Tillförlitlighet och trovärdighet

Kvalitetsaspekter av en studie bör uppmärksammas under hela forskningsproces-sen (Kvale, 1997). Överväganden före den empiriska studiens genomförande är avgörande i en kvalitativ studie, eftersom datamaterialet snarare tolkas än mätes. Således beror en studies resultat på forskarens tolkning av data genom att slutsat-ser dras från denna tolkning. Tre kriterier som bör omfatta hela studien är per-spektiv, medvetenhet, inre logik och etiska överväganden (Larsson, 1993). Forsk-ningsperspektivet bör vara utvalt, beskrivet och utfört på ett adekvat sätt. Den interna logiken berör relationen mellan forskningsfrågan, det undersökta fenome-net datainsamlingsmetoder och analys. I denna studie har intern logik eftersträvats genom att forskningsfrågan har varit styrande för hur fenomenet undersökts och hur analysen genomförts.

Ett resonemang kring studiens tillförlitlighet och trovärdighet kretsar kring huruvida resultaten är att lita på. Validering i kvalitativ forskning bör genomföras under hela forskningsprocessen (Kvale, 1997). Forskaren bör fortlöpande validera projektet genom att fokusera forskningsfråga, design, datainsamling, resultatpre-sentation och diskussion. I denna studie har en validering skett genom att ett stän-digt ifrågasättande av relevans, giltighet och trovärdighet har präglat forsknings-processen. Dessutom har projektet granskats av externa forskare vid flera olika tillfällen, ett uttryck för intersubjektiv validering. Validitetsaspekten har därmed uppmärksammats under processens gång, vilket Kvale (1997) förordar, och inte

70

enbart mot slutet av projektet. Studiens giltighet och trovärdighet har även upp-märksammats genom att två olika analyser har genomförts på samma empiriska material. De videosekvenser som utgör studiens primära empiriska material har både analyserats musikdidaktiskt och variationsteoretiskt.

Huruvida studiens resultat överensstämmer med verkligheten är avhängig hur begreppet verklighet definieras (Kvale, 1997). Ett sätt att närma sig verklig-hetsbegreppet är via olika sanningskriterier. Sanningsbegreppet inom kvalitativ forskning kan beskrivas som trilateralt där sanning definieras som pragmatisk, korrespondent eller koherent (Alvesson & Sköldberg 1994). Det pragmatiska sanningsbegreppet relaterar till den faktiska användbarheten av forskningen, det vill säga ordens mening som användbara inom den praxis de relaterar till. Sanning som korrespondent innebär att en korrespondens mellan utsagor och verklighet ska föreligga. Detta kriterium blir mindre användbart vid användningen kom-plexa forskningsteorier, eftersom sanning inte längre blir något som är möjligt att mäta. Det hermeneutiska sanningsbegreppet relaterar varken till sanning som pragmatisk eller korrespondent utan till relevans på ett djupare plan, det vill säga sanning som koherent. Trots att dessa sanningsbegrepp har varierande använd-barhet, fungerar de som integrerade komponenter i forskningsprocessen (Alves-son & Sköldberg 1994). I denna studie ses sanning i relation till musiklärares sätt att behandla undervisningsinnehållet i första hand som pragmatisk och koherent. Det innebär att studiens resultat, såsom det kommer till uttryck genom empirin, ses som kontextberoende och som bärare av en djupare mening. Sanning ses som koherent. Det pragmatiska sanningsbegreppet i studien innebär att användbarhe-ten av studiens resultat relaterat till musikundervisning inom gymnasieskolan har betydelse för dess giltighet.

Tolkning av data i kvalitativa, empiriska studier innebär att den information som samlas in tilldelas en innebörd genom att den uttolkas. I denna process är det forskaren själv som genomför tolkningen. Detta betyder att tolkningen är beroen-de av forskarens egen förförståelse vilket ställer stora krav ställs på såväl trovär-dighet som hantverksskicklighet (Kvale, 1997). Min bakgrund som musiklärare och lärarutbildare kan å ena sidan innebära en risk för att tolkningarna färgas av normativa ståndpunkter som styr processen. Å andra sidan är kunskapen om musikläraryrket och musiklärarens praxis, det vill säga förtrogenheten med om-rådet, en tillgång eftersom det underlättar möjligheten att upptäcka aspekter av data som annars kanske inte hade uppmärksammats. Frågan om den subjektiva tolkningsprocessen aktualiseras även då det gäller urval av data som grund för

resultatkapitlets redovisning. För att kunna presentera resultaten på ett tydligt och strukturerat sätt, där redovisningens omfattning måste begränsas, är ett sådant urval oundvikligt. I urvalsförfarandet har en balans mellan olika musikkurser och musiklärarnas representation eftersträvats för att ge en så fullödig bild av resulta-tet som möjligt.

Säljö (1997) hävdar att det är tveksamt huruvida dialogen under en intervju kan ses som ett uttryck för människors förståelse. Både vad den intervjuade och intervjuaren säger utgör tillsammans intervjuns resultat. Följaktligen borde båda parters utsagor under en intervju analyseras och inte bara intervjusvaren. Frågor om studiens kvalitet, dess tillförlitlighet och trovärdighet relaterar i detta sam-manhang också till hur forskarens roll har påverkat lärarnas sätt att besvara och tolka intervjufrågorna, liksom deras sätt att reflektera kring sin undervisning. Musiklärarna i studien visste om att jag var musiklärare och forskare. I mötet upplevde jag att lärarna i högre grad uppfattade mig som musiklärarkollega än som forskare. Detta talar emellertid inte emot att de kan ha velat framstå i så god dager som möjligt under intervjuerna. Det som delvis talar emot detta är att lärar-na inte undvek att tala om sådant som de upplevde komplicerat samt om aspekter de kände sig osäkra på i arbetet som musiklärare. I min studie ser jag inte musik-lärarnas intervjuutsagor som något okomplicerat, som ett uttryck för någon slags ”sanning”. Deras utsagor betraktas i relation till resonemanget ovan.

Då videoinspelningen genomfördes i klassrummet hos musiklärarna kan min närvaro ha påverkat undervisningen. Det skulle kunna vara så att läraren ville framstå i god dager under lektionen och att även elevernas agerande påverkades av min närvaro. Musiklärarna tillfrågades hur de hade upplevt min närvaro och de sade sig inte ha känt sig påverkade på ett sätt som gjorde att de undervisat på ett annat sätt än de brukar. De ansåg också att de lektioner som besökts var represen-tativa för deras sätt att undervisa.

Vad gäller generaliserbarhet i kvalitativa studier kan man tala om naturalis-tisk- respektive analytisk generalisering (Kvale, 1997). Naturalistisk generalise-ring utgår från och utvecklas som en konsekvens av personlig erfarenhet. Den är möjlig att verbalisera och kan omformas till explicit kunskap. Analytisk generali-sering är ställningstaganden om huruvida studiens resultat kan fungera som en vägledare för möjliga resultat i liknande situationer. Denna studies resultat skulle kunna fungera som vägledare där liknande situationer i ensemble och gehörs- och musiklära inom gymnasieskolan skulle kunna uppvisa liknande mönster. Musik-lärare skulle kunna känna igen sig och andra i resultaten och därmed erhålla ökad

72

förståelse för sin egen praktik, ett uttryck för så kallad mottagargeneralisering. Studiens resultat kan på detta sätt ha relevans för annan musikundervisning än den som redovisas i studien.