Några veckor efter lektion 3 intervjuade vi samma elever som vid fört- estet för att se om de hade utvecklat sin förståelse för innebörden av att hälsa. Vi utgick från samma frågor som vid förtestet för att kunna jäm- föra skillnaden på elevsvaren. Grundfrågorna var ”Vad innebär det att säga hej?” och ”Vad innebär det att inte säga hej?”
Det var en markant skillnad när vi ställde frågorna. Det var endast en- staka elever som svarade att de hälsade i administrativa syften som till exempel ”att bli uppskrivna på listan”. Något vi även noterar i svaren är att eleverna nu i stor utsträckning hälsar för att påvisa för kompisarna att de har kommit och är tillgängliga för lek.
I förtestet svarade eleverna i stor utsträckning att säga hej känns bra, men att de då inte kunde förklara varför. Vi kan se i intervjuerna i efter- testet att fler av eleverna kan förklara varför det känns bra. Eleverna gav svar som:
- dom tror typ att man är osynlig,
- att om man kommer till skolan eller någonstans så är det som att någon uppskattar en,
- att man typ inte är välkommen,
- hej betyder att jag är här eller hej får jag vara med /.../, - att man typ inte bryr sig.
Det vi kan identifiera och tolka utifrån svaren är att eleverna i större ut- sträckning nu kan förklara vilken påverkan hälsningar har som de får eller inte får, både för dem själva och andra. De talar om att bli sedd el- ler i det här fallet motsatsen att man är osynlig. De nämner även att de känner sig uppskattade eller att någon bryr sig om dem. På sättet de nu talar om att hälsa menar vi att det har utvecklat, eller bidragit till, en viss del av kunskapsområdet språk och kommunikation och med särskilt an- knytning till hur deras yttrande påverkar andra personer av att hälsa. Det är i linje med det mål vi satte upp i början av studien.
39
Slutdiskussion
Vi kan se en stor spridning av resultaten i de för- och eftertester vi har gjort. När vi lyssnar på intervjuerna i eftertesten hör vi att fler av elever- na än vid förtestet kan visa en djupare förståelse av innebörden av att hälsa. Det vi identifierar som den största skillnaden hos de elever som har fått en djupare förståelse är hur de uttrycker sig och vad de nämner när de nu får frågor om att hälsa. De talar i större utsträckning om de behov och funktioner som finns för kommunikation än de har gjort tidi- gare även om de är omedvetna om att det är det de gör. Det var förståel- sen för behoven och funktionerna som vi ville påverka genom leken men framförallt via rollspelet. Ett fåtal av eleverna besatt kunskapen se- dan tidigare men även hos dessa elever urskiljs en viss skillnad i språket de använder. Som nämnts tidigare så hade vi en stor spridning och det finns även ett antal elever som inte visar någon skillnad alls mellan för- och eftertesten.
Vi ser en skillnad mellan de tre olika lektionerna huruvida eleverna har fått en djupare förståelse när vi jämför förtestet med eftertestet. Det vi kan se är en ökning av elever som ger korrekta svar mellan lektion ett och två. Vi kan se att rollspelet hade en betydelse för elevernas förstå- else då eleverna såg hur vi agerade och de kunde även läsa skyltarna som förstärkte känslan när vi hälsar kontra inte hälsar. Kombinationen av lek och rollspel var positiva för elevernas lärande. Det blir mer pro- blematiskt att med säkerhet säga vad som orsakade försämringen till lektion tre, om det var förändringen av leken eller incidenten som sked- de innan. Vi kan i den här situationen bara anta vad som är korrekt, men av erfarenhet vet vi att incidenter som denna där vi vuxna måste gå in och avbryta påverkar gruppen. I det här fallet så påverkade det elevernas svar negativt i förhållande till undervisningssituationen då de blev tyst- låtna.
När vi genomförde lektion ett och tre var grupperna blandade med elever från årskurs 1 och 2. Vid andra lektionen var det enbart elever från årskurs 1 som deltog men vi ser inte åldersfördelning som det avgö- rande för lektionernas resultat. Däremot kan gruppsammansättningen ha påverkat hur lektionerna fortskred och även vad som sades under dis- kussionerna.
Vårt mål med studien var att eleverna skulle få en djupare förståelse av innebörden av att hälsa. Nu i slutet av studien ser vi att andelen ele-
ver som besitter den kunskapen har ökat. Vi upplever att fler elever häl- sar på både oss vuxna och varandra på morgonen när de kommer till fri- tids. Vi anser inte att arbetet med kunskapsområdet språk och kommu- nikation är över även om det nu är fler elever som besitter kunskapen. Vi fritidslärare behöver upprepa och påminnas om detta. En annan vik- tig aspekt av studien är att en hälsning är inledning av att skapa goda re- lationer och ett första steg till socialisering. Ett inledande ”HEJ!” bety- der i vissa situationer att eleven är redo att börja leka.
För oss lärare har studien gett en möjlighet att se lärande och under- visning från ett annat perspektiv och att arbeta med enstaka systematiska förändringar för att se vilken påverkan de har för resultatet genom att urskilja det kritiska för lärandet. Just den delen att göra enstaka små sys- tematiska förändringar istället för att drastiskt förändra allt eller något som inte fungerar ser vi som en lärdom att ta med oss i framtiden. Vid genomförande av studier och systematiskt professionsarbete är det en fördel att koda varje elev för att kunna följa resultatutvecklingen både på individ som på gruppnivå.
Vid reflektion över det arbete vi har gjort så kan vi säga att det var stor utmaning att arbeta med de så kallade mjuka värdena. Det var svårt att mäta och sätta det i relation till vilket lärande eleverna faktiskt tillgo- dogjort sig under lektionerna. Var svaren deras egna eller en reprodukt- ion av något som vi sagt eller som de förväntades sig och därmed egent- ligen inte förstod? Det är frågor vi tar med oss i vårt fortsatta profess- ionella utvecklingsarbete inom fritidshem.
Referenslista
Nilsson, Björn & Waldemarson, Anna-Karin (2007). Kommunikation: samspel mel- lan människor. 3., [omarb.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Skolverket (2016). Fritidshemmet – Ett kommentars material till läroplanens fjärde del.
Skolverket (2018). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (Reviderad 2018)
41