Ingela Wikers, Johan Ek och Sara Samuelsson är utbildade lärare mot fritidshem och Eva Hedgate är barnskötare. De arbetar i ett arbetslag på avdelningen Piraten, som är en sammanslagning av årskurs 1 och 2 från spår A på eftermiddagarna. I detta Learning study pilotprojekt har vi arbetat tillsammans med planering, förtest, lektioner, eftertest och skrivit kapitelbidraget tillsammans. Sara och Ingela har varit diskuss- ionsledare i förtestet, Johan har genomfört lektionerna och Eva har ta- git fram mallar till det skriftliga eftertestet. Videodokumentation och ob- servationer har Sara, Eva och Ingela gjort vid olika tillfällen.
Sammanfattning
Under läsåret 2019/2020 har vårt fritidshems samarbetat med två fors- kare från Malmö universitet. Under samarbetet har en pilotstudie ge- nomförts med utgångspunkt i den cykliska modellen Learning study. Vårt lärandeobjekt har handlat om kroppsspråk och hur känslor förmed- las genom kroppen, främst gällande ansiktsuttryck. Genom vårt valda lärandeobjekt ville vi att eleverna skulle erfara hur vi påverkar varandra och omgivningen genom vårt kroppsspråk.I läroplanen för grundskolan, förskoleklass och fritidshem (Skolverket, 2018) framgår det i det fjärde kapitlet under kunskapsområdet språk och kommunikation att undervis- ningen ska behandla betydelsen av att utveckla kunskaper kring hur ord uppfattas av andra.
Learning Study som undervisningsmetod, inleds med att identifiera vad eleverna förstår och inte förstår kring det valda lärandeobjektet. Ett
för- och eftertest konstrueras och tre reviderade lektioner genomförs. För att identifiera vilka kritiska aspekter för elevernas förståelse av varandras kroppsspråk och ansiktsuttryck i den här studien, började vi att observera eleverna under tre olika situationer; samlingar, övergångar från en lektion till en annan samt när eleverna står i led. Efter att ha summerat våra observationer och intryck, urskilde vi den kritiska aspekten att eleverna uppvisade svårigheter i att tolka varandras känslor och att handla därefter. Efter dessa observationer konstruerade vi ett för- test där 24 elever, från årskurs 1 och årskurs 2, deltog. Förtestet bestod av bilder på sju olika ansikten som förmedlade sju olika känslor. Ele- verna fick i grupp muntligt svara på frågorna: “Vilken känsla har hon?” och ”Hur ser du det?” Vårt upplägg på lektionen har bestått av två delar. Den ena delen var att tolka känslor utifrån bilder, vilka förevisades vari- ationsteoretiskt för att påvisa skillnader. Den andra delen var en dra- maövning där eleverna fick gestalta känslor och öka känslans intensitet. Alla våra lektioner har dokumenterats med filmkamera. Detta har varit givande då vi har kunnat gå tillbaka och analysera vad eleverna sa och uttryckte i relation till för- och eftertest. Studiens eftertest genomfördes efter att alla lektionerna var gjorda. Eleverna fyllde i ett formulär med de sju bilderna som hade visats på förtestet och fick koppla samman namnet på känslan med rätt bild.1
Resultatet mellan förtest och eftertest visar på att det var 56% fler elever i eftertestet som kunde urskilja känslan förvåning, 54% fler elever kunde urskilja känslan förakt, 51% fler kunde urskilja känslan rädsla, 51% fler kunde urskilja känslan ledsen (sorg), 22% fler kunde urskilja känslan avsmak och 11% fler kunde urskilja känslan ilska.
Inledning
Vi har under en tid uppfattat att vår elevgrupp ofta hamnar i konflikter vid samlingar, övergångar och uppställningar på led. Vi har många ele- ver som har fysisk kontakt med varandra; de knuffas, kramas eller hänger på varandra. De uppfattas ha svårigheter med att läsa av eller lägga märke till vad omgivningen känner eller tycker. Det även när om- givningen visar tydligt missnöje eller att de upplever situationen som
1 På denna länk kan man se de bilder som vi använde under vårt förtest och eftertest: https://www.nyteknik.se/karriar/ditt-ansikte-avslojar-dig-6421506
43 jobbig. Eleverna söker ofta upp en fritidslärare i efterhand och uttrycker sitt missnöje. Vår arbetshypotes under studien utvecklades till att ett flertal elever uppfattas ha svårigheter att läsa av varandras kroppsspråk och ansiktsuttryck och att anpassa sig efter omgivningen. I läroplanen framgår det att eleverna ska ges möjlighet att utveckla en säker och an- svarsfull kommunikation (Skolverket, 2018) och hur ord och yttranden kan uppfattas av och påverka en själv och andra (a.a.). Det bidrog till följande syfte för studien att undersöka hur elever erfar känslor via kroppsspråk och ansiktsuttryck.
Vi delade ut en samtyckes- och medgivandeblankett till de vårdnadsha- vare vars barn var tänkta att ingå i studien, där 88% gav sitt medgivande att delta.
Utifrån vårt problemområde valde vi lärandeobjektet ”att förstå inne- börden av kroppsspråk”. Vår hypotes var att ett flertal elever hade svå- righeter att läsa av varandras kroppsspråk och ansiktsuttryck och att agera efter och anpassa sig till omgivningen. Vi ville att eleverna skulle erbjudas möjligheten att urskilja kroppsspråk och handla därefter. Ge- nom vårt valda lärandeobjekt vill vi utveckla undervisningen för att för- djupa elevernas förståelse om att vi påverkar varandra och vår omgiv- ning genom vårt kroppsspråk.
Enligt Elisabeth Venes artikel Ditt ansikte avslöjar dig (2011) finns det sju grundkänslor (sorg, glädje, ilska, rädsla, avsmak, förakt och för- våning) som kan tolkas av alla i världen, för att vi alla använder samma mimik.Artikeln bygger på Paul Ekmans (2019) forskning om hur käns- lor visar sig i ansiktsuttryck. Paul Ekman talar om mikrouttryck, små subtila förändringar i ansiktet som uttrycker känslor, som att ett litet lyft av överläppen kan förmedla känslan avsky. Ekman menar att om man tränar sina mikrouttryck kan detta hjälpa oss att utveckla våra sociala och emotionella färdigheter, vilket inkluderar både emotionell intelli- gens, empati och bättre hantering av sina emotioner. Detta har legat till grund för våra planerade lektioner.