Kapitel 7 - “Action-driven processes of sensemaking”

I kapitel 5 och 6 har två strukturer berättats om, argument och förväntningar, som både är inblandade i övertygelser, vilket är en uppenbar ankare i sensemaking eftersom de hittas i kulturer, ideologier och traditioner, förklarar Weick, (ibid, s.155). I kapitel 7 skriver Weick om “action-driven processes of sensemaking”, där han menar på att “actions”, eller ageranden, är också viktiga när det gäller sensemaking. I förra kapitlet förklaras det hur förväntningar banar vägen beteendemässigt till bekräftelse, i detta kapitel förklaras hur ageranden banar vägen kognitivt för sin egen fortsättning. säger Weick (ibid, s.156). Även i detta kapitel delar Weick upp

“action-driven processes of sensemaking” i två delar: åtagande (commitment) och

manipulation (manipulation). Båda liknar varandra till viss del och i bådas fall börjar sensemaking med agerande men då är det antingen agerande för den personen som är ansvarig (åtagande) eller agerande som har gjort en synlig förändring i världen där en förklaring krävs (manipulation). Huvudskillnaden mellan de två begreppen är att åtagandesprocessen handlar om ett agerande medan manipulation handlar om flera ageranden samtidigt, berättar Weick (ibid, s.156).

Weick förklarar att åtagande är processen som gör människans beteende definitivt. När det blir svårare att ändra beteende, än att ändra övertygelserna om just det beteendet, mobiliseras övertygelserna sållande för att motivera agerandet. Det är övertygelserna som “make sense” av agerandet och omständigheterna runt omkring som skapades, trots att det var oklart när själva agerandet skedde. Beroende på vilka övertygelser VD:arna har, kommer det vara förklaringen till varför de agerar som de gör i olika situationer. Sensemaking dras in med tanke på att det åtagande agerandet söker en förklaring. Enkelt sagt försöker människor som mest att skapa mening runt ageranden där deras åtaganden är som starkast. Gällande åtagande fokuserar sensemaking på bindande ageranden och om man vill förstå den mening människor skapar om världen är då ett sätt att fråga om tidigare bindande ageranden och motiveringarna till dem när det skedde. Weick använder en citat av Staw (1982, s.103) om åtagande som lyder:“commitment is built by actions in which one is

Innan ett åtagande tas är alla typer av föreställningar och erfarenheter vagt kopplade till den utvecklande situationen som är skapad av ett icke åtagande agerande. Åtaganden påverkar sensemaking med tanke på att uppmärksamheten ändras hos människor, man tar av locket på okända kännetecken och tvingar fram värden, förklarar Weick (ibid, s.159). Weick säger även att “If a person makes no decisions,

then that person has only the vaguest sense of who he or she is as a person” (ibid).

Varje person väljer vem den vill vara genom två saker; genom personens agerande och genom vilka förklaringar personen har som försvarar agerandet (ibid, s.160).

Weick (ibid, s.161) poängterar också att åtagande betyder också att man får saker gjorda. Weick kopplar även samman begreppet med manipulation, som vi kommer mer in på i stycket nedan, och menar på att det är processen av sensemaking. Han förklarar det som att människor kan hantera förändring på två olika sätt. Antingen kan personen anpassa sig till förändringen och således försvaga sitt åtagande, eller så kan personen manipulera förändringen genom att på nytt bekräfta sina åtaganden och stärka sina ageranden (ibid, s.162). För VD:arnas del finns möjligheten att de har hamnat i en situation där de har varit tvungna att antingen anpassa sig till hur situationen såg ut eller att manipulerat situationen och således fortsätta med sina åtaganden.

Den sista processen av sensemaking som Weick pratar om är manipulation, som skiljer sig lite från åtagande då det fokuserar mer på att skapa mening kring ageranden som har medfört till förändringar i omgivningen (ibid, s.156). Han menar på att omgivningen är lika trolig att tillgodose ett agerande som att ett agerande kan tillgodose en omgivning (ibid, s.163). VD:arna kan därför har varit med om situationer som har orsakat ett agerande som annars inte skulle ha skett, vilket i sig kan ha påverkat deras liv och möjligtvis synen på ledarskap. Sensemaking, när det kommer till manipulation, innebär att agera på ett sätt likt en omgivning, som människor sen kan förstå och hantera. Weick tydliggör detta med ett exempel och tar upp sommartiden i USA. Den sammanslutningen bestod av människor från närbutiker, snabbmatskedjor m.m. som tryckte på till USA:s kongress att ändra tiden

för att få några extra timmar ljus på kvällarna. Det ledde till att fler kvinnor besökte dessa ställen efter arbetet för att de kände sig mer säkra, trädgårdsmästare fick tidigare vårkänsla och köpte mer växter och sportspelande människor kunde börja säsongen tidigare. Denna sammanslutning tydliggjorde att marknadsmiljön inte var fast och okontrollerbar, förklarar Weick (ibid, s.165). När människor interagerar med en miljö kommer kontroller på sin plats och dessa kontroller formar följande ageranden. Däremot, ageranden skapade kontroller, struktur och ordning, och samtliga förbättrar sensemaking och inte tvärtom (ibid, s.167-168). Weick förklarar att manipulation inte behöver vara tunghänt eller omfattande för att kunna skapa något vettigt som andra människor kan tolka och observera. Till skillnad från åtagande som har sitt fokus på agerandet själv och att mening skapas när övertygelser rättfärdigar det agerandet, har manipulation sitt fokus på den meningsfulla konsekvensen av agerandet. Manipulation orsakar klarare resultat i en förvirrande värld och resultaten som ges gör det enklare att förstå vad det är som eventuellt händer. Weick menar på att manipulation är en operationalisering av råden

“leap before you look” och “ready, fire, aim”. Huvudsaken med manipulation är att

få saker att hända för att människor sedan kan stöta på sakerna som har blivit skapade och sedan försöka förklara dem på ett sätt som gör att man får en bättre förståelse för vad som sker. Weick avslutar med att förklara att både åtagande och manipulation representerar sensemaking som börjar med agerande. Det som skiljer är att åtagande skapar mening genom att fokusera på frågan “Why did the action

occur?” och manipulation skapar mening genom att fokusera på frågan “What did occur?”. Det är antingen agerandet eller resultatet som sensemaking börjar med,

men i båda fallen är övertygelser förändrade för att skapa en förståelig förklaring för agerandet eller resultatet (ibid).

Kapitel 5, 6 och 7:s koppling till vår studie

I kapitel 5 Weick pratar författaren om ord och att det är en viktig del i sensemaking eftersom mening bildas av ord. Även att de ord som betyder mycket för en själv har betytt mycket för samhället innan, han förklarar att samhället påverkar människorna. Vi tar med oss att Gnosjösamhället kan ha påverkat VD:arna i vad de upplever vara

viktigt. Weick pratar om att kombinationen av gammalt ögonblick + anknytning + nuvarande ögonblick är nyckeln till meningsskapande, alltså om VD:arna har en gammal situation som de har kopplat till en nuvarande situation har således mening skapats. Weick pratar även om de sex ordförråden, som alla bygger på varandra och visar på vad sensemaking innebär. Ideologier talar om normer och värderingar. Vi tar med oss att samtliga VD:ar har värderingar och normer som de följer och som kan svara på varför de beter sig på ett specifikt sätt. Det kan i sin tur förklara varför de ser på ledarskap på ett visst sätt. Förutsättningskontroller som handlar om vilket beslut en människa tar och varför. Anledningen till varför en person tar ett visst beslut grundar sig i vilken ideologi personen lever efter. Vi tar med oss att beroende på vilken ideologi VD:arna har så har det påverkat deras beslutsfattande.

Paradigmer, eller synsätt, som är lik ideologier och förutsättningar, men är mer

självständig och ger en subjektiv syn på vilka uppfattningar människor har.

Handlingsteorier bygger på stimuli-respons och innebär att VD:arna kan ha fått

stimuli från olika situationer som har kunnat skapat mening för dem, som sedan kan ha påverkat synen på ledarskapet. Traditioner, som innebär att synsätt och övertygelser kan ha förts vidare vilket vi tar med oss eftersom det innebär att VD:arnas synsätt om ledarskap kan ha påverkats av tidigare generationer. Även att Gnosjöandan som funnits länge kan ha påverkat VD:arnas synsätt. Berättelser som innebär att genom att berätta en berättelse som går utanför normen påverkar det människor och kan få dem att göra det oväntade samt lyckas med det. Gnosjöandan i sig är många berättelser samt många småberättelser om hur företagarna i Gnosjö har lyckats kan ha påverkat VD:arna. Vi vill poängtera att alla sex ordförråd går hand i hand med varandra då ideologier bygger på normer och värderingar, som i sin tur påverkar vilket beslut som tas av en människa, som sedan påverkar vilket agerande som görs av människan. Ideologierna i sig kan ha påverkats av traditioner och berättelser.

I kapitel 6 berättas det om “sensemaking as arguing” och “sensemaking as

expecting”. Med argumentation menas det att människor kan hamna i olika

argumentationer uppstår kan nya förklaringar ges till varför människor tycker som de tycker. Det tar vi med oss då VD:arna kan ha varit i olika argumentationer i sina liv där det har blivit tydligt vad deras övertygelser är. Det andra, förväntningar, som menar på att människors uppfattningar är uppbyggda av förväntningar, vilket leder till att människor söker stimuli i omgivningen som lever upp till sina förväntningar. VD:arna har också förväntningar som kan ha orsakat att de har letat eller uppmärksammat speciella saker i omgivningen.

Kapitel 7 handlar om åtagande (commitment) och manipulation (manipulation) där båda liknar varandra men åtagande svarar på frågan “Varför hände det som hände?” medan manipulation svarar på frågan “Vad hände?”. VD:arna har säkert starkare åtagande för vissa saker, vilket beror på deras övertygelser som kommer vara anledningen till att dessa åtaganden är så starka samt hur de har valt att agera i olika situationer. Det är hur VD:arna har agerat i olika situationer och förklaringarna till dessa ageranden som definierar de som personer. Manipulation menar på att omgivningen kan likaväl påverka ett agerande som att ett agerande kan påverka omgivningen. Huvudsaken med manipulation är att få saker att hända. Saker som har skett i omgivningen för VD:arna kan således ha orsakat ett agerande hos dem som i sin tur har påverkat synen på ledarskap.