Vi kan i diskussionen efter lektionen se att en del av eleverna har en viss förståelse för de behov av kommunikation som människor har när de svarar att de bryr sig, att man känner sig osynlig eller vet att någon har kommit. De elever som svarar med ord som trevligt/otrevligt, artigt eller att det känns bra undrar vi ifall de vet eller förstår innebörden av orden i sammanhanget eller om de bara replikerar det som vi fritidslärare eller deras vårdnadshavare har sagt till dem. Vi vet helt enkelt inte om det är deras egna ord eller om eleverna svarar det som de tror att de vuxna vill höra. Vi identifierar och tolkar nedanstående svar som korrekta då de visar en förståelse för hur deras yttrande påverkar en annan persons syn- liggörande.
- Jag ser dig!
- Det känns lite som att man visar att man liksom bryr sig om att någon är där.
- Man vet inte vem som är här.
- Det känns som att man är osynlig (när någon inte säger hej).
Vi identifierar och tolkar nedanstående svar som felaktiga då de endast beskriver en känsla eller att hälsningen används som en närvarorappor- tering (att bli uppskrivna på listan).
- Säga hej för att vara med på listan.
- Säga hej för att det är trevligt/otrevligt utan att förklara djupare. - Det är artigt.
- Det är inte roligt. - Man blir ledsen.
- Man är omtänksam.
- Hjärtat skrumpnar ihop lite.
En kritisk aspekt som vi identifierade är att säga hej för att vara med på närvarolistan, då det är något som eleverna tänker sig är ett korrekt svar, men som inte är relevant i kontexten för vårt lärandeobjekt.
Efter den första lektionen bestämde vi oss för att lägga till en visuell genomgång i form av ett rollspel. Det gjorde vi för att de kritiska
35 aspekterna vi identifierade efter lektionen handlade till stor del om att eleverna hade erfarit att hälsa betyder att vara med på närvarolistan.
Planering, genomförande och eftertest av lektion 2
Som beskrivits tidigare så lägger vi till en visuell presentation i form av ett rollspel utöver leken som redan finns i planeringen. Här nedan be- skriver vi upplägget för vårt rollspel som visar tre korta sekvenser. Första sekvensen:Person 1: HEJ! (Lyfter upp en tankebubbla med texten, JAG SER DIG!).
Person 2: HEJ! (Lyfter upp en tankebubbla med texten, JAG SER DIG!).
Andra sekvensen:
Person 1: HEJ! Person 2: (Är tyst.)
Person 1: (Är tyst. Lyfter upp en laminerad tankebubbla med texten: HON SÅG JU MIG, VARFÖR SÄGER HON INGET?)
Tredje sekvensen:
Person 1: (Är tyst.) Person 2: (Är tyst.)
Person 1: (Tar upp sin tankebubbla som är helt tom utan text.) Person 2: (Tar upp sin tankebubbla som är helt tom utan text.)
Genom rollspelet vill vi att eleverna utifrån den kritiska aspekten vi identifierade efter första lektionen erbjuda kontrastering för urskiljning av lärandeobjektet. Vi vill också öka fokus mot att synliggöra de behov som vi har för kommunikation. Rollspelet kommer efter leken då vi tror att de behöver upplevelsen av leken först, för att de i leken ska få känna hur det känns att bli bekräftad och sedd alternativt avvisad. Rollspelet ska förtydliga och förklara de känsloupplevelser som eleverna får i le- ken. Vi gör även valet att filma andra lektionen, istället för att endast ha ljudupptagning, för att observera elevernas kroppsspråk. Efter rollspelet samlar vi eleverna och diskuterade lektionen.
Analys av lektion 2
Nedanstående yttranden (svar) identifierar vi som korrekta då de visar en förståelse för hur detta påverkar en annan persons synliggörande.
- Det känns som att det är någon som ser en. - Tråkigt när de inte säger någonting. - Man tror inte att de lyssnar.
- Det känns jobbigt för att de inte svarar. De pratar inte med en.
Vi identifierar och tolkar nedanstående svaren som felaktiga då de endast beskriver en känsla eller symboliseras av att eleven inte vet sva- ret.
- Jag vet inte varför det känns bra. - Otrevligt.
- Det känns trevligt.
- Ledset. Jag blir jätteledsen när ingen säger hej. - Man känns snäll.
Jämförelse med lektion 1 och 2
I jämförelsen mellan de två lektionerna så kan vi se en skillnad i de svar vi fick av eleverna efter andra lektionen i kontrast till den första. Den kritiska aspekten som handlade om att eleverna hälsade i ett rent admi- nistrativt syfte nämndes aldrig. Utifrån detta kan vi anta att rollspelet har haft en påverkan för elevernas erfarande av lärandeobjektet att hälsa. Förändring till lektion 3
Inför tredje lektionen ändrar vi på lekens struktur för att få ett långsam- mare tempo. Syftet med detta är att eleverna bättre ska hinna uppfatta känslan när de hälsar på varandra, istället för att bara upprepa ordet hej i snabb takt.
37
Planering, genomförande och eftertest av lektion 3
Upplägget av lektion 3 är konstant, skillnaden eller förändringen är utfö- randet av leken. Vid de tidigare lektionerna skulle eleverna röra sig fritt på en avgränsad yta och när de mötte en annan elev skulle de hälsa på varandra eller inte hälsa på varandra. Efter de första två lektionerna upp- levde vi att frekvensen av hälsningarna blev för hög så att eleverna inte fick tid att reflektera över den interaktion de var med om. Därför ändrar vi inför den tredje lektionen till mer tydliga lekregler. Detta gör vi ge- nom att ställa upp eleverna mitt emot varandra i två led och där de första personerna i de båda leden går fram och hälsar. På så sätt behåller leken momenten av att först hälsa, sedan inte hälsa och slutligen välja själva.Genomförandet av lektion 3 gick som planerat men undervisningstill- fället föregicks av en incident mellan två av de deltagande eleverna som negativt påverkade gruppen. Svaren vi fick efter detta tillfälle var dels färre, dels kortare och mindre utförliga. Vi identifierar och tolkar nedan- stående elevsvar som felaktiga:
- Det kändes bäst när man sa hej. - Man blir glad.
- Det kändes konstigt. - Det kändes dåligt.
Nedanstående svar identifierar och tolkar vi som korrekta:
- Att ni inte bryr er om oss, gruppen nickar överensstämmande.
Analys av lektion 3
I jämförelse med de två första lektionerna fick vi sämre respons av ele- verna under den tredje lektionen. Det är svårt i det här fallet att identifi- era vad resultatet beror på om det är förändringen av lektionen eller in- cidenten innan som har haft störst påverkan. Det gör det svårt för oss att se vilken skillnad förändringen av lektionen bidrog till för elevernas lä- rande eftersom variationen av lektionsupplägget blev för stor, på grund av incidenten.