Precis som i analys och jämförelse för lektion 1 och 2 görs även denna analys för lektion 3 och 4 ihop. Dessa två lektioner speglar också varandra, då lektionerna utförts i två halvklasser i årskurs 1.
I gruppen Pokémon blev elevernas slutliga valfria djur ett resultat uti- från den gruppering de satt i. En grupp pojkar som satt tillsammans in- spirerades av varandra och gjorde närapå identiska djur. På samma sätt satt en grupp flickor tillsammans och tog efter varandra. Ofta började det med att någon fick en idé som de andra tog efter. Plötsligt kunde en annan elev få en idé och lade till någon detalj, som de andra då också kopierade. Detta skulle kunna betraktas som någon form av kollegialt lärande, där eleverna inspireras av och tar efter varandra. På samma sätt styrdes även dessa grupperingar av tempot som eleverna arbetade i. När en hade blivit färdig med sin uppgift skyndade de andra genast för att hålla jämna steg, och bekymrade sig inte längre om noggrannheten.
När eleverna i gruppen Pokémon tog sig an den styrda uppgiften, sni- geln, försvann dynamiken i grupperingarna och de arbetade istället mer självständigt. Möjligtvis berodde detta på att det i den styrda uppgiften uppkom ramar, och det fanns inte samma möjlighet för flexibilitet och innovation i utförandet. Kollegial inspiration förekom dock fortfarande, men i mindre utsträckning: kanske såg eleven att kompisen målat ett
mönster på snigelskalet och bestämde sig då för att själv också lägga till ett mönster.
Slutdiskussion
Under de olika lektionstillfällena observerades en rad olika resultat. I de styra uppgifterna gjorde en del elever exakt som visningsexemplet. Några ville gärna ha exempelbilden precis bredvid sig för att kunna göra sin egen kopia identisk. En del av eleverna hade bekymmer med att välja ut material, då de fick fria tyglar att välja vilka färger de skulle an- vända till den styrda uppgiften. Dessa elever upplevde en viss förvirring och verkade tänka att det trots allt fanns ett ”rätt och fel” i valet av fär- ger. Somliga ville till och med ha stöd av fritidsläraren i detta val.
I de fall där eleven fick genomföra den styrda uppgiften först var det många elever som använde samma metod även i det valfria momentet. Under lektion 3 fick eleverna först göra snigeln, och när de sedan däref- ter skulle göra ett valfritt djur var det många som klippte ut samma geometriska former som de använt till snigeln och använde det till sitt nya djur. Här använde eleven med andra ord lärarens exempel och om- vandlade det till något eget. De var inte låsta i hur de fick utföra uppgif- ten, men somliga tog helt enkelt inspiration från den tidigare uppgiften och använde den på ett nytt sätt.
I de fall där eleven fick göra den valfria uppgiften först styrdes deras resultat oftare istället av kompisarna runt omkring. Som nämnt i ana- lysen för lektion 3 och 4 så inspirerades eleverna av varandras idéer och tog ofta efter kompisarna. Endast ett fåtal elever arbetade självständigt och skapade något helt på egen hand. Dessa elever gav ett självsäkert intryck redan från början och tvekade aldrig under själva utförandet av uppgiften. De elever som tyckte att det var bekymmersamt med de val- fria uppgifterna fann en trygghet i att ”hänga på” sina kompisar och kunde därmed uppnå en nivå av kreativitet som de kanske inte hade kunnat frammana på egen hand.
Alla elever reagerar annorlunda på uppgifter som de vi har arbetat med under de olika lektionstillfällena. Att bemöta och tillfredsställa varje enskild elevs unika behov i uppgifter rörande skapande och este- tiska uttrycksformer kan kännas omöjligt. Att känna sin elevgrupp un- derlättar så klart. Men enligt vår erfarenhet, våra observationer och de
79 själva lektionen ofta vara till hjälp. De elever som aldrig har bekymmer med kreativiteten har nära till inspiration och är självsäkra i sitt utfö- rande klarar ofta av att följa de flesta typer av instruktioner, vare sig dessa instruktioner är väldigt tydliga eller vaga. De elever som däremot kan ha svårt att följa instruktioner och som sätter för hög press på sig själva eller har svårt att ta självständiga beslut i skapandeprocessen, kan istället bli hjälpta av kompisarna runt omkring. Att låta eleverna arbeta i mindre grupperingar lämnar utrymme för inspiration och uppfinningsri- kedom. En elev som kanske jämför sitt eget resultat med fritidslärarens exempel och känner att exemplet är ouppnåeligt kan då istället ryckas med av eleverna runt omkring och inspireras av dem istället. Om det inte finns några tydliga ramar i uppgiften kan eleven istället dras med av kompisarna och ”låna” lite av deras kreativitet.
Referenslista
Amabile, T. M. (1996). Creativity in context: Update to “The Social Psychology of Creativity.” Westview Press.
Skolverket (2016). Fritidshemmet – Ett kommentars material till läroplanens fjärde del.
Skolverket. 2019. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet
2011: reviderad 2019. https://www.skolverket.se/getFile?file=4206(Hämtad
2020-04-29).
Svenska Akademien. 2020. Svenska Akademiens Ordböcker.
Bilaga 1. Lektion 1
Bilaga 2. Lektion 1
Grupp: Candy Grupp: Pokémon (Fingerade namn) (Fingerade namn)
81
Bilaga 3. Lektion 2
Bilaga 4. Lektion 2
Grupp Candy Grupp Pokémon (Fingerade namn) (Fingerade namn)