Kapitel 5 - “The substance of sensemaking”

I kapitel fem diskuterar Weick vidare om sensemaking och menar på att ord betyder något eftersom mening genereras av ord som förmedlar något om vår pågående upplevelse (1995, s.16). Orden som betyder mycket för en själv, betydde mycket för något större kollektiv först, förklarar Weick och menar på att samhället har ett inflytande på människorna. “People pull from several different vocabularies to focus

their sensemaking. They pull words from vocabularies of society and make sense using ideology.”. Det finns därför en möjlighet att Gnosjö har påverkat VD:arna då

det som har/är viktigt för Gnosjö kan även influerat VD:arna som i sin tur kan ha påverkat deras syn på ledarskap. Alla dessa ord som betyder något uppfattas som kortvariga eftersom det kommer alltid att vara en glidning mellan ord och vad de innebär, förklarar Weick (1995, s.107). Han säger att ord kan märka in området på ett ungefär men de kan aldrig ringa in det perfekt och det är därför sensemaking aldrig stannar utan är en pågående process. Weicks syfte med kapitlet är att uppmärksamma sensemakings djup, då många som studerar begreppet fastnar i processen och glömmer ställa sig frågan vad det är som faktiskt blir bearbetat i själva processen (1995, s.108). Han berättar att språkomvandling kan vara en väg till beteendeomvandling men för att se det måste man uppmärksamma produkten såväl som processen i meningsskapandet. Weick har en oro gällande sensemaking att man inte når problemet om de ömsesidiga banden mellan språket och personen i fråga, för att man fokuserar på bandet mellan process och struktur (1995, s.109). Således

fördjupar sig Weick i kapitel fem om vad som faktiskt händer i själva processen vid meningsskapande när det kommer till ord och presenterar därför sex stycken ordförråd; ideology, third-order control, paradigms, theories of action, traditions och

stories. Eftersom vi vill studera varför VD:arna har de föreställningar om ledarskap

de har anser vi att processen som Weick förklarar är viktig för oss i vår studie.

Weick (1995, s.110) menar på att så kallade ramar och ledtrådar kan ses som ordförråd då ord som är mer abstrakta (ramar) inkluderas och pekar på andra ord som är mindre abstrakta (ledtrådar) som blir förnuftig i själva kontexten som är skapad av de mer inkluderande orden. Mening inom ordförråd är relationell, en ledtråd som är i en ram är vad som är förnuftigt och som “make sense”. En ledtråd utan ram och en ram utan ledtråd skapar inget förnuft, menar Weick på. Han menar på att produkten av sensemaking börjar med tre element, vilka är en ram, en ledtråd och en anknytning. Han gör en koppling till Uptons (1961, s.31) inblick att om en sak ska vara meningsfull “you must have three: a thing, a relation and another thing. The

meaning of one of them is determined by your momentary awareness of the other two”. Weick förklarar att sin bok utgår från ledtråd + anknytning + ram, och knyter

an till att kombinationen av ett gammalt ögonblick + anknytning + nuvarande ögonblick skapar en meningsfull definition av den nuvarande situationen (1995, s.111). Ramar tenderar att vara gamla ögonblick av socialisering medan ledtrådar tenderar att vara nuvarande ögonblick av erfarenhet, och om en person mellan dessa två ögonblick kan skapa en relation är mening skapad. Weick kommer då fram till att sensemakings innehåll hittas i ramarna som summerar tidigare erfarenheter och i ledtrådarna som summerar nuvarande erfarenheter, samt hur dessa två typer av erfarenheter anknyts med varandra. VD:arna kan därför ha varit med om erfarenheter som de har kopplat till nya erfarenheter och således skapat mening. Vad som är gemensamt för de sex förråden Weick presenterar i kapitlet är att samtliga beskriver antingen gamla ögonblick, nuvarande ögonblick eller anknytningar (1995, s.111).

Ideologi (Ideology), som är det första ordförrådet av totalt sex som Weick tar upp,

binder vissa människor ihop, samtidigt som det hjälper dem att “make sense” av den värld de lever i. Ideologier är således något som sammanför föreställningar om orsak-verkan-relationer, preferenser för specifika resultat och förväntningar om lämpligt beteende, förklarar Weick (1995, s.111). Dessa saker har lite av en uppgift att göra sociala situationer förståeliga och meningsfulla, eftersom människor har en tendens att förenkla det de uppfattar. Därav hjälper ideologier till att förenkla dessa uppfattningar människor upplever. Däremot kan människor uppfatta ideologier och dess innebörd på olika sätt och således vara olika mycket meningsfulla. (Weick, 1995, s.112-113). VD:arna har högst sannolikt olika värderingar och normer som de lever efter, vilka således påverkar deras beteende och handlingar. Detta har även en påverkan när det gäller synen på ledarskap, vilket kan vara fallet när det kommer till VD:arnas syn på saken.

Third-order controls, även kallat premise controls, som på svenska betyder

förutsättningskontroller för att de influerar de förutsättningar människor använder när de analyserar situationer och gör olika beslut i hur de ska hantera dem. Förutsättningskontroller är alltså en central del i beslutsfattande, menar Weick på (1995, s.113-114). Han menar också att förutsättningskontroller behöver sägas mer om för att det ska vara tydligt var de finns någonstans, hur de fungerar och varför de är viktiga. Gällande vilket beslut som tas av en människa är beslutsförutsättning, eller “decision premise” som Weick kallar det, ett antagande eller ett förslag på där vissa argument eller slutsatser vilar på. Förutsättningar ligger nära de känslomässigt laddade övertygelserna, förklarar Weick (1995, s.114). Han säger att beslutsförutsättningen antyder något som syns tidigt i meningsskapandeprocessen, eftersom en förutsättning är ett antagande som görs för att människor ska kunna gå vidare med processen kring vilket beslut som ska tas i en situation. Det är detta Weick menar på är så kraftfullt med förutsättningskontroll, att det kan influera i ett så tidigt stadie att det kan påverka hur en situation artar sig (1995, s.115). Han förklarar att förutsättningskontroller handlar om att det är människans ideologi som översätts till hens agerande i olika situationer beroende på vilket beslut personen väljer att ta (1995, s.117). Även här kan vi se VD:arnas ideologi kan påverka vilka ageranden

som tas och således kunnat påverka synen på ledarskap.

Weick har hittills förklarat att sensemakings innehåll kan kopplas till så kallade ramar och att dessa ramar kan innehålla antingen en ideologi eller en uppsättning av beslutsfattande, “decision premises” (1995, s.118). En tredje sak är paradigmer

(paradigms), eller synsätt, som Weick säger är som ideologier och förutsättningar.

Vad som skiljer paradigmer åt är att de är självständiga och är kapabla att ge alternativa verkligheter. Paradigmer ger alltså en subjektiv syn som bestämmer vilka uppfattningar, föreställningar och antaganden en människa har (ibid). Vilka paradigmer, eller synsätt, VD:arna har påverkar alltså vilka uppfattningar de har som kan påverka synen på ledarskapet. Paradigmer förklaras som “shared

understanding” men Weick använder även en beskrivning som Brown (1978, s.373)

har gjort om begreppet: “By paradigms we refer to those sets of assumptions, usually

implicit, about what sorts of things make up the world, how they act, how they hang together, and how they may be known.” Paradigmer är viktiga för att de blir

artefakter som representerar människans kultur (Weick, 1995, s.120).

Det fjärde ordförrådet, handlingsteorier, (theories of action), förklarar Weick (1995, s.121) som utmärkande för att de bygger på stimuli-respons. De filtrerar och tyder signaler från omgivningen och knyter samman stimuli till respons. Människor skapar kunskap när de svarar på de situationer de hamnar i. Individuellt stimuli är växande i meningsfullt stimuli som kartlägger handlingsområdet. Genom regler som växandet drivs av tolkas stimuli på meningsfulla sätt, som i sin tur sätter igång andra regler där svaren är samlade, menar Weick (ibid). VD:arna kan ha fått stimuli från olika situationer som har kunnat skapat mening för dem, som kan ha påverkat synen på ledarskapet. För att förtydliga detta har Weick en bild som illustrerar hur theories of

action utövar sitt inflytande, som visas nedanför.

Bild tagen från Weick (1995, s.122), som vi har ritat upp i Word

Det femte ordförrådet, traditioner (traditions), medför med något av det riktigt intressanta till sensemaking, förklarar Weick (1995, s.124). Traditioner är förstådda att betyda något som skapades, utfördes eller som man trodde på förr i tiden. Eller något som man har trott har funnits eller något som överförs från generation till generation. För att en tradition ska räknas som en tradition måste ett mönster ha överförts minst två gånger över tre generationer, säger Weick (ibid). Vad som kan överföras som tradition är egentligen alla typer av övertygelser, föremål och synsätt, men en sak som inte går att överföra är agerande, då ögonblicket ett agerande görs, upphör det att existera. Således innebär det att det enda som kan överföras är olika synsätt av agerande och önskan om att det synsättet av ett agerande överförs, menar Weick på (1995, s.125). VD:arnas syn på ledarskap kan alltså ha påverkats av tidigare generationer. Även traditionerna i Gnosjö och Gnosjöandan kan ha levt vidare hos VD:arna. Det märkliga med traditioner är att konkreta handlingar människor utför överförs bara om det är symboliskt. För att bevara traditionens form, måste man ändra formen och sedan rekonstruera den. Dessa komplexa överföringar innebär att synsätten om hur människor ska agera är avgörande eftersom de avgör vad som kommer föras vidare. Kulturer som har välutvecklade traditioner säger Weick borde klara sig längre än de som inte har (ibid, s.125-126).

Det sjätte och sista ordförrådet är berättelser (stories), som Weick (1995, s.127) menar på har en stor del i sensemaking. Han berättar att berättelsers betydelse har fått mer uppmärksamhet och tar upp några andra forskare: Polkinghorne (1988), Bruner (1990) och Zukier (1986) som diskuterar idén att “people think narratively

rather than argumentatively or paradigmatically”. Weick trycker på viktigheten med

berättelser och genom att berätta berättelser om betydelsefulla upplevelser är det ett sätt att få människor att försöka göra det oväntade och sedan lyckas med det. Däremot ska det vara berättelser som skiljer sig från normen samt att agerandet som beskrivs i berättelsen ska vara svår, situationen som beskrivs kan inte hanteras på ett rutinmässigt sätt, oväntade händelser sker och något med situationen som förklaras är

ovanlig för berättaren och hens erfarenhet. Gnosjöandans historia kan ses som olika berättelser som således kan ha påverkat VD:arna. Även många småberättelser om hur småföretagare har lyckats i Gnosjö kan möjligtvis ses som berättelser som går utanför normen och således har påverkat VD:arna. En intressant berättelse är därav ett hot mot en persons bild av verkligheten, vilket innebär att intresseväckande berättelser är “cues”, ledtrådar på svenska, som väcker en blandning av rädsla och nyfikenhet (Weick, 1995, s.128). En berättelse är en form av symbolisk presentation med en följd av händelser, som till exempel de olika stadierna när en planta växer, utvecklingen av en sjukdom, byggandet av en bild eller målandet av en tavla. Weick förklarar även att berättelser möjliggör för människor att prata om frånvarande saker för att sedan kunna koppla dem till nuvarande saker som ger mening. Han menar på att det inte är konstigt att berättelser är viktiga för sensemaking då man kopplar ihop något gammalt med något nytt (1995, s.129). Att en människa under ett samtal kan tänka “det påminner mig om en berättelse” indikerar att den berättelsen har gett någon form av mening för den personen, att något i nuet påminde personen om något från sitt förflutna (ibid, s.131). Under intervjuerna med VD:arna hoppas vi att få ta del av berättelser som VD:arna berättar om, då berättelserna antagligen har gett dem mening. Weick avslutar kapitlet med att säga att det är viktigt att förstå dessa sex ordförråd: ideologier, förutsättningskontroller, paradigmer, handlingsteorier, traditioner och berättelser för att deras innehåll är i rörelse hela tiden och ögonblick

av mening sker när någon av dem kopplas med någon annan på ett meningsfullt sätt. Meningsskapande handlar, trots allt, om världen och vad som sägs om världen hittas i “labels and categories implied by frames”. De orden som sägs uttrycks och tolkas, de inkluderar och exkluderar och de orden betyder något, avslutar Weick (ibid, s.132).