Inför lektion 3 har vi valt ut en ny grupp elever med sexelever från års- kurs 1 och tvåelever från årskurs 2. Det blev en blandad åldersgrupp på grund av de rådande omständigheterna som Covid-19 medförde. Desig- nen kommer delvis att vara densamma som under lektion 1, men då ele- verna hade svårigheter att se skillnader under delen där vi kontrasterade känslor gör vi här en variation. Istället för att visa bilder låter vi två ele- ver agera känslorna och ”frysa” uttrycket. De två eleverna ställer sig vända mot den övriga gruppen och de får varsin känsla att visa för sina kamrater. De fryser ansiktsuttrycket och därefter får de andra eleverna försöka upptäcka skillnader i kamraternas ansikten. Vi behåller prov- rundan inför dramaövningen som en uppvärmning och genomför sedan dramaövningen som tidigare.
Genomförande lektion 3
Fritidsläraren presenterar lektionen och visar en bild på känslan ledsen. En elev tolkar bilden som rädd och en annan som äcklad, men de övriga tolkar den som ledsen. När bilden på arg visas är alla överens om att den var arg och likaså med den kontrasterande bilden glad. Därefter får två elever gestalta känslan glad och ledsen. De kvarvarande eleverna får titta på sina kompisar och berätta om vilka skillnader de ser mellan glad
49 och ledsen. En elev upptäcker att om man är ledsen ”tittar man ner på golvet och pratar inte” medan när man är glad så ”tittar man rakt fram”. Sedan får två nya elever visa känslorna glädje och ilska.
De ser skillnader på ögon, mun och panna och observerar att om man är ledsen står man still och är man glad rör man sig lite. Även här lägger de märke till att en glad person tittar uppåt och möter blickar och då man är arg har man ingen ögonkontakt. En elev ser att om man är arg syns inga tänder, men de syns om man är glad.
Dramaövningen presenteras och fritidsläraren förklarar procentsatser- na som ska uttryckas. Provrundan genomförs. Därefter utförs dramaöv- ningen och eleverna visar tydligt att de förstått upplägget om att intensi- teten ska stegra, från en subtil gestaltning till att hela kroppen används för att uttrycka en hundraprocentig känsla. Kamraterna som är publik uppvisar inga svårigheter att gissa rätt känsla.
Analys av lektion 3
Genom att eleverna själva fick gestalta känslan istället för att visa bilder kunde de lägga märke till fler skillnader än tidigare lektioner, till exem- pel att de tittade ner i marken när känslan arg och ledsen visades. Ele- verna blev mer engagerade än tidigare och verkade tycka det var roligt. Framförallt visade eleverna en ökad förståelse genom ett mer aktivt le- tande efter fler tecken som visade känslan.
I dramaövningen var eleverna också engagerade och uppvisade en bättre förmåga att skildra nyanserna i procentökningen, i jämförelse med någon av de andra elevgrupperna under lektion 1 och 2. Förändringen från känslobilder till att eleverna själva fick gestalta, och genom detta hittat fler nyanser och skillnader i kontrasteringen, kan ha bidragit till ett tydligare agerande i dramaövningen. Att vi behöll provrundan kan också varit en bidragande orsak. Därav kan vi konstatera att detta var den bästa lektionsdesignen ur ett lärandeperspektiv.
Eftertest
Eftertestet genomfördes i slutet av studien med de två grupper som del- tog i förtestet. Antalet elever den här dagen var 12 i årkurs 1, då en var frånvarande och i årskurs 2 var 10 elever närvarande av 12. Totalt ge- nomförde 22 elever eftertestet. Eleverna fick svara på ett formulär där vi
hade bilder på samma ansikten som vi visade och diskuterade under för- testet (bilaga 3). I Resultatet av eftertestet gällande urskiljning av grundkänslorna blev utfallet att alla elever kunde känna igen glädje (100%). De flesta kunde identifiera känslan rädsla (91%) och känslorna ledsen eller sorg (91%), samt ilska (91%). Många kunde urskilja förvå- ning (86%), avsmak (82%). Däremot var förakt (64%) det som var svår- ast att urskilja.
Vi samlade eleverna och hade en diskussion där vi återknöt till våra frågeställningar. Vad vi kunde uppfatta under diskussionen var att ele- verna hade lärt sig att vara mer medvetna om hur känslor kan yttra sig. De hade också lärt sig nya ord som beskriver känslor.
Diskussion
Syftet med studien var att undersöka hur elever förstår känslor via kroppsspråk och ansiktsuttryck. Genom förtestet såg vi att eleverna kunde urskilja känslorna: sorg, glädje, ilska, rädsla och förvåning. Käns- lorna förakt och avsmak var svårare att urskilja. Här ska dock tas i beak- tande att förtestet gjordes i grupp och att elevernas överensstämmelse kan bero på att de påverkats av varandra. Den kritiska aspekten vi sett i observationerna bekräftades inte helt av förtestet. Vi beslöt ändå att utgå från lärandeobjektet om kroppsspråk och hur känslor förmedlas genom kroppen, främst gällande ansiktsuttryck. Det eftersom svårigheten att tolka en känsla genom kroppsspråk kan vara beroende av att urskilja uti- från vilken grad man visar känslan. På bilderna i förtestet visades käns- lan fullt ut. Därav skapade vi en dramaövning som innefattade en ge- staltning av en känsla utifrån olika intensiteter och urskiljning av den- samma.
Lektionens innehåll och upplägg utgick från det mål vi hade med stu- dien ”att eleverna skulle öka förståelsen för hur känslor förmedlas via kroppsspråk”. Lektionsdesignen innefattade två moment, den första var att urskilja två känslor utifrån bilder och diskutera skillnader genom kontrastering med en motsatt känsla. Eleverna hade en del svårigheter att se skillnader utifrån bilder vilket vi såg som en kritisk aspekt i lekt- ionsdesignen och förändrade uppgiften inför lektion tre. Två elever val- des ut att istället gestalta de kontrasterande känslorna vilket fick till re- sultat att eleverna blev mer engagerade och fann betydligt fler skillna-
51 der. Följaktligen blev detta moment i lektionsdesignen, ur ett lärperspek- tiv, mest lyckat.
Moment två var en dramaövning där eleverna fick i uppgift att ge- stalta känslor utifrån olika styrkegrad. Övningen förklarades genom ett stapeldiagram där känslornas intensitet skulle öka stegvis från 25 till 100%. Vi identifierade redan under lektion 1 att eleverna hade svårig- heter att agera utifrån procentsatsen vilket orsakade en otydlighet i öv- ningen. Inför lektion två gjorde vi en förändring och ett tillägg genom att eleverna fick en möjlighet till provrunda, då med en annan känsla. Förändringen i designen verkade öka elevernas förståelse för övningen och de levererade ett tydligare och kraftfullare agerande utifrån procent- satsen. Det positiva resultatet gjorde att vi behöll förändringen till lekt- ion 3 där det gav samma gynnsamma utfall. Sammantaget upplever vi att lektion 3 blev den mest optimala utifrån lärandeobjektet och de kri- tiska aspekter vi noterat allteftersom.
Resultatet mellan förtest och eftertest visar att det var 56% fler som kunde urskilja känslan förvåning, 54% fler som kunde urskilja känslan förakt, 51% fler elever som kunde urskilja känslan rädsla, 51% fler som kunde urskilja känslan ledsen (sorg), 22% fler som kunde urskilja käns- lan avsmak och 11% fler som kunde urskilja känslan ilska. Huruvida våra lektioner genererat denna ökade förståelse och detta lärande ska man nog vara försiktig med att dra slutsatser kring. I lektionerna fokuse- rade vi endast på två känslor men möjligen kan fördjupningen, diskuss- ionen, kontrasteringen och gestaltningen av dessa känslor utvecklat en medvetenhet om kroppsspråket hos eleverna vilket gjort dem mer obser- vanta i eftertestet.
Inför genomförande utgick vi från studiens båda frågeställningar där den ena utgick från elevernas medvetenhet om känsloyttringar i deras omgivning. I förtestet fick eleverna frågan: ”Tittar ni på era kompisar hur de mår?” De svarade att det inte gjorde det så ofta och bara med dem som de för stunden interagerade med. Förtestet och eftertestet visar på att eleverna har lättare att avkoda vissa känslor än andra så huruvida de verkligen är medvetna om känsloyttringar förmedlade via kropps- språk i sin omgivning är svårt att avgöra. Vår andra frågeställning var: ”Kan eleverna lära sig att läsa av sina kamraters ansiktsuttryck?” I jäm- förandet mellan förtest och eftertest så ser vi en utveckling gällande ur- skiljning av känslor. Som vi tidigare sagt ska man vara lite försiktig med
att se ett alltför stort samband mellan vår studie och resultatet av efter- testet, men att eleverna genom ökad medveten undervisning kan öka sin medvetenhet och förståelse tycker vi oss kunna se.
Om vi gjort om studien skulle vi ha konstruerat och genomfört fört- estet annorlunda, genom individuella intervjuer och ett grupptest där eleverna själva gestaltar och urskiljer en känsla. Vår förhoppning är att den kritiska aspekten framstått tydligare. Det var svårt att förstå hur vi skulle få mätbara resultat, vilket gjorde att vi provade och utforskade olika koncept för att hitta den kritiska aspekten. Vi har upptäckt flera nya vägar för att medvetandegöra vår undervisning gällande mer ab- strakta ämnen, och att vi kan nå mätbara resultat och eventuella föränd- ringar i förhållande till elevernas lärande. Vi upplever att Learning study är en spännande metod som vi gärna arbetar vidare med.
Referenslista
Venes, E (2011). Ditt ansikte avslöjar dig. I nättidningen: Ny teknik. https://www.nyteknik.se/karriar/ditt-ansikte-avslojar-dig-6421506, nerladdad 2020-01-16.
Ekman, P (2019). Mickrouttryck. I nättidningen: Utforska sinnet. https://utforskasinnet.se/mikrouttryck-enligt-paul-ekman-vad-ar-de/ nerladdad 2020-04-29.
Skolverket (2018). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, reviderad 2018. Stockholm: Skolverket.
53
Bilaga 1
Stapeldiagram som visar hur mycket procent en känsla ska visas, från väldigt lite till att den intensifieras till max.
25% 50% 75% 100%
De agerande eleverna sitter i en halvcirkel. Eleven längst ut vänster vi- sar en känsla till 25%, den andra eleven plockar upp känslan och för- stärker den till 50%, den tredje eleven förstärker känslan vidare till 75% och den sista eleven avslutar med att visa känslan till 100%.
Bilaga 2. Bilder som användes både under förtestet och
eftertest
Para ihop rätt ansiktsuttryck till känsla
RÄDSLA GLÄDJE FÖRAKT LEDSEN FÖRVÅNING ILSKA AVSMAK
55