Här följer en transkription av lärandeobjektet där Michael ger verbala ner och utför rörelser som om han spelade på en elbas. Eleven följer instruktio-nerna genom att spela på instrumentet.
14. Michael: Du bara börjar nånstans åsså gör du… whoo…så liksom 15. [(ljudar som glissando mörkt till ljust tonläge)] 16. [((visar med handen i luften glissando på elbashalsen))] 17. Elev: ((spelar))
18. Michael: Nä, börja, alltså ta översta strängen, alltså E-strängen… där ja 19. [((pekar på elgitarreleven))]
20. Elev: [((spelar))] ([(spelar))]
21. [((spelar))]
22. Michael: Där ja. Börja nerifrån och sen gå upp till en ton och sen ner igen 23. [((visar med handen i luften glissando på elbashalsen))]
24. Elev: [((spelar))]
25. ((spelar))
26. Michael: Ja precis fast lång… hela greppbrädan 27. Elev: [((spelar))] 28. Elev [ja]
29. Michael: JAPP
30. [((visar med handen i luften långt glissando på elbashalsen))] 31. Elev 2: ((småskratt))
32. Elev 3: [ja] ((nickar)) 33. Elev: ((spelar))
(Michael ens 1.dv: 00.22.20-00.22.36)
Lärarens val av undervisningsinnehåll
Lärandeobjektet instrumentalt glissando innebär att läraren fokuserar utförandet av ett elbasglissando, där instruktionen riktas till en enskild elev. Michael arbetar med innehållet genom att de kritiska aspekterna placering och längd i tur och ordning varieras. Instruktionen sker genom att glissandot behandlas skilt från den helhet där det sedan ska uppträda, i ett ”break” i ensemblelåten. Under instruktio-nen skiljs dessutom aspekterna placering respektive längd först från glissandot som helhet, för att sedan relateras till detsamma. Glissandots placering instrueras först via handrörelse och ljudande (rad 14-17). Därefter varieras instruktionen genom att E-strängen anges som platsen för glissandots placering (rad 18-21). Utförandet av glissandots längd instrueras först som att handen ska föras nerifrån och upp på gitarrhalsen (rad 22-23). Sedan varieras instruktionen genom att
lära-ren anger att hela greppbrädan ska vara med (26-30). Instruktionerna innebär att läraren först opreciserat beskriver hur ett glissando utföres från en övergripande nivå. Därefter övergår han till att förklara hur glissandot ska utföras i detta speci-fika fall, i den låt som ensemblegruppen spelar, med det tonmaterial som ingår. Grunden utgörs av det första sättet att instruera glissandot, gentemot vilket varia-tionen sker. I sekvensen är det nödvändigt för eleven att erfara aspekterna placer-ing respektive längd simultant för att glissandot ska kunna utföras. Detta tydlig-görs av att utförandet både inkluderar placering, det vill säga fokuserad E-sträng samt längd det vill säga hela greppbrädan. Annorlunda uttryckt krävs det av ele-ven att hålla båda aspekterna samtidigt fokuserade för att kunna tillämpa dem under det att instruktionen sker. Elevens agerande styr lärarens behandling av undervisningsinnehållet, där elevens spel skapar behov av ytterligare precisering. De dimensioner av variation som förekommer sker i två steg. Det första steget innebär att placeringen av elbasglissandot varieras. Här hålles längden på glissan-dot invariant. Det andra steget består av att glissanglissan-dots längd varieras medan placer-ingen hålles invariant.
Sammantaget varieras två aspekter av elbasglissandot, först dess placering (rad 14-17 varieras rad 18-21) och därefter dess längd (rad 22-23 varieras rad 26-30). De två aspekterna instrueras var för sig för att sedan användas tillsammans då glissandot utföres. Det innebär att glissandot delas upp i delar (rad 18-21), samt brukas avskilt från den större kontext där det sedan sättes in, ett uttryck för varia-tionsmönstret separation (rad 18-21). Elbasglissandots placering och längd måste hållas närvarande samtidigt av eleven för att glissandot ska kunna utföras, ett uttryck för variationsmönstret fusion (från rad 26). Instrumentalt glissando kon-stitueras av lärarens instruktioner av elbasglissando och består av lärarens sätt att variera innehållet i två dimensioner, placering och längd.
Implikationer
Av undervisningssekvensen framgår ett sätt att undervisa i instrumentalt glissan-do. De instruktioner som utförs innebär att läraren erbjuder en innebörd av inne-hållet genom att instruera hur ett elbasglissando ska spelas via verbala instruktio-ner, kroppsrörelser och vokala ljudanden. Eleven erbjuds därmed att erfara lära-rens kroppsliga och vokala förevisande och de verbala, språkliga instruktioner som läraren ger. Läraren varierar sättet att instruera glissandots placering respek-tive längd. Ett alternativ hade varit att variera glissandot genom att instruera flera olika sätt att utföra ett glissando för eleven. Därefter kunde eleven ge förslag på
136
vilket sätt som kunde passa i den aktuella ensemblelåten. Vidare skulle läraren kunna instruera glissandot utan att dela upp det i aspekterna längd respektive placering. Instruktionerna kan då bli mer komplicerade att efterlikna för eleven eftersom hela glissandot behandlas som en enhet. Ett annat alternativ hade varit att läraren själv spelar på en elbas under det att instruktionerna utfördes. Det kunde exempelvis ha inneburit att läraren lånar elevens instrument för att sedan låta eleven pröva på att spela det läraren nyss instruerat. Michael skulle även kunna tydliggöra glissandots utförande i den specifika ensemblelåten genom att relatera detta till en annan ensemblelåt i annan tonart, för att lyfta fram det generella i den instrumentala teknik som instrueras.
De kritiska aspekterna i lärandeobjektet visar att läraren ägnar sig åt elevens motoriska färdigheter. Liksom i lärandeobjektet instrumental harmonik fokuseras en manuell kritisk aspekt, den motoriska teknik med hjälp av vilken spelet på instrumentet utförs. Den genomförda undervisningen kan därmed beskrivas som instruktioner av handens rörelser och placering på elbashalsen.
I den genomförda undervisningen spelar eleven på elbasen under instruktio-nen. Läraren uppmärksammar endast hur glissandot ska låta, genom att inled-ningsvis ljuda glissandot en gång som ett komplement till de verbala speltekniskt inriktade instruktionerna. Detta kan jämföras med lärandeobjektet instrumental harmonik, där spelet av ackorden stod för den auditiva/klangliga delen av lärande-objektet. Lärandeobjektet skulle även ha kunnat användas genom att en kritisk aspekt om periodicitet hade fokuserats. Elbasglissandot ska användas vid ett break i ensemblelåten senare under lektionen, men läraren berör inte glissandots placer-ing i låtens form, mer än i förbigående. Det ses som ett uttryck för ett förgivetta-gande, där läraren verkar anse att det råder en konsensus mellan hans och elevens förståelse av var glissandot ska inträda i låten. Genom att istället fokusera på hur ett glissandos placering kan variera i olika ensemblelåtar, hade läraren kunnat tydliggöra användningen av glissando i ensemblesammanhang. Glissandots ut-förande hade då följt som en konsekvens av dess placering. Sammantaget visar lärarens användning av undervisningens innehåll i lärandeobjektet instrumentalt glissando att speltekniska, motoriska, manuella aspekter fokuseras medan perio-diska aspekter förblir ofokuserade.
Sammanfattning
I lärandeobjektet ”instrumentalt glissando” instruerar läraren en enskild elev hur ett elbasglissando ska utföras. De kritiska aspekterna är elbasglissandots placering
(rad 14-17 varieras rad 18-21) och därefter dess längd (rad 22-23 varieras rad 26-30). Instruktionen sker genom att elbasglissandot skiljs från det sammanhang det är en del av och delas upp i placering och längd. Denna dimension av variation som lärarens användning av undervisningsinnehållet ger upphov till kan beskri-vas med variationsmönstret separation (rad 18-21). Eleven behöver erfara de två kritiska aspekterna samtidigt för att kunna utföra glissandot på elgitarren, vilket definieras som variationsmönstret fusion (från rad 26). Lärandeobjektets kritiska aspekter är av motorisk-teknisk karaktär.
7.6 Rytmicitet och periodicitet
Erik undervisar i ensemble inom ämnet ”Musik och kommunikation”, där läran-deobjektet rytmicitet och periodicitet förekommer. Läraren instruerar rytmicitet, där rytm i relation till puls lärs ut genom att betoning och dynamik varieras. Även periodicitet instrueras eftersom sextondelarna varieras i perioder. Läraren lär eleverna att klappa sextondelar på olika sätt.