5 Tolkning av empiri

_____________________________________________________________________

I denna del kommer den insamlade empirin att tolkas. Vi kommer däremot inte att tolka utefter teorin utan i denna del vill vi visa för läsaren vad vi tar med oss från empirin som vi anser vara relevant för vår studie. Vi har, likt empirin, delat upp intervjuerna en åt gången. Detta för att göra det mer tydligt för läsaren.

_____________________________________________________________________

Baserat på vår empiri kan vi notera att det är svårt att fullkomligt förstå och förklara vilka föreställningar VD:arna har om ledarskap och hur dessa framkommit. Med tanke på att det är något som har formats under hela VD:arnas liv har vi inte kunnat vara med och observerat detta. Däremot har vi under intervjuerna försökt få en tydlig bild av VD:arna och vad de har varit med om i livet. Vad VD:arna har skapat mening kring grundar sig, som Weick (1995) förklarar, i vilken identitet människorna har samt vilka erfarenheter de har varit med om, som sedan kan förklara vilka föreställningar de har om ledarskap och hur dessa framkommit. Vi har i detta kapitel delat upp intervjuerna där vi har tagit ut det vi anser vara av större intresse för vårt arbete. Det kommer därför inte vara någon koppling till teorin i denna del då vi istället vill förtydliga för läsaren vad vi tar med oss från empirin, som sedan kommer att kopplas till teorin i kapitel sex.

5.1 Nyby Bruk AB

Mats beskriver sig själv som tjurig, envis och snål. När han beskriver sin resa fram till VD-positionen har han varit ivrig att ta saken i egna händer. Han hoppade av sin utbildning för att jobba och tjäna pengar och sedan när han väl gjorde det ville han gå ännu längre och starta eget för att kunna ta sina egna beslut. Idag ångrar han dock att han hoppade av sin utbildning och menar att en grundutbildning inom ledarskap är viktigt och att man ska vara bäst på det man är ledare inom. Vi tolkar det som att denna erfarenhet har lett till att hans föreställning kring ledarskap är att utbildning är viktigt, då han haft erfarenhet av att själv vara en ledare utan grundutbildning. Dessutom säger han att man bör vara bäst inom det man är ledare inom och detta

antar vi att utbildning kan leda till, eftersom det leder till mer kunskap kring området. Han påpekar även att man som chef ska ta olika kurser under arbetslivet. Därför går hans åsikter kring utbildning och att vara bäst på det man gör hand i hand med varandra, menar vi. Däremot är Gnosjöandan, enligt Mats, att man måste vilja gno och jobba för att driva ett företag inom bygden. Han menar att man kan se det på bolagen som drivs i området och han säger dessutom att det är viktigt med att ha duktiga medarbetare runt sig. Att jobba och gno har han enligt sig själv gjort och vi tolkar det som att han anser att detta är en viktig del inom ledarskap i Gnosjö eftersom att alla andra runt omkring är likadana. Trots att utbildning samt att gno och arbeta inte är två synonyma saker, tolkar vi det som att Mats anser båda vara viktiga när det kommer till ledarskap. Kanske kan det bero på att tiderna har ändrats och därmed har utbildning blivit viktigare, såsom Mats även påstår, eftersom han inte kunde se vikten av det när han själv var ung.

Interaktionerna han hade med sina tidigare chefer gjorde att han ville ta sina egna beslut och han berättar att han tycker att man ska ta beslut som man står för hela livet. En av hans tidigare chefer, Martin, såg han upp till men han berättar att chefen var väldigt hård och strukturerad. Den strukturerade aspekten säger Mats att han tagit med sig till sitt ledarskap, och säger att en del krav måste sättas på människor på arbetsplatsen. Han uppskattade den hårda ledarstilen själv och har tagit efter när det gäller ordning och reda på själva företaget men har själv inte tagit efter den när det kommer till att vara hård i sitt ledarskap, enligt Mats själv. Vi tolkar att Gnosjöandan har präglat Mats som person i detta då Gnosjöandan inte lägger fokus på att förespråka ett hårt och bestämt ledarskap, som hans tidigare chef Martin hade. Gnosjöandan trycker mer på att chef och personal ska vara på samma nivå där tillit mellan chef och anställd är viktig. Vi tolkar att Mats uppskattade den ordning och reda som Martin bidrog med men att han själv som person inte är en hård och “skrämmande” person som kan leda på det sättet Martin gjorde.

Han berättar dessutom att hans fru påverkat honom i hans ledarskap eftersom hon varit ett stöd för honom då han alltid haft förtroende för henne. Att hon har funnits

där för Mats är en sak som han tror att man alltid bör ha då det kan dyka upp svåra situationer. Han beskriver dessutom hur hans fru är ledaren i hemmet, medan han är ledaren på företaget. Vi tolkar det som att dessa erfarenheter har lett till att hans föreställningar kring att man som ledare ska kunna stå för sina beslut, vara strukturerad och ha krav på anställda, samt ha olika arbetsuppgifter som man fokuserar på. Kanske har just faktumet att han varit ledare på arbetsplatsen medan hans fru varit ledaren i hemmet lett till att han insett vikten i att dela upp arbetsuppgifter för att kunna fokusera ordentligt på sin uppgift. Han nämner nämligen att han anser att det är oerhört viktigt att varje person känner att de har sitt ansvarsområde. Mats pratar också om att han fick jobba hur mycket han ville då hans fru tog hand om hemmet och uppfostrade barnen. Han påpekar dock att det är en ny tid nu och att idag gör man en mer naturlig delning på det, vilket han ser hos sina barn att de har det mer jämnt fördelat. Vi ser likheter med hur Gnosjöföretagen är uppbyggda med hur Mats förklarar att han har haft det då det i Gnosjö oftast är mannen som arbetar medan kvinnan tar hand om hus och barn.

Mats hoppas att människor på arbetsplatsen ska se honom som ärlig och schysst. Han har alltså en bild av sig själv att han är snäll och vill vara en ärlig och schysst ledare utifrån sin självbild, tolkar vi det som, trots att han sett upp till en ledare som varit annorlunda från han själv i många aspekter. Han talar även om att han ofta haft familjen runt sig och inom bolaget som har varit duktiga på det de arbetat med. Vi tolkar detta som att människorna omkring honom i form av medarbetare och familj har haft en inverkan på hur han ser på ledarskap, han menar ju att duktiga medarbetare är viktiga att ha omkring sig och han talar även om att han länge endast behövde vara en enkel ledare då medarbetarna varit självgående. Vi tolkar det som att faktumet att företaget varit ett familjeföretag, har gjort att han periodvis kunde vara, som han själv kallar det, en enkel ledare. Kanske har detta gjort att han haft en tanke om att arbetare är självgående och att alla sköter sina områden inom bolaget. Samtidigt som han haft tanken kring att struktur är viktigt, utifrån hans tidigare nämnda erfarenhet angående hans förra arbetsgivare.

Mats förklarar att han ville se om han själv kunde lyckas att starta eget företag och vi upplever att en anledning till varför han ville starta eget var också på grund av den gamla arbetsgivaren han har haft i livet som påverkade Mats negativt. Beslut som togs ena dagen kunde ha ändrats till dagen efter och på grund av att han inte kunde påverka något själv på det företaget ville han hellre starta eget. Eftersom Mats trycker mycket på att han anser att en chef ska vara ärlig och hålla fast vid de beslut som tagits upplever vi att det är så han tycker att en ledare ska vara. Vi tolkar att den gamla arbetsgivaren som inte var ärlig och höll fast vid sina beslut har bidragit till varför Mats värderar den egenskapen i ledarskapet och la således grunden för Mats uppsägning på det företaget.

Mats berättar att när han var yngre hoppade han av sin högskoleutbildning inom ekonomi för att istället arbeta, vilket han tyckte var rätt val på den tiden, men idag menar han på att det var ett misstag. Han trycker mycket på hur viktigt det är med utbildning inom arbetslivet och som ledare. Vi tolkar det som att hans erfarenheter genom tiden har gjort att hans bild av ledarskap har förändrats, sådan erfarenhet kan exempelvis vara att han insett att utbildning har blivit viktigt idag eftersom han pratar om hur man är eftertraktad om man har en utbildning och att man nästan inte kan arbeta med något alls inom ett bolag utan en utbildning idag. Dessutom säger han att det är viktigt för en ledare att ha en utbildning som fräschas upp då och då med nya kurser och liknande. Utifrån hans påståenden tolkar vi det som att han menar att det förr i tiden gick bra att arbeta utan utbildning men att det inte längre går och att en ledare idag bör ha en utbildning och vara kunnig inom det man leder. Detta kan alltså ha lett till att han har den föreställningen om ledarskap, menar vi. Det är något som inte stämmer överens med vad Gnosjöandan kännetecknar då utbildning enligt Wigren (2003) inte är något som anses behövs. Här har alltså inte Gnosjöandan direkt påverkat hur Mats idag ser på utbildning.

I helhet tolkar vi Mats intervju som att han har präglats av både det gamla och det nya, utifrån de saker han pratat om. Det gamla vi syftar på är hur han kunde vara den enda i familjen som arbetade (vilket han säger var vanligt förr i tiden, att endast mannen arbetade) och därför hade mycket tid att gno och alltså följa vad han anser

gnosjöandan vara, för att driva sitt bolag. Det nya menar vi är hans syn på hur viktigt det är med utbildning när man är en ledare och att han uttrycker hur viktigt det är att vara bäst på det man är ledare inom. Vi antar alltså att hans föreställningar om ledarskap är att det är viktigt att ha en utbildning och vara bäst på det man är ledare inom, att gno och arbeta, vara strukturerad, ge alla ansvarsområden och att ha duktiga medarbetare omkring sig. Dessa antaganden gör vi utifrån hans påståenden och erfarenheter som han beskrivit och som vi nämnt ovan.

5.2 Gnosjö Automatsvarvning AB

Linda berättar att hon och hennes yngre syster sedan en ung ålder varit delägare i bolaget och att de alltid arbetat tillsammans i deras familj. Under hennes uppväxt bodde de även några år på fabriken, och trots att många har haft saker att säga om dessa aspekter har hennes familj alltid gjort som de vill. Detta tolkar vi, kan ha präglat hennes ledarskap, exempelvis när det kommer till det hon berättar senare i intervjun, att under pandemin då många andra bolag stängde ner arbetet helt så beslutade hon att de skulle fortsätta arbeta på. Hon gjorde alltså ännu en gång, likt sina föräldrar, som hon vill oavsett om andra tyckte det var bra eller inte. Därmed tolkar vi det som att hon har den föreställningen om ledarskap, vilken innebär att inte följa strömmen utan att istället göra vad man själv, som ledare, tror är bäst.

Linda förklarar att det aldrig skadar att fråga om hjälp och har inställningen att folk vill hjälpa om de kan. Vi upplever att Gnosjöandan har påverkat Linda i den aspekten hur hon är som person då andan bygger mycket på att man hjälps åt och finns där för varandra. Linda ser dessutom sig själv som kanske lite för godtrogen ibland och vill ge alla en chans, tills de motbevisar henne. Vi tolkar detta som att hennes syn på ledarskap påverkas av den här godtrogenheten som hon anser sig själv ha, att hon alltså ska ge alla en chans att arbeta på bolaget så länge de gör ett bra jobb, som hon säger. Denna godtrogenhet kopplar vi också till Gnosjöandan då den trycker mycket på tillit, att man litar på människorna i sin omgivning och att det finns en ömsesidig tillit mellan arbetsgivare och anställd. Linda pratar mycket om att bygga en tillit

mellan henne och personalen och därav tolkar vi att det påverkar hennes ledarskap. Det syns när hon berättar att hon säger till personalen att hon vill att de ska komma till henne om problem uppstår.

Utöver att Linda pratar om att bygga en tillit till sin personal, pratar också Linda om att hon tycker det är viktigt att ta hand om sin personal. Gnosjöandan handlar även om att anställda är lojala till sin arbetsgivare och stannar därav på företaget under en lång tid, vilket vi uppfattar har påverkat Linda i sitt sätt att värna om personalen. Enligt Linda själv tycker hon det är viktigt att ta hand om personalen och visar detta genom exempelvis att anställda får ta med sig sin hund till jobbet och resonerar som följande att om hon ska få ta med sin hund, ska även personal få det, vilket vi anser är ett bra exempel på hur man kan värna om sin personal. Vi uppfattar att det är en viktig del av Lindas ledarskap och tolkar att det beror på Gnosjöandan som trycker på lojaliteten som finns, vilket rimligtvis borde byggas om personalen trivs på sin arbetsplats.

Linda pratar även om det faktumet att hon är kvinna och påpekar att det funnits många män på bolaget som arbetat där längre än henne som kanske har kunnat se henne som en “liten flicka”. Hon säger dock att de aldrig påpekat det, trots att hon kunnat känna av det själv. För att sedan inte bli jämförd med dem har hon jobbat med saker som de inte har arbetat med, för att stödja dem i deras rutiner istället för att komma med andra ideer. Detta anser vi vara intressant, eftersom hon berättar att de aldrig sagt någonting om det men att det ändå har påverkat hennes tankesätt och hennes föreställningar kring ledarskap. Vi tolkar det som att Linda inte vill jämföra sig själv med hennes anställda och att detta har lett till att hon fått föreställningen om att en ledare ska vara stöttande och ge verktyg för anställda att göra ett bra jobb, snarare än att försöka visa sig bättre än dem. Hon har exempelvis, som hon säger, lagt fokus på andra saker än vad hon annars kanske hade gjort om omständigheterna vore annorlunda.

En annan sak som vi antar kan ha format Lindas åsikt kring ledarskap är hennes mammas sätt att leda. Hon berättar att när hennes mamma var VD ville hon ha för bra koll på allt, vilket senare ledde till att hon gick in i väggen. Detta har gjort att Linda själv inte ville göra samma sak utan hon gick istället en utbildning som handlade om att lära känna sig själv. Hon menar att det är viktigt att ha relationer och ha förtroende för att de ska göra ett bra jobb och att bygga ett ansvar för de anställda. Kanske är den här emotionella känslan och intrycket från omgivningen som har gjort att hon lagt extra mycket fokus på de sakerna hon gjort och fått de åsikter kring ledarskap som hon fått, tänker vi. Dessa åsikter har, enligt oss, förmodligen även skapats i efterhand i samband med hennes erfarenheter såsom utbildningen hon gick och sakerna som skedde i hennes omgivning med familjen, till exempel. Hon säger dessutom själv att hon tror att man hela tiden blir tryggare i sitt sätt att leda på och att man konstant lär sig. Vi tolkar det som att hon alltså har föreställningen om att alla bör ha sina ansvarsområden på en arbetsplats och att de bör ha ledarens förtroende, så att en person inte tar på sig för mycket arbete, på grund av de ovan nämnda erfarenheterna hon haft.

I helhet tolkar vi Lindas intervju som att hon är en ledare som är medveten om sitt ledarskap och sin egen utveckling då hon pratar mycket om det. Dessutom lägger hon mycket vikt på att ge alla en chans så länge de lägger energi på att ta den chansen. Då hon är uppväxt i bolaget sedan en ung ålder tänker vi att hon kanske enklare kan se hur hennes egen syn på styrningen inom bolaget har utvecklats tillsammans med hennes egna egenskaper och erfarenheter. Hon har, enligt vår uppfattning, gått i sina föräldrars fotspår när det gäller att ta sina egna beslut oavsett vad andra tycker eller gör, samtidigt som vi tänker att just denna egenskap även har gjort att hon till viss del gått ifrån hennes föräldrars ledarskap för att göra sin egen grej. Alltså kanske detta har varit en likhet med föräldrarna som lett till att hon praktiskt gjort vissa saker olikt dem.

5.3 Gnosjö Laserstans AB

Jens beskriver sig som målmedveten, optimistisk och noggrann. Han var utbildad verktygsmakare och hade egentligen inte jobbat så mycket när han tog över företaget vid endast 22-års ålder. Han menar att hans tekniska kunskap var vad som gjorde att det fungerade när han tog över. Den ekonomiska biten fick han hjälp av sin mamma så den behövde han inte tänka på. Däremot fick han ta sig an många andra roller utöver VD-rollen och han tyckte då att VD-rollen var en börda. Detta innebar, enligt vår tro, att han fick ta fram flera olika “jag” för att kunna fungera i vardera roll, vilket vi även antar kan ha gjort att VD-rollen i kombination med allt annat kan ha blivit för mycket för honom. Idag menar han att andra personer sköter de andra rollerna och att han fokuserar på att vara VD vilket han tycker är roligt, förr hade han inte tid att fokusera på det på samma vis. På detta sätt menar Jens att han ändrat sig i den rollen och vart hans fokus ligger inom bolaget. Utifrån detta tolkar vi det som att han, på grund av att han kan fokusera bättre på VD-rollen och kanske även är mer van med den, uppfattar rollen som mer positiv. Alltså har hans åsikter kring att vara VD ändrats med tiden, som i en process tillsammans med bolagets utveckling och förändringar i hans arbetsroller, tolkar vi det som.

Jens fick ta över bolaget när det var en liten verksamhet och har sedan byggt upp det. Han lägger mycket vikt på att vara närvarande och engagerad, han vill inte heller att det ska vara någon hierarki eller att det ska vara toppstyrt. Förutom detta menar han att det är viktigt att delegera mycket och lita på sina anställda. Vi tänker att dessa tankar kanske kommer från hans tidigare erfarenheter i och med att han byggde upp bolaget, vilket kanske gör att han fortfarande känner att det är viktigt att vara närvarande. Dessutom antar vi att faktumet att han fick ta på sig så många roller i