Syftet med vår pilotstudie är att undersöka hur eleverna utvecklar för- ståelse av känslor via kroppsspråk och ansiktsuttryck. Nedanstående två frågeställningar vill vi har svar på:
• Är eleverna medvetna om känsloyttringar genom kroppsspråk med fokus på ansiktsuttryck i deras omgivning?
• Kan eleverna lära sig att läsa av sina kompisars ansiktsuttryck? Målet är att eleverna har tillgodogjort sig en ökad förståelse för att tolka känslor via ansiktsuttryck och kroppsspråk.
Förtest
Vår studie inleddes med att vi delade in eleverna i två grupper om 12 elever, en grupp med årskurs 1 och en grupp med årskurs 2. Totalt del- tog 24 elever i förtestet. Vi ville identifiera om eleverna kunde urskilja grundkänslorna.
Eleverna samlades och fritidsläraren visade ett bildspel (bilaga 2) på datorn med sju olika ansiktsuttryck. För att kunna analysera förtestet filmades det med en surfplatta. Kameran riktades mot fritidsläraren som visade bildspelet med de sju känslorna. Fritidsläraren ställde öppna frå- gor och samtalade med eleverna om bilderna. Grundfrågorna var: ”Vad ser ni?” och ”Hur ser ni det?” Vi upprepade det som eleverna sa och frågade: ”Är ni överens” eller riktat till en elev: ”Håller du med?” Uti- från gruppen fördjupade vi frågorna för att få mer information från ele- verna, ”Kan ni se det på ett annat sätt?” och ”Hur ser du att hen är glad?” Vi avslutade varje moment med: ”Vill ni tillägga något?” Ele- verna fick räcka upp handen och berätta vad de urskilde för känsla. De kunde beskriva att man kunde se de olika känslorna/ansiktsuttrycken på ögonen, ögonbrynen och munnen. De visade mer med händerna än att använda ord. I resultatet av förtestet gällande urskiljning av grundkäns- lorna blev utfallet för glädje (100%), rädsla (40%), förakt (10%), ledsen (40%), förvåning (30%), ilska (80%) och avsmak (60%).
Vi var nyfikna på hur medvetna eleverna var om omgivningens käns- loläge. Därför ställde vi frågan: ”Tycker ni det är svårt att se hur era kompisar mår?” Eleverna svarade att de inte tyckte det. Som svar på frågan ”Tittar ni på era kompisar hur de mår?” svarade eleverna att det inte gjorde det så ofta, bara de som de för stunden interagerade med.
45
Planering lektion 1
Lektionen planeras för åtta elever i årskurs 1 och ska pågå i 20 minuter och utförs under förmiddagen. För att kunna analysera lektionen efteråt dokumenterar en fritidslärare med filmkamera, en fritidslärare observe- rar och antecknar samtidigt som en fritidslärare håller i lektionen.
Utifrån svaren på förtesterna planeras den första lektionen. Vi ser i förtestet att enbart 40% kan avkoda känslan ledsen medan känslan arg kan avkodas förhållandevis mycket (80%). Vi väljer att arbeta med båda känslorna då dessa förekommer vid en konflikt.
Formen för lektionen består av två moment. En del där eleverna avkodar känslan arg och känslan ledsen utifrån bilder på ansiktsuttryck. Varje känsla kontrasteras med en bild på den motsatta känslan glad för att på- visa skillnader. För att öka elevernas förståelse mot vårt lärandemål be- står det andra momentet av en dramaövning där eleverna får gestalta känslorna arg och ledsen. Här vill vi att eleverna ska tränas i att se att känslor kan visas och intensifieras olika starkt. Inför dramaövningen presenteras ett stapeldiagram där fritidsläraren förklarar procentsatserna 25%, 50%, 75% och 100%, eftersom dramaövningen går ut på att inten- sifiera känslan (bilaga 1).
Fritidsläraren inleder med att visa bilden arg och frågar: ”Hur ser du att personen är arg?” Han lägger till en bild på känslan glad och frågar ”Vad är det för skillnad på känslan glad och arg?” Nästa känsla är led- sen. Proceduren upprepas. Sedan görs en övning där hälften av eleverna agerar och den andra halvan är åskådare. De som agerar sätter sig i en halvcirkel för att kunna betrakta varandra under övningens gång. Fritids- läraren börjar med att förklara hur övningen går till. Den första eleven, alltså den som sitter längst till vänster förevisas bilden på personen som visar känslan arg. De andra får inte se bilden. Nu är det upp till den första eleven att gestalta känslan, men bara till 25%. Nästa elev (bredvid den första eleven till vänster) gissar känslan (utan att avslöja vad den tror) och förstärker den till 50%. Den tredje eleven tar vid och förstärker ytterligare, till 75%. Sista eleven maximerar känslan till 100%. Efter att eleverna gestaltat känslan gissar åskådarna vilken känsla det var. Däref- ter byter grupperna plats så att åskådarna får agera och de agerande blir åskådare och övningen genomförs på nytt med en ny känsla.
Genomförande lektion 1
Lektionen inleds med att fritidsläraren visar bilden arg och frågar ”Vil- ken känsla är detta?” Eleverna svarar arg och alla eleverna är överens. Fritidsläraren kontrasterar med att visa upp känslan glad. ”Hur ser man skillnad på arg och glad?” undrar han. Eleverna svarar att de kan se skillnaderna på munnen. En elev beskriver glad som ”Att skinnet går upp lite så” och visar själv. De kan se det på ögonen som ”går lite mer inåt” när man är arg. Slutligen fastnar de för att ögonbrynen ändrar po- sition ”först går de ner och upp igen”.
Fritidsläraren förklarar dramaövningen och stapeldiagrammet som åskådliggör procentsatsen. Han ritar upp stapeldiagrammet på ett bläd- derblock och förklarar medan han ritar: ”Först visar du känslan så här mycket (25%), sen går känslan över till nästa person som visar den så här mycket (50%), och sen går den över till den tredje personen som vi- sar så här mycket (75%). ”Ser ni hur jag bygger på känslan? Så går den till den sista eleven som ska visa känslan fullt ut”, säger fritidsläraren.
Lektionen går vidare till dramaövningen och fritidsläraren visar käns- lan arg för den första eleven. Under tiden eleverna agerar hjälper fritids- läraren till och coachar eleverna så att de visar känslan mer än den förra eleven. Därefter byter de som tidigare varit åskådare plats med de age- rande och visar känslan ledsen på samma sätt. Lektionen avslutas med att grupperna får gissa vilka känslor de har gestaltat och båda grupperna svarar rätt känsla.
Analys av lektion 1
Vi upplevde att eleverna inte uppvisade några svårigheter att tolka rätt känsla till rätt bild och att se skillnader i ansiktena mellan de kontraste- rande känslobilderna. I dramaövningen hade eleverna svårigheter att agera utifrån procentsatsen vilket skapade en otydlighet i övningen. Det kan ha varit en osäkerhet och en ovana i att agera eller förstod de inte procentsatsen och hur de skulle agera utifrån den. Detta tar vi fasta på som en betydelsefull aspekt utifrån för stor variation i genomförandet av lektionen inför planeringen av lektion 2.
47
Planering lektion 2
Inför lektion 2 har vi en ny grupp med åtta elever från årskurs 2. Desig- nen och innehållet är detsamma som i lektion 1. Vi behåller presentat- ionen och diskussionen kring de två känslorna ilska och rädsla tillsam- mans med kontrastering av känslan glad. Inför dramaövningen gör vi en variation genom att eleverna får en möjlighet till provrunda, då av en annan känsla, för att erbjuda en förförståelse av känslouttryck uttryckta i procent vid agerandet.
Genomförande lektion 2
Fritidsläraren frågar ”Vad kan ni för känslor?” Eleverna räcker upp hän- derna och svarar arg, ledsen, besviken. Kortet med känslan arg visas. ”Vad är detta för känsla?” frågar fritidsläraren och en elev svarar arg och eleverna är rungande överens. Kortet med känslan ledsen visas och sju elever svarar ledsen, men där är en elev som använder känslan be- sviken. Fritidsläraren stannar upp och frågar undersökande om besviken och ledsen kan höra samman? vilket eleverna håller med om. Nu kon- trasteras arg och ledsen med glad och eleverna beskriver glatt med både ord och kroppsspråk hur de ser att personen är glad. ”Man ser det på att munnen gör så” säger en elev och visar med händerna i ansiktet ”och glad mun!” lägger en annan elev till. De fortsätter att utforska glad. ”Vad händer med mungiporna?” undrar fritidsläraren, ”de går åt olika håll!” svarar en elev och en annan tillägger ”typ ser glada ut.” Fritidslä- raren avslutar med ”Hur ser man skillnad på arg och glad?” En elev lägger märke till att när man är glad går nästippen uppåt och när man är arg går nästippen neråt ”och så åker ögonbrynen hit och dit”, avslutar en elev och visar med sitt eget ansikte.
Fritidsläraren fortsätter med att förklara stapeldiagrammet och näst- kommande dramaövning. Eleverna upplevs förstå upplägget och pro- centsatserna. Eleverna får en provrunda med att gestalta känslan glad. En elev har svårt att förstå övningen men efter provrundan blir övningen tydligare för alla i gruppen.
Under första omgången fick eleverna visa känslan arg. De tre första eleverna visar känslan ungefär lika mycket medan den siste eleven gis- sar rätt känsla och visar den kraftfullt. Åskådarna gissar med lätthet att känslan som visades var arg. Runda två är det känslan ledsen som visas.
Elev två och tre tolkar känslan som arg och agerar utifrån den förståelse och det gör att åskådarna gissar på arg.
Analys av lektion 2
Även denna grupp hade lätt för att tolka rätt känsla till rätt bild men nå- got svårare för att se skillnader mellan de kontrasterande känslobilderna. Inledningen blev tidsmässigt mer utdragen då fritidsläraren fick ställa fler frågor för att få svar. Eftersom vi upplevde att eleverna hade svårig- heter att se skillnader ser vi detta som en kritisk aspekt och tar med detta i planeringen till lektion tre. Båda grupperna levererade något kraftful- lare agerande i dramaövningen än elevgruppen i lektion 1. Kanske bi- drog möjligheten till provrunda inför övningen genom att eleverna kände sig tryggare och kunde visa tydligare vilka känsla de plockade upp?