Författarpresentation
Henrik Kihlberg och Emilie Magnusson arbetar som fritidslärare vid Karstorpskolan Norra i Lomma på fritidshemmet Kajutan. Henrik Kihl- berg är utbildad grundlärare och Emilie Magnusson är utbildad lärare mot fritidshem.
Sammanfattning
Vår skola blev utvald att vara med i ett pilotprojekt i samarbete med Malmö universitet. Projektet byggde på att fritidslärarna vid Karstorps- skolans olika fritidshem skulle få arbeta med Learning study. Metoden skulle bidra till utveckling och fördjupade kunskaper om undervisning inom fritidsverksamheten. Under sex månader träffade vi fritidslärare vid Karstorp forskarna från Malmö universitet som ledde oss genom projektet. Ett kollegialt lärande utvecklades under den här tiden, där vi fritidslärare samarbetade gällande vår utvecklade undervisning, korrek- turläste varandras texter och delade med oss av våra olika erfarenheter.
Varje fritidshem fick inledningsvis välja ut ett specifikt kunskapsom- råde riktat mot fritidshem (Skolverket, 2016) att fokusera på. I vår studie valde vi att utgå från hur elever vid estetiskt skapande förstår instrukt- ioner från oss fritidslärare, och hur de därefter omvandlar det i praktiken kopplat till deras kreativitet. Vår erfarenhet är att somliga elever kan känna en väldigt stor press och besvikelse när de får styrda bilduppgif- ter, då dessa elever jämförde sina egna resultat med lärarens exempel och mallar. Dessa exempel och mallar är för somliga elever ett ouppnåe-
69 ligt ideal, och allt som inte är identiskt med exemplen är ett misslyck- ande. En annan erfarenhet är att en del elever har en oförmögna att upp- båda den nivå av fantasi som krävs för att skapa något estetiskt, om de inte får väldigt konkreta exempel av läraren.
Kunskapsområdet vi valde att rikta in oss på blev Skapande och este-
tiska uttrycksformer, ur läroplanens centrala innehåll. Ett av syftena med
detta kunskapsområde är att ”(...) stärka elevernas självförtroende och intresse för att kommunicera och uttrycka sig i olika estetiska former” (Skolverket, 2019, s. 21). Med detta i åtanke vill vi undersöka hur fri- tidslärare bäst kan hjälpa elever att uppnå ett stärkt självförtroende, väcka ett intresse för skapande och estetiska uttrycksformer, samt sam- tidigt undvika att råka hämma någons kreativitet.
Inledningsvis genomförde vi ett screening-test för att kartlägga kun- skapsnivån hos eleverna, med avstamp i ämnet skapande och estetiska
uttrycksformer. Vår screening gjordes med två olika åldersgrupper; en
grupp med elever i åldern 6–7 (årskurs 1) och en grupp med elever i ål- dern 8–9 (årskurs 2). Vi hade en misstanke om att en för stor ålders- spridning bland eleverna kunde leda till svårigheter att identifiera ett mätbart resultat i vår kommande undersökning. Dock och utifrån resul- tatet från vårt screening-test, valde vi att enbart fokusera på elevgruppen i årskurs 1, dels för att förenkla nivåanpassningen i vår planering av lektionerna och dels för att närma oss tydliga och mätbara resultat. En blandning av åldersgrupperna hade enligt vår screening kunnat resultera i alltför spridda kunskapsnivåer bland eleverna utifrån vårt läroplansmål.
Vi planerade och genomförde sammanlagt fyra lektioner. Elevgrup- pen delades upp i två mindre grupper, eller halvklasser, och varje grupp deltog i två lektioner. Varje lektion byggde på att elevgruppen fick två olika estetiska uppgifter - en valfri och en styrd. Det som skiljde lekt- ionerna åt var i vilken ordning de utförde uppgifterna. Den ena gruppen fick utföra den styrda uppgiften först och den valfria därefter, medan den andra gruppen fick utföra uppgifterna i omvänd ordning. Efter de första två lektionerna genomförde vi ytterligare två lektioner i ett lik- nande format och använde de resultat vi fick fram för att jämföra dels elevgruppernas resultat, dels de individuella resultaten.
De resultat vi fick fram antydde att många av eleverna uppskattade de styrda uppgifterna, framförallt i de fall där eleverna fick utföra den styrda uppgiften först. Det var dock fler elever som därefter utförde den
valfria uppgiften på ett liknande sätt som den första. Vad gällde de val- fria uppgifterna så var det många elever som hittade på sina egna finur- ligheter, men generellt lades större vikt vid utformande av den styrda uppgiften.
Bakgrund
I vår Learning study har vi valt att fokusera på kunskapsområdet skap-
ande och estetiska uttrycksformer från läroplanen (Skolverket, 2019). Vi
valde området då vi upplevde att eleverna på fritidshemmet inte pysslar och använder sina förmågor för skapande utöver att rita valfria teck- ningar. Känslan var att eleverna missade en viktig grundsten i kun- skapsutvecklingen kring finmotorik och utveckling av sin kreativa för- måga. Vi ville även utforska i vilken utsträckning eleverna känner sig hämmade eller inspirerade av lärarledda estetiska aktiviteter, och ta reda på hur vi bäst kan utforma undervisning inom skapande och estetiska uttrycksformer för att väcka kreativitet och entusiasm hos eleverna.
Baserat på vår bakgrund och problematiken har vi valt lärandeobjek- tet för studien att eleverna ska kunna omvandla instruktioner till kreati- vitet utifrån estetiska uttrycksformer. Precis som det står i läroplanen (Skolverket, 2019), ska undervisning i fritidshem främja elevers skap- ande och estetiska uttrycksformer i bland annat bild och med hjälp av olika material och tekniker.
Syfte
Syftet med den här undersökningen är att studera hur eleverna i vår barngrupp tar till sig instruktioner, och därigenom öka effektiviteten i mötet mellan barn och den förklarande fritidsläraren. Genom denna undersökning och efterföljande analys hoppas vi få insikt om hur barnen tar till sig instruktioner, för att därefter kunna effektivisera vår förmåga att instruera. Våra frågeställningar är:
• Hur tolkar elever instruktioner vid bilduppgifter?
• Vad händer när elever möter en instruktion, och hur omsätts in- struktionen i praktiken?
• Hur kan en fritidslärare förklara en uppgift för sina elever och sam- tidigt lämna utrymme för kreativitet och fritt tänkande?
71
Centrala begrepp i studien
Två begrepp som är centrala för vår undersökning är instruktion och
kreativitet. En instruktion i studien är en anvisning om tillvägagångssätt,
såsom ordet beskrivs av Svenska Akademien (Svenska Akademien 2020).
Kreativitet förklaras som en metod för problemlösning som inbegri- per tre funktioner: kunskaper om ett område, nytänkande samt inre mo- tivation (Amabile, 1996). Kreativiteten återkommer även som en stor och betydande grund i läroplanens kapitel fyra för fritidshem. Där det framgår att undervisningen ska främja elevernas fantasi och förmåga att skapa genom estetiska uttrycksformer med utforskande och praktiska arbetssätt. Därigenom ska eleven ges möjlighet att utveckla kreativitet, nyfikenhet och tilltro till sin egen förmåga (Skolverket, 2019, s. 23).
Övergripande planering
Studien baseras på observationer av eleverna under fyra lektionstill- fällen. Under de olika lektionerna erbjuds eleverna olika typer av in- struktioner. Första uppgiften baseras på stegvisa strukturerade instrukt- ioner, så kallad styrd uppgift. Andra uppgiften baseras på mer vaga in- struktioner och därmed erbjuda elevernas större tolkningsutrymme som bidrag för deras ökade kreativitet, en så kallad fri uppgift.
Uppgiften kommer att utgöras av en bilduppgift, där eleverna får i uppgift att klippa ut, rita och måla ett angivet föremål. I det första och andra lektionstillfället kommer ett färdigställt exempel att visas för ele- verna, och uppgiften kommer att förklaras genom en muntlig instrukt- ion. Vid det tredje och fjärde lektionstillfället kommer ett halvfärdigt exempel att visas för eleverna, där den grundläggande figuren är färdig- ställd men inte färglagd.
Vid varje lektion som vi utför med de utvalda grupperna kommer en tabell att användas för att tydliggöra hur lång tid eleverna tar på sig gäl- lande de olika uppgifterna de får, såväl styrd som fri uppgift (se tabell 1).
Tabell 1. Lektion 1 - Candy
Start: 08.35 Styrd uppgift Fri uppgift
Elev 1 08.43 08.52
Elev 2 08.49 09.04
Elev 3 08.51 08.58
Screening
En screening har gjorts i syfte att urskilja hur eleverna i vår elevgrupp hanterar instruktioner, samt för att skapa en tydlighet i vilken elevgrupp vi bör fokusera på i vårt utförande av studiens helhet. Följande scre- eningtest utfördes med både årskurs 1 och årskurs 2. Fritidsläraren har vid två olika tillfällen genomfört samma aktivitet med olika elevgrup- per. Aktiviteten gick ut på att konstruera en häxa av papper. Aktiviteten inkluderade att vika och klippa ut mallar av papper, och därefter färg- lägga och klistra ihop mallarna till en tredimensionell figur.
Den första gruppen bestod av en halvklass i årskurs 1. Aktiviteten in- leddes med att fritidsläraren visade en tidigare framställd figur. Därefter gick fritidsläraren stegvis igenom hur figuren skulle framställas och vi- sade även en exempelbild som visade varje moment i framställandet (klippning, vikning, färgläggning, klistring). Eleverna tog sig an in- struktionerna och påbörjade uppgiften. Under själva utförandet av upp- giften hade några av eleverna svårigheter med sin finmotorik, i synner- het klipp- och vikningsmomenten. Många av eleverna kunde dock med enkelhet lista ut hur det skulle klippas och vikas bara genom att titta på exempelbilden som stegvis visade hur figuren skulle framställas. När eleverna så småningom började färglägga de utklippta mallarna så ville de färglägga precis så som det var gjort på exempelfiguren. Det var med andra ord ingen som valde ett eget färgschema på figuren, utan eleverna följde istället exemplet till punkt och pricka.
Den andra gruppen bestod av en klass i årskurs 2. Fritidsläraren in- ledde aktiviteten på samma sätt som vid det föregående tillfället. Ele- verna tog till sig instruktionerna utan några synbara svårigheter. Denna elevgrupp hade inte samma svårigheter med finmotoriken som den före-
73 gående gruppen. Majoriteten av eleverna använde egna färgscheman och lade även till egna mönster som inte fanns i mallen.
Något som var gemensamt för båda grupperna var att många av ele- verna lade till en specifik detalj: häxan höll i en bok som enligt mallen skulle vara tom på insidan (insidan syns inte direkt när man tittar på fi- guren). Många av eleverna skrev egna små texter på insidan av boken, även om detta inte var något som varken fanns i instruktionerna eller som nämndes av fritidsläraren.
Efter att ha utfört screeningen togs beslutet att genomföra studien med enbart årskurs 1. Urvalet utgick från en mognadsskillnad mellan eleverna i årskurs 1 och 2. Eleverna i årskurs 2 var längre i sin utveckl- ing kring just de finmotoriska färdigheterna och därför grundade vi ur- valet på att kunna mäta elevernas kreativitet utifrån samma åldersgrupp. Vidare uppskattade vi att utförandet skulle bli enklare rent praktiskt uti- från personalstyrkan och verksamheten. Vi ansåg också att det hade kunnat bidra till oklarheter med ökad spridning på resultatet om vi in- volverat elever från årskurs 2.