Syftet med eftertestet är att ta reda på: ”Vad har eleverna förstått och vad har de inte har förstått?” Eftertestet görs i diskussionsgrupp om fem elever där fritidspedagogen leder diskussionen. Följande frågor hade vi som underlag för diskussionen:
• Vad är skillnaden om du klipper bilden eller inte?
• Vad händer med bilden om du klipper den? Förändras den?
Varför klipper man en bild? Förändras den? Vad händer med bilden när man klipper den? Vid eftertestet ställdes dessa frågor av fritidsläraren för att fördjupa förståelsen av elevernas kunskaper om vad som händer med bilderna när man klipper dem. Flera felsvar framkom bland annat: ”Skärmen kommer närmare. Den saken man vill ha med blir större. Det händer inget speciellt med bilden när man klipper den.” Det uttrycktes också andra aspekter från eleverna som exempelvis att klippa innebär att förstora något i bilden och andra anledningar att klippa är att ta ut en de- talj eller ta bort oönskade saker ur bilden.
Vid eftertestet ställdes också frågan om det var någon skillnad på bil- derna före och efter de blev klippta. Det framkom betydelsen av att vi i våra kommande lektioner ska ha originalbilden kvar så att vi kan kon- trastera den med den klippta filmen. Detta för att kunna jämföra och för- stå konsekvenserna av att klippa bilder. Detta gjorde att vi under de
kommande lektionerna instruerade eleverna hur de skulle ta en screens- hot eftersom vi behövde originalbilden för att kunna göra denna jämfö- relse.
Planering av lektion 2
Denna lektion kommer att bli mer avskalad än lektion 1. Instruktionen är kortare och mer stringent. Vi visar inte de olika redigeringsfunktion- erna utan vi håller oss till klippningen av en bild och lägger till att ta en screenshot.
• Vad betyder redigera? • Vad gör man då?
• Instruktion hur man klipper/redigerar bilden samt tar en screenshot. • Uppgiften: Ta ett foto och ta en screenshot på bilden för att behålla
originalet. Nu tittar du på bilden och hittar vad du tycker är intres- sant i bilden. Klipp ut det så att vi kan jämföra de två bilderna när vi går igenom dem.
• Vid fotografering av personer så måste man fråga om det är ok att dessa är med på bild.
Efteråt ”AirDropar” eleverna sina bilder till fritidsläraren, som skriver ut dem så att vi i eftertestet kan diskutera vad som har hänt med bilderna.
Diskussionsfrågor till eftertestet
Följande fyra frågor använder vi i vårt eftertest:
• Vad händer med bilden när man klipper den? Blir bilden större? • Objektet blir större - är det bilden som blir större eller objek-
tet/saken? Finns det då olika sätt att komma närmare objektet? (zooma)
• Förändras kvalitén? Kan vi göra på något annat sätt? (gå närmare)
Genomförande av lektion 2
När vi vid genomgången frågade om begreppet redigera så kom det bland annat fram att bilden blir ljusare om det är mörkt. Den kan bli
63 kan använda spännande musik. På frågan varför man klipper en bild så svarade eleverna att man gör det för att ta bort människor i bakgrunden, för att få filmen bättre, för att lägga till saker i bilden och för att göra den läskigare.
Eftertest och analys av lektion 2
I eftertestet diskuterade vi i hela gruppen varje elevs bilder, den klippta bilden kontra ursprungsbilden, och jämförde dem med varandra. Elever- na fick kontrastera bilderna. De fick förklara skillnader, jämföra och peka. När bilderna kontrasterades kom det fram att de kommit närmare sina objekt i de redigerade bilderna. Fritidsläraren diskuterar med ele- verna begreppen zooma in, format och kvalité.
I diskussionen om kvalité är det några elever som uttrycker att kvali- tén blir bättre när man klipper bilden, zoomar in objektet. Vi uppfattar det som ett felsvar. Vid analys av video-dokumentationen förstår vi att eleverna syftar på att de ser objektets detaljer bättre, men i realiteten är bildkvalitén försämrad.
Med hjälp av ett av de fotograferade objekten (en clementin) förtydli- gar fritidsläraren hur avståndet till objektet påverkar hur vi uppfattar ob- jektets storlek. Vad som händer när vi kommer närmare och när vi går längre bort. En elev förklarar väldigt bra ”att det är var vi står som avgör hur vi upplever storleken, men att objektets storlek är densamma”. Lik- nande diskussion uppstår när en elev kontrasterar sina bilder på sitt an- sikte. Kompisarna säger att han blivit större. Fritidsläraren frågar: ”Är han större?” Eleven svarar: ”Det känns som om han blivit större.”
När vi jämfört de olika instruktionerna i våra två lektioner kommer vi fram till att vi måste ge en tydligare instruktion, det vill säga att eleverna får gå runt i klassrummet för att hitta objekt. Detta för att öka variation- en på bilderna. De ska också ta två bilder på två olika objekt för att få ett större urval.
Planering av lektion 3
Lektion 3 kommer vara lik vår tidigare två lektioner. Vi behåller frågan om vad begreppet redigera betyder och hur man tar en screenshot. Vi förtydligar att eleverna får gå runt i rummet och ta två fotografier på olika objekt och ta screenshot. De klipper ut det de tycker är intressant.
Efteråt AirDropas bilderna så att vi i helgrupp kan diskutera och kon- trastera dem.
Genomförande av lektion 3
Eleverna får förklara skillnader, jämföra och peka på sina (och andras) bilder för att förklara. Vi ställer frågor som vi ber eleverna fundera på och diskutera med varandra och oss vuxna. Hur kan man göra istället för att klippa bilderna? (Gå närmare eller zooma) Hur blir kvalitén? Bästa sättet att ta en bild? Det är hur vi står som avgör hur vi upplever storle- ken, men att storleken på objektet är densamma.
Eftertest och analys av lektion 3
Eleverna tyckte att det var lätt att hitta objekt och att välja ut något i bil- den. Fritidsläraren använder begreppen zooma in och zooma ut, format och kvalitet varje gång eleverna visade upp sina bilder. En elev tycker att bilden har blivit större. Fritidsläraren frågar eleven: ”Har den blivit större i verkligheten?” Elev svarar: ”Inte större bara bilden som ser större ut.” Det blev flera diskussioner om hur formatet/storleken på själva fotot förändrats när man klipper bilderna
.
När fritidslärare frågar ”Hur kvalitén på bilden påverkas”, svarar ele- verna att det blir mer pixligt/suddigt när man zoomar in. Fritidsläraren upprepar att när man tar fotot närmare objektet så ger det högre bildkva- litet. En elev jämför bildkvalité med skillnader mellan en Iphone 5 och Iphone 8. Någon har valt att zooma in väldigt mycket och därmed fått en väldigt suddig detaljbild (se figur 2 nedan av elevernas egna bilder). En originalbild tagen genom glas blev suddig. Fritidsläraren får då tillfälle att diskutera om ljusets betydelse och glasets reflektion. En annan på- verkan av kvalité handlar om kamera och rörelse. Det är så klart viktigt att hålla kameran stilla när man fotograferar.
65
Figur 2. Elevernas bilder. Tagna under lektion 3.
Någon tar en porträttbild, vilket leder till diskussion om hur man gör när man tar kort på någon annan. Flera svarade att man måste fråga först. På frågan vad eleverna lärt sig på lektionen svarar de bland annat att redi- gera, zooma in, förminska, förstora, kvalitén förändras, ljusets påverkan, att ta screenshot och hur man håller i kameran.
Genom att kontrastera alla elevers originalbilder med de klippta bil- derna så kan vi urskilja begreppen. Efterhand så blir det fler elever som förstår, det synliggörs genom fler händer i luften, det uppfattas som ökad säkerhet i hur de skall svara. Detta skapar en förtrogenhet.
Senarelagt eftertest
Fem veckor efter vår sista lektion genomförs ett eftertest. I eftertestet deltog alla elever som varit med i studien. Eleverna fick fylla i ett fråge- formulär och frågorna i formuläret utgår från de frågeställningar som vi använt tidigare i vår studie.
I stort sett har alla elever använt Ipadkameran tidigare. Det finns en stor teknisk och instrumentell kunskap. Vi har fått många positiva svar när det gäller frågan om hur det var att klippa en bild. När det gäller be- greppet redigera så har flertalet elever beskrivit att det är när man gör förändringar i bilden till exempel genom att zooma in/ut, klippa, rita, sätta på filter och lägga till saker i bilden. Eleverna förstår begreppet zooma in/ut. När det gäller frågan om vad som händer med bilden när man klipper den så anser de flesta att bilden förändras. Eleverna svarar att bilderna blir större, sämre kvalitet, snyggare, man kommer närmare
bilden och saker försvinner i bilden. Vid frågeställningen om hur kvali- tén blir när de fotograferar med Ipad: vid zoomning, klippning av bild och när man går nära objektet så har vi fått olika svar.
Det finns också en oklarhet när det gäller frågan om objektet blir större i verkligheten när det gäller att klippa en bild: 10 elever har svarat ja, 24 nej, 2 vet inte och 1 skriver att det kan bli både större och mindre. När det gäller frågan om hur formatet, det vill säga hur storleken föränd- ras när man klipper en bild så har vi fått följande svar: 26 ja, 3 nej, 4 vet inte, 3 inte i verkligheten 1 och det beror på.
När vi har analyserat alla svar och jämfört visar det sig att eleverna har goda kunskaper rent tekniskt och instrumentellt. Det fanns en osä- kerhet när det gäller konsekvenserna av vad som händer när man klipper en bild.
Slutdiskussion
Dagens barn är födda in i en digital bildvärld. De är vana vid att hantera den digitala tekniken och är inte rädda för den. Lärare däremot kan ibland uppleva en osäkerhet inför tekniken. Den tekniska utvecklingen går väldigt snabbt framåt. Från början var vi mer inriktade på det tek- niska i att ta en bild med Ipad och hur kameran fungerar. Nu när vi ana- lyserar vad vi genomfört ser vi att vi undervisat mycket kring begreppen redigera, zooma in/ut, objekt, format och kvalité. Efter lektion 1 varie- rade vi lektionen genom att göra jämförelser av den bild som eleven valt att klippa och originalbilden. På detta vis har vi kunnat urskilja begrep- pen när vi diskuterade elevernas bilder på lektionerna. När vi gått ige- nom vår video-dokumentation ser vi att andra elever räcker upp handen efter genomgång av nya bilder. Eleverna har fördjupat sina kunskaper när det gäller det tekniska och instrumentella. De har lärt sig nya be- grepp och dess betydelse. De har också fått en djupare förståelse för vad som händer med en bild när man klipper den, hur format och objekt för- ändras för åskådaren av bilden. Eleverna har lärt sig att använda och ut- veckla ny kunskap när det gäller digitala verktyg. Vi har ökat förståelsen för hur vi ska undervisa för att de ska förstå: ”Vad det är och vad det inte är att klippa en bild.” I det senarelagda eftertestet framkommer det att vi måste fortsätta problematisera och vidareutveckla vad som händer med objektet i verkligheten när de klipper en bild. Blir objektet större i
67 verkligheten när man klipper en bild? Det är en fråga som framkommit vid våra eftertest och som det fortfarande finns oklarheter kring.
Det som varit mest positivt i processen är att vi tillsammans fått re- flektera, analysera och diskutera hur vi kan stärka och utveckla vår undervisning. Vi har fått möjlighet att öka elevernas möjligheter att ut- veckla de kunskaper som styrdokumenten anger. För att allt skall fun- gera i en Learning study så är det mycket viktigt med planering och ana- lys och därmed organisatoriska förutsättningar.
Vid genomförande av flera lektioner, såsom i en Learning study, tar man sig an de frågeställningar som uppkommer till nästa lektion som då systematiskt varieras och förbättras. Det har varit utvecklande att på detta vis, kunna pröva och utforska metoden, samt kunna gå tillbaka och analysera lektionerna och eftertesterna. Kvalitén på lektionerna har ökat. Vid genomgång av våra video-dokumentationerna har detta blivit väl- digt tydligt. I vår yrkesutövning som fritidslärare har vi utvecklats och ökat vår förståelse för hur kvalitén på lektionerna förändras beroende på hur de är upplagda och genomförda i förhållande till elevernas faktiska lärande. Vi har på så sätt fått en bättre insikt i elevernas digitala kun- nande.
Det har varit väldigt givande att använda Learning study som metod för att förbättra vår undervisning. Det är en metod som vi kan tänka oss att fortsätt med. Det är dock viktigt att framhålla att det behövs bra or- ganisatoriska förutsättningar och mer tid för planering även inom fri- tidshemsverksamheten.
Referenser
Jansson, M. (2014). Introduktion till filmpedagogik.
Skolverket (2018). Läroplanen för grundskolan, förskolan, förskoleklassen och fri- tidshemmet 2011. (reviderad 2018).
Skolinspektionen (2018). Undervisning i fritidshemmet, inom områdena språk och kommunikation samt natur och samhälle. Skolinspektionen.
Häggström, J., Bergqvist, M., Hansson, H., Kullberg, A. & Magnusson, J. (2012). Learning study – en guide. Göteborgs universitet. Ale tryckteam AB, Bohus.