Läraren instruerar gehörsintervallet stor sekund och exemplifierar intervallets förekomst i två melodier. Instruktionen sker via muntlig representation, det vill säga verbala instruktioner, sång och spel på instrument. Elevernas uppgift är att reproducera det givna intervallet, vilket tydliggörs av det intervalltest som genomförs direkt efter sekvensen. En elev ställer en elev en fråga som relaterar till det innehåll som ska reproduceras. Michael instruerar intervallet ur olika per-spektiv vilket gör att han verkar vilja skapa en reflektion om intervallet hos ele-verna. Olika sätt att gestalta intervallet gehörsmässigt skulle kunna bidra till en helhetsförståelse av stor sekund.
Lärarens kommentarer
När Michael undervisar i gehörs- och musiklära är hans långsiktiga avsikt att lära eleverna vad musik består av. I följande citat resonerar han utifrån antagandet att musikteori är en förlängning av instrumentalundervisningen, där den sistnämnda behöver kompletteras med musikteori när det gäller att förklara musik. Han po-ängterar vikten av att exempelvis förstå höjdpunkten i en fras, andrastämmans funktion eller att ha förmågan att både lyssna vertikalt och horisontellt. Förutsätt-ningen för denna förståelse är kunskaper i gehörs- och musiklära. Avslutningsvis relaterar Michael även resonemanget till en sångerskas förmodade behov av att kunna precisera intervall och improvisatörens kunskaper om mollskalors upp-byggnad. Därmed relaterar han betydelsen av kunskaper i de två ämnena till ett musikaliskt utövande.
Det övergripande målet med musikteorin det är ju att förstå vad musik be-står av. Musikteori är en förlängning eller breddning av instrumentalun-dervisningen för mig. Och ett nödvändigt komplement till den. Man kan bara komma si eller så långt med instrumentalundervisningen om man vill förklara musik. Återigen för att skapa en förståelse för det man gör. Jag kan säga att det är en höjdpunkt där och att det är en liten melodi under den här melodin som är andrastämma… Men för att förstå det här. För att lyssna efter flera stämmor och kunna höra. Alltså inte bara lyssna efter hela klanger från samma tid, det vertikala ackordet. Så skulle man då kunna föl-ja en understämma ackordsmässigt. Då är det viktigt att ha utvecklat ett gehör för att kunna följa en understämma. För att kunna förstå logiken i det så behöver man förstå hur man gör en understämma, på sikt va. Jag misstänker som sångare så är det viktigt att kunna definiera att det där är en kvint och en kvint låter så. Den känns på ett visst vis. Ska man vara im-provisatör så är det väldigt viktigt. För all kunskap där definieras med dom här grejorna. En dorisk skala är en mollskala med stor sexa. Fattar man inte vad en stor sexa är så är man ju körd. (Michael, intervju, s 56-57)
Längre fram under intervjun vidareför Michael sitt resonemang kring relationen mellan teori och musikaliskt utövande, vilket framgår av nästa citat. Det musika-liska ska väga tyngre än musikteoretiska regler. Det innebär att teorin ska använ-das för att komplettera det musikaliska och inte tvärtom.
Det är bättre att kunna göra nåt på gehör med känsla så att det utgår från en musikalisk idé och sen kunna ta till teori när man inte har några idéer eller om dom idéerna inte lät bra. Så kan man säga ”ja just det ja”
86
för det blev ju parallella kvinter där. Istället för att tänka ” jag får inte ha parallella kvinter” För det kan vara ursnyggt i vissa sammanhang. (Michael intervju, s 55)
Avsikten med den enskilda lektionen i gehörs- och musiklära, vilket framgår av nästföljande citat, är att bereda eleverna möjlighet till kontinuerlig övning. Detta kan jämföras med Michael exemplifierar innehållet med intervallövning där vik-ten av repetition betonas.
Målet med den lektionen… Där, när det gäller gehöret, sätter jag inte målet att den här lektionen handla om det och det, utan där handlar det om en kontinuerlig övning hela tiden. Det handlar om att kunna öva lite intervall. /…/ Sen var det ju lite repetition av gammalt för att inte tappa det. (Michael, intervju, s 55)
Michael kommenterar även det lektionsmoment vari lektionssekvensen ingår genom att understryka vikten av att eleverna får möjlighet att hitta på egna melo-dier där intervallet ingår. Det gör att det lättare för eleverna att komma ihåg inter-vallet.
Läraren resonerar kring tidsåtgången vid intervallgenomgång:
Diktaten är också nåt som jag önskar kunde gå lite fortare ”Okej 10 in-tervall” Och så drar man som rackarns och så ska det vara färdigt. Det tar alltid väldigt lång tid för det är alltid någon som säger: ”Öh kan vi inte få höra det en gång till?” Det är klart. Nu är det årskurs 1 så dom måste ju få tid att lyssna, va. (Michael, intervju, SR s 42)
I föregående citat kommenteras elevernas behov av ständig repetition vilket gör att intervallgenomgångarna alltid tar tid. Det faktum att eleverna går i årskurs 1 gör emellertid att Michael anser att det är i sin ordning.
Undervisning och läroplan
Lärarens syfte med undervisningen i sekvensen är sammantaget att ge eleverna tid att lära sig intervall gehörsmässigt. Michaels övergripande avsikt med undervis-ningen i gehörs- och musiklära är att lära eleverna vad musik består av. Målet med lektionen är att ge eleverna möjlighet till kontinuerlig övning och att ge eleverna tid att lära sig intervall gehörsmässigt. Undervisningen karaktäriseras av hur innehållet stor sekund kan gestaltas. Långsiktig avsikt respektive avsikten med undervisningen i sekvensen kan delvis sägas vara i linje med varandra.
Undervis-ningens musikaliska aspekter, som innebär att intervallet sätts in i melodisk kon-text, har en exemplifierande funktion. Det innebär att melodin används för att utgöra ett exempel där intervallet ingår. Därmed ges inte den musikaliska dimen-sionen samma vikt som den hantverksmässiga, att identifiera intervall. I efterföl-jande intervalltest behöver inte eleverna känna igen intervallet som del av en me-lodi, som del av ett musikaliskt sammanhang, utan endast som ett system i sig. Lärarens intention att lära eleverna vad musik består av reduceras i undervisning-en till fokus på intervall som avgränsade undervisning-enheter, snarare än intervall som musi-kaliskt uttryck.
Syftet med lektionen uttrycks i termer av övande, där varken innehåll eller musikaliska dimensioner nämns. Undervisningen präglas av musik som sakämne, eftersom dess innehåll härrör till grundläggande musikteori/gehörsträning. Ut-ifrån detta innehåll ägnas undervisningen åt hantverket intervallidentifiering. Lärarens lektionsavsikt ses som ytterligare en förklaring till undervisningen i sekvensen, där läraren via olika metoder visar hur intervallet stor sekund kan identifieras och gestaltas. Övningen i sig står visserligen i fokus, enligt lärarens avsikt med lektionen, vilket understryker undervisningens hantverksmässiga prägel. Hantverket att kunna identifiera ett intervall via gehör står i centrum, där intervallets musikaliska funktion spelar en underordnad roll. Frågan är varför denna kontinuerliga reproducerande övning är så fragmentiserad, där musikaliska funktioner snarare blir ett utanpåverk istället för det nav utifrån vilket undervis-ningen bedrivs. Avsikten med sekvensen, slutligen, är att läraren ägnar sig åt denna genomgång eftersom eleverna behöver tid till att öva upp sitt gehör. De behöver tid till att lyssna. Ett fixerat innehåll styr lärarens metod.
Kursplanen i gehörs- och musiklära föreskriver att undervisningen ska ge grundläggande kunskaper och övning i gehörslära för att utveckla ett inre höran-de. Detta överensstämmer med undervisningen. Undervisningen kan också sägas ge kunskaper i hur gehör övas, och öva upp inre hörande såsom det föreskrivs i kursplanen. Hur intervall relaterar till musicerande uppmärksammas endast delvis då intervallets förekomst i en melodisk kontext exemplifieras.
Sammanfattning
Michael instruerar hur ett intervall kan identifieras gehörsmässigt på olika sätt. Innehållet i sig är fixerat, medan metoden anpassas till innehållet. Undervisningen är inriktad på hantverket att identifiera ett intervall, men det finns även ka inslag då läraren presenterar intervallet som del av en melodi. Detta musikalis-
musikalis-88
ka fokus har emellertid endast funktionen att illustrera intervallets förekomst. I undervisningen systematiseras och kategoriseras ett musikteoretiskt fenomen, vilket gör att musik som sakämne karaktäriserar undervisningen. Kunskaper om musik står i fokus. Elevernas aktivitet är reproduktiv till sin karaktär utifrån ett givet innehåll som de sedan ska kunna återge. Genom lärarens sätt att nyttja inne-hållet verkar han vilja skapa en reflektion om fenomenet hos eleverna. Lärarens avsikter med undervisningen har likheter med genomförd undervisning vad gäll-er att undgäll-ervisningen ska bgäll-ereda möjlighet till kontinugäll-erlig övning. Undgäll-er in-struktionen förtydligar lärarens spel på gitarren de verbala instruktionerna. Lära-rens avsikt att lära eleverna vad musik består av reduceras emellertid i undervis-ningen till att fenomenet intervall behandlas som en avgränsad enhet och inte som ett musikaliskt uttryck. Undervisningen är inriktat på hantverket. Det inre höran-de som kursplanen föreskriver att unhöran-dervisningen ska leda till hos eleverna, har ingen relation till eget musicerande i undervisningen.
6.1.3 Vokala nyanser
Lektionssekvensen vokala nyanser innebär att läraren vill lära eleverna att vokalt framföra en fras i ett körstycke med nyanser, där nyanserna finns inskrivna i de förtryckta noterna. Vokalt framförande innebär att eleverna sjunger den fyrstäm-miga körsatsen. Nyanserna förmedlas genom att de instrueras på olika sätt av läraren.
Salen är stor, liknar en aula och har högt till tak. Kören består av eleverna i de tre årskurserna på Estetiska programmet, gren musik, vilket innebär att omkring 60 elever undervisas under lektionen. Eleverna sitter på stolar bakom varandra i en halvcirkel framför läraren. De är placerade stämvis i sopran-, alt, tenor- re-spektive basstämma. Läraren har ett digitalpiano som används under repetitionen. Lektionen inleds med att Sophie redogör för återstoden av lektionen och terminen. Därefter leder hon uppsjungningen och börjar repetera första körstycket. En för-sta genomsjungning följs av stämrepetition där läraren spelar stämmorna på pianot. Nästa stycke repeteras à capella och läraren sjunger med i en av stämmor-na. Åter nästa stycke sjunges igenom tillsammans med lärarens pianoackompan-jemang varefter läraren frågar efter problem i stämmorna. Direkt innan sekvensen börjar har kören tillsammans med lärarens pianoackompanjemang sjungit ige-nom sången en gång utan nyanser. När första versen sjungits klar avbryter läraren genomsjungningen. Hon konstaterar att sången fungerar bra och vill därför att de lägger till környanser. I sekvensen instruerar läraren nyanserna. Efter sekvensen
sjunger kören hela stycket med nyanser à capella. Lektionen avslutas med att ännu ett körstycke repeteras, via stämrepetition och genomsjungning.