Analys av det empiriska materialet

Video- och intervjudata har tillsammans bildat empiriskt underlag för att möjlig-göra en förståelse för hur musiklärare väljer och använder undervisningsinnehål-let. Studiens huvudanalys utgår från videomaterialet, medan intervjuanalysen fungerar som ett komplement. Denna viktning i det empiriska materialet skedde utifrån studiens fokus. Videomaterialet har analyserats ur två perspektiv, ett mu-sikdidaktiskt och ett variationsteoretiskt. Den musikdidaktiska analysen är mer övergripande till sin karaktär medan den variationsteoretiska bedrivs på mikro-nivå. Det innebär i sin tur att de båda analysmetoderna lyfter fram hur läraren använder undervisningsinnehållet på olika sätt, vilket har för avsikt att tillföra fler dimensioner i studiens resultat. Resultatet av de två analyserna kan även jämföras med varandra för att få ett mått på studiens tillförlitlighet.

5.3.1 Analys av videodokumenterade lektioner

Analysen av de videodokumenterade lektionerna inleddes med att skapa en över-siktlig innehållskarta av videomaterialet, då innehållet i musiklärarnas undervis-ning beskrevs via lektionernas huvudsakliga inriktundervis-ning. Här uppmärksammades även hur lektionen var organiserad och hur innehållet förmedlades i undervis-ningen. Denna kartläggning var både omfattande och detaljerad. Av denna fram-kom vad lärare och elever talade om. Samtalsämnena sorterades i grupper efter innehåll. Vem som initierar dialogen, om undervisningen riktas till grupp eller enskild elev kartlades också. Därefter gjordes ett urval av lektionssekvenser som bildade underlag för den kommande musikdidaktiska- respektive variationsteore-tiska analysen. Det innebar att samma lektionssekvenser har analyserats ur två perspektiv. I undervisningen valde lärare att lyfta fram vissa delar av undervis-ningens innehåll, medan andra delar blev förgivettagna. Urvalet av undervisnings-sekvenser i form av undervisningsundervisnings-sekvenser/lärandeobjekt, skedde mot utgångs-punkt av detta. Det innebar att det lärarna valde att lyfta fram i undervisningen, bildade underlag för mitt urval. Vidare möjliggjordes erfarandet av ett objekt genom att detta lyftes upp och varierades i undervisningen. Urvalet gjordes ut-ifrån kriterierna att alla informanters undervisning skulle vara representerad och att sekvenserna skulle ge uttryck vad musiklärarnas väljer att lyfta fram och varie-ra i undervisningen. Dessutom skulle det finnas möjlighet att både välja lektions-sekvenser som musikläraren reflekterade över under intervjun och sådana som inte kommenterades. När valet stod mellan två innehållsmässigt liknande lek-tionsexempel hos samma musiklärare valdes det tydligaste, vilket till exempel kunde innebära att en längre sammanhängande sekvens valdes framför en kortare.

De utvalda sekvenserna från musiklärarnas undervisning transkriberades i enlighet med Linell (1994). Det innebar att en detaljerad utskrift skedde som in-kluderade all talad dialog, verbala tonlägen och kroppsliga gester. Sekvenserna har därefter ytterligare begränsats genom att skeenden som inte har bedömts vara direkt avgörande för lärarens behandling av undervisningsinnehållet har tagits bort. När /…/ inträder i transkriptionen innebär detta att författaren har förkortat den ursprungliga lektionssekvensen. I de sekvenser som redovisas i resultatkapit-let används VERSALER för att markera stark röstvolym och kursiv text för att markera betonade ord. Tre punkter i följd … används för att visa att en paus in-trädde i den talade dialogen. Dubbelparentes (( )) betyder att skeenden av icke verbal karaktär åsyftas, medan dubbelparentes i kombination med hakparentes [(( ))] innebär icke verbala skeenden som utföres samtidigt som talad dialog. Denna

68

kombination av dubbelparentes och hakparentes innebär en utvidgning av Linells transkriptionsmodell, medan övriga tecken används i enlighet med Linell. Vidare är transkriptionen grafisk, vilket innebär att yttringar eller skeenden som sker samtidigt redovisas i vertikal riktning under varandra.

I den musikdidaktiska analysen av lektionssekvenserna undervisningen ana-lyserats utifrån vilka didaktiska förhållningssätt som kan karaktärisera det mu-siklärarna väljer att lyfta fram och fokusera. Undervisningen har även analyserats utifrån de aktivitetsformer den ger uttryck för (Nielsen, 2006).

I den variationsteoretiska analysen av lärandeobjekten har urskiljning, varia-tion och samtidighet utgjort de analytiska begreppen. Dessa begrepp har använts för att analysera hur läraren brukar ämnesinnehållet. Musiklärarna använder rent intuitivt variationer i undervisningen (Marton & Pang, 2005). De erfar däremot inte undervisningens innehåll ur ett variationsteoretiskt perspektiv. Centrala begrepp från variationsteorin bildar istället det ”raster” genom vilket undervis-ningen betraktas analytiskt av forskaren. Analysen tydliggör vad musikläraren anser är viktigt inom ett visst ämnesområde, genom att han/hon väljer att spegla vissa aspekter av lärandeobjektet och lämna andra därhän. Detta lärandeobjekt står i fokus för analysen, vilket i sig utgör en del av ämnesinnehållet. Det som läraren låter variera definieras av forskaren som en kritisk aspekt. Det läraren väljer ut, lyfter fram, varierar och skapar uppmärksamhet kring utifrån sin egen lärarerfa-renhet, utgör således kritiska aspekter i denna studie. Analysen innebär att lära-rens sätt att variera innehållet tydliggörs, liksom de delar av innehållet som hålles invarianta. På detta sätt framträder även vad som bildar figur respektive bakgrund i lärandeobjektet. Analysens resultat beskrivs i termer av olika variationsmönster.

Sammantaget innebär studiens musikdidaktiska respektive variationsteore-tiska perspektiv att bearbetning, analys och tolkning genomförs på två olika nivå-er. I den förstnämnda uppmärksammas hur musiklärarnas förmedling av under-visningens innehåll kan förstås i termer av didaktiska förhållningssätt och aktivi-tetsformer. Lärarnas undervisning ses här ur ett perspektiv av vad som karaktäri-serar undervisningen på ett övergripande plan. I den sistnämnda analyseras sam-ma sam-material, samsam-ma lektionssekvenser på mikronivå, där varje detalj av ett läran-deobjekt uppmärksammas. Tillsammans skapar dessa perspektiv två sätt belysa undersökningsobjektet, vilket i sin tur innebär att objektet blir mer grundligt undersökt än om endast ett perspektiv hade anlagts.

5.3.2 Intervjuanalys

Semistrukturerade intervjuer spelades in på mini-disc och skrevs ut ordagrant. Reflektioner under intervjuns stimulated recall-del som handlade om hur lärarna använde undervisningsinnehållet bildade underlag för fortsatt analys. Av inter-vjumaterialet fokuserades de delar där läraren reflekterade kring undervisningens mål/avsikter. Musiklärarna uttalade sig om sin undervisning efter det att den ägt rum. Det skedde då de reflekterade över sin egen videodokumenterade undervis-ning.

Det empiriska materialet från intervjuerna analyserades genom att det relate-rades till studiens musikdidaktiska analys av videosekvenserna. Här uppmärk-sammades likheter och skillnader mellan lärarnas verbala reflektioner och deras undervisning. Detta relaterades i sin tur till musikdidaktiska analysverktyg som användes i videoanalysen.