formats under tidens gång. Till exempel pratar Mats om att utbildning är något som han anser vara viktigt inom ledarskap. Det är något som vi tolkar inte var en viktig del av Mats syn på ledarskap när han var ung då han hoppade av sin utbildning, men idag tycker han att det är viktigt med utbildning. Olika erfarenheter Mats har varit med om har således påverkat hans föreställning om att utbildning är viktigt. Han säger till exempel att förr kunde man få vilket jobb man ville men att idag krävs det utbildning till det mesta. Samhällets utveckling har därför format Mats uppfattning om utbildning och något vi tolkar har påverkat Mats föreställningar om ledarskap.
Baserat på Wigrens avhandling (2003) har vi fått en helhetsbild om hur Gnosjösamhället är uppbyggt och hur kulturen är i den miljön. Weick (1995) säger i medskapande i sociala miljöer att agerande är en viktig del i sensemaking och att en människas agerande delvis beror på hur miljön omkring personen är skapad. Under
intervjuerna uppfattar vi att VD:arna har påverkats i deras syn kring ledarskap på grund av Gnosjö och den anda som finns där. Wigren (2003) förklarar att Gnosjö är ett samhälle där man värderar tillit högt och där lojalitet mellan arbetsgivare och anställd är djupt inrotat. I intervjuerna med Linda och Jens uppfattar vi det tydligt att de anser att ledarskap handlar mycket om att personalen ska värderas högt och att mycket fokus ska läggas på anställda, vilket går hand i hand med vad Gnosjöandan innebär. Weick (1995) menar också på att individen själv är med och formar sin omgivning då individen själv väljer hur den agerar i situationer. Till exempel berättar Linda att hon, till skillnad från många andra företag, inte permitterade sin personal när Coronasituationen drabbade samhället utan behöll dem på heltid. Vi tolkar det som att Linda skapade sin egen omgivning genom att ta det beslutet om att behålla personalen på heltid. Flera hade åsikter kring det beslutet och vi anser att det i sig har påverkat Linda i hennes syn på ledarskap då hon på ett vis blev ifrågasatt i hennes ledarskap. Således fick hon själv tänka efter varför hon ville göra på det sättet och varför hon inte tyckte det var ett bättre beslut att permittera personalen.
Vad som vi upplever har varit en viktig faktor för VD:arna i deras syn på ledarskap är sociala interaktioner. Weick (1995) förklarar i egenskapen det sociala att man påverkas av människorna i sin omgivning och att det är något som kan forma våra uppfattningar och åsikter. Vi anser att det har varit tydligt utifrån intervjuerna att VD:arna har påverkats av människor i sin omgivning och att det har format deras föreställningar om ledarskap. Vi noterar även från intervjuerna att vissa sociala interaktioner har påverkat VD:arna i hur de inte vill vara som ledare. Till exempel när Jens berättar om lumpen och konstaterar att han vill vara lik ledarna där så lite som möjligt eftersom han inte tycker om hierarkin som används där. Linda berättar att hon i vissa delar har tagit efter hur hennes föräldrar har varit men att hon ändå har gått sin egen väg. Mats förklarar att han har haft två tidigare arbetsgivare, varav en han har sett upp till och en han inte uppskattat ledarskapet hos. Vi anser att det blir tydligt under intervjuerna att sociala interaktioner har påverkat VD:arna när det gäller deras åsikter och uppfattningar kring ledarskap, precis som Weick (1995) säger att det gör.
Weick (1995) förklarar i den pågående processen att meningsskapandet är en pågående process som påverkas av omgivningens alla intryck, vilket vi tolkar att VD:arnas föreställningar kring ledarskap gör. VD:arna kommer ständigt att forma sina föreställningar om ledarskap då de kommer att möta nya situationer och träffa nya människor som kommer att påverka deras åsikter. Det VD:arna har sagt under intervjuerna kan således vara förändrade i framtiden. Det är något som VD:arna själva inte nödvändigtvis kommer att vara medvetna om då det inte är något som anmärks, menar Weick (1995). Weick förklarar däremot att om ett tydligt avbrott i vardagen sker, till exempel sorg, kan det noteras tydligare. Vi tolkar därför situationen där Lindas mamma blev sjuk och gick in i väggen som ett exempel på ett sådant avbrott. Linda förklarar att hon insåg att hon själv inte kan vara så kontrollerande och ha koll på allt som hennes mamma hade då det inte är hållbart. Således formades hennes åsikter kring ledarskap där hon anser att ledarskap också handlar om att lägga över mer ansvar på personalen för att underlätta för henne själv. Weick (1995) förklarar att man minns situationen enklare om den kan kopplas till en känsla, till exempel sorg. Vi tolkar därför att om Linda hamnar i någon situation där hon känner att hon måste ha koll på allt, kommer hon att tänka tillbaka på situationen med sin mamma. Vi uppfattar därför på grund av denna egenskap att vi inte kan garantera eller konstatera att VD:arnas föreställningar kring ledarskap är bestämda för alltid, utan med tanke på att människor ständigt påverkas av nya intryck från omgivningen i form av, till exempel, nya situationer eller människor kan VD:arna ändra sina åsikter och föreställningar om ledarskap. Vi utgår dock ifrån att det de säger till oss under intervjuerna är något de idag tycker och kan förklaras utifrån vad de hittills har varit med om i sina liv.
Weick (1995) förklarar i fokus på ledtrådar att man oftast fokuserar på produkten gällande sensemaking och inte själva processen kring hur det faktiskt har gått till. Med hjälp av våra frågor under intervjuerna med VD:arna har de berättat om olika situationer de har varit med om och människor de har mött. Det har gett oss en större inblick i deras liv och vi kan zooma ut för att försöka förstå hela processen. Som Weick (1995) förklarar med metaforen “från frö till gröda” är det vad vi vill kunna studera och analysera. Genom att VD:arna har berättat om sina liv har det möjliggjort
för oss att kunna studera och ta ut vilka signaler, eller så kallade ledtrådar, som förklarar varför VD:arna har de föreställningar om ledarskap som de har, vilket vi kommer att förklara djupare kring efter de sju egenskaperna har presenterats här med tanke på att det är en stor och väsentlig del i vårt arbete.
När vi har lyssnat på VD:arna under intervjuerna har vi uppmärksammat att varje VD:s historia är unik och hur personens liv har sett ut skiljer sig för alla tre VD:ar. Vi anser inte att det finns något facit som tyder på att man måste ha varit med om något specifikt utan det handlar om hur VD:arna själva har uppfattat olika saker på olika sätt, för det finns inga rätt eller fel, vilket får oss att komma in på egenskapen rimlighet snarare än noggrannhet. Weick (1995) förklarar att man inte ska fokusera på huruvida vårt meningsskapande är rätt, utan mer hur passande det är för personen i fråga. Att till exempel Linda tänker annorlunda kring ledarskap efter hennes mamma blev sjuk anser vi vara passande för just Linda och det är inget som Jens eller Mats nödvändigtvis hade tänkt likadant kring om de skulle hamna i en liknande situation. Vi anser att VD:arna har uppfattat situationer de har hamnat i, samt agerat utefter vad de anser vara rimligt för de själva. Att Mats valde att lämna sin arbetsgivare han inte var nöjd med kändes som det bästa alternativet för honom för att han inte var överens med sin arbetsgivare. Det hade kanske inte varit fallet för någon annan, för den personen hade kanske tolkat situationen på ett annat sätt och således agerat utefter det.
Det är som tidigare nämnt svårt för oss att exakt förklara vilka föreställningar VD:arna har kring ledarskap med tanke på att vi endast har pratat med de här människorna en gång, men en någorlunda bild kring hur de tänker kring ledarskap upplever vi att vi får. Vilka föreställningar VD:arna har uppfattar vi till viss del liknar varandra, samtidigt som de avviker från varandra emellanåt också. Vi anser att samtliga VD:ar har en föreställning om ledarskap att man ska arbeta hårt, men också att familjen ligger till grund för deras ledarskap då alla pratar om hur de har hjälpt och stöttat dem. Ett annat mönster vi lagt märke till är att de alla har föreställningar kring att det ska finnas ömsesidig tillit mellan arbetsgivare och anställda. De pratar
om att delegera uppgifter, att lita på sina anställdas kompetens och att ge människor chansen att visa att de kan göra ett bra jobb. Vi kan även se att vissa saker inte är gemensamt för alla tre VD:ar. Linda pratar mycket om att man inte ska vara rädd för att be om hjälp, Mats pratar om att det är viktigt med ordning och struktur medan Jens pratar mycket om att inte vill ha en hierarki i sitt företag. Möjligheten finns att samtliga VD:ar tycker likadant kring de sakerna också men vi upplever inte att vi kan konstatera det då det inte är något alla har pratat om under intervjuerna. Vad vi finner intressant är att Mats pratar om att en ledare ska vara bäst på det den gör medan Linda menar på att en ledare ska ha svar på allt, vilket vi anser är ett liknande sätt att mena på att en ledare ska vara bäst. Vi uppfattar därför att Linda och Mats delar liknande föreställningar om ledarskap i den aspekten. Likadant för Linda och Jens som säger att nätverket är en stor del av Gnosjöandan, vilket vi uppfattar ingår i deras föreställningar kring ledarskap med tanke på att Linda tror starkt på att om man frågar om hjälp kommer man få hjälp.