7.1.1 Entreprenad och brist på lagstiftning
En beställare och en entreprenör kommer först överens om att ett visst arbete ska utföras till en viss summa. När entreprenaden väl börjar har beställaren en fortlöpande rätt att ändra i stort sett allt som tidigare kommit överens om. Naturligtvis inom ramen för entreprenaden, men rätten omfattar även att av-beställa entreprenaden som helhet. Denna rätt som är exklusiv för av-beställaren kallas i sin förkortning för ÄTA (Ändringsarbete, Tilläggsarbete som står i omedelbart samband med kontraktsarbetena och som inte är av väsentligt annan natur än dessa, samt Avgående arbete) och regleras i AB/ABT 2:3.
För entreprenader som omfattar AB/ABT saknas lagstiftning. Bristen på lagstiftning till trots så har bygg- och anläggningsbranschen löst de problem som under åren uppstått. Istället används de branschorienterade standardav-talen AB 04 och ABT 06. Det har dock visat sig att standardavstandardav-talen ibland behöver tolkas. HD har förklarat att entreprenadrätten måste ses i ljuset av den dispositiva rätten. Det innebär att tvister och frågor som uppstår allt of-tare får sin lösning genom tolkning av närstående lagar och förarbeten. Det betyder att jurister som arbetar med entreprenadrätt numera en hel palett med rättskällor att tillgå när avtal ska tolkas.
7.1.2 Likställda arbeten
Ett likställt arbete är de tillfällen när ett moment uppstår under entrepre-nadens gång som avviker från kontraktet och dess förutsättningar, vilket tar tid och resurser i anspråk för entreprenören utan att detta föreskrivits av be-ställaren i enlighet med 2:3. Likställda arbeten ska hanteras som ÄTA-arbeten enligt 2:3, därav formuleringen i bestämmelsen om likställda arbeten, 2:4, att ”med ÄTA-arbeten föreskrivna av beställaren likställs arbeten som föranleds av-”. Momentet måste dessutom anses anhängigt och omfattande något av de
58
rekvisit som uppställs i bestämmelserna i AB 04 1:6–8 eller ABT 06 1:6–9 för att göras gällande. Vid tolkningen av likställda arbeten måste parter och juris-ter snegla på bestämmelserna för de föreskrivna ÄTA-arbetena och dess re-glering.
7.1.3 Ansvar för uppgifter
Ansvar för riktigheten uppgifter återfinns i AB/ABT 1:6. Detta är en väsentlig och central regel i de båda avtalstyperna. Det bör påpekas att det inte förut-sätts någon vårdslöshet för att kunna åberopa denna regel. Det innebär med andra ord ett strikt ansvar för uppgiftslämnaren.
Frågan om hur 1:6 och ansvar för uppgifter ska tolkas är väl utredd då HD avgjort entreprenadärenden gällande ansvarsfrågan ett antal gånger, bland an-nat i NJA 2002 s. 630 och NJA 2009 s. 388.
Av kommentaren till 1 §§ 6 och 7 framgår att de båda paragraferna lever i symbios. Det gör att de båda bestämmelserna bör läsas tillsammans, så som BKK valt att göra med kommentaren, för att försöka skapa en helhetsbild över juridiken i fråga. Oftast är det beställaren som lämnar uppgifter, åt-minstone vad gäller utförandeentreprenader. Det händer dock att entrepre-nören kommer med förslag och ritningar under entreprenadens gång. Huvud-regeln är då att entreprenören ikläder sig ett funktionsansvar som vid tota-lentreprenader.
7.1.4 Förutsättningar
AB 04 1:7 och 1:8, respektive ABT 06 1:7 och 1:9 behandlar de förutsätt-ningar, utöver förfrågningsunderlagets skriftliga innehåll, som kan ligga till grund för entreprenörens anbud.
Utgångspunkt är att det förfrågningsunderlag som ställts till anbudsgiva-rens förfogande inte kan ge en heltäckande bild av alla förhållanden, omstän-digheter och liknande som kan få betydelse för entreprenören vid utförandet av sitt åtagande. För att fylla ut bilden förutsätts entreprenören besökt arbets-området. Entreprenörens undersökning enligt AB 04 omfattar endast sådana uppgifter som kan erhållas genom ett besök på platsen. Entreprenören är inte skyldig att utföra demontering eller markundersökningar, entreprenören ska kunna lita på beställarens projektering, och att den är fackmässigt utförd.
När det gäller ABT 06 är kraven på entreprenören av naturliga skäl högre ställda. Eftersom projektering ingår i entreprenörens åtagande i en totalentre-prenad är entreprenörens undersökningsplikt i anbudsskedet mer omfattande
59
än vid en utförandeentreprenad, vilket framgår vid en jämförelse av det första stycket i de båda bestämmelserna.
7.1.5 Fackmässig bedömning
1:7 avser enligt kommentaren endast uppgifter om förhållanden som förelig-ger vid tidpunkten för anbudets avgivande och man skulle kunna säga att pa-ragrafen AB 04 1:8 och ABT 06 1:9 tar upp det som inte framgår vare sig av förfrågningsunderlaget enligt 1:6 eller ett besök på plats i enlighet med 1:7.
Bestämmelsen riktas mot entreprenören, eller mer korrekt, anbudsgivaren. Det åligger anbudsgivaren att i eget intresse göra en fackmässig bedömning av arbetsområdet och dess närmaste omgivning.
I NJA 2015 s. 3 beviljade HD prövningstillstånd för att utreda hur just AB 04 1:8 ska tolkas. Den lösning HD kom fram till var att om alla förhållanden sammantaget gör att olika bedömningar kan ske, kan dessa olika bedömningar var för sig anses fackmässiga om båda i sig är sannolika eller troliga. Vid dessa olika bedömningar ska entreprenören räkna med den bedömning som leder till lägst kostnad för entreprenören, under förutsättning att den är fackmässig.
Det som skaver lite med det ovan anförda är att anbudsgivaren i mångt och mycket har att lita på beställarens uppgifter. Kraven på entreprenörerna är trots HD:s klargörande svåra att generellt definiera. I tvistesammanhang åberopas ofta både 1:7 och 1:8 (1:9) samtidigt eftersom gränsen mellan de båda bestämmelserna är väldigt flytande.
7.1.6 Äldre bestämmelser
Vid studiet av äldre domar framgår att entreprenörens krav på tilläggsersätt-ning för likställda arbeten inte är något nytt påfund. I de fyra fallen jag re-dogjort för i uppsatsen har utgången varit i stort så som det kan tänkas att HD skulle dömt nu. När det gäller standardavtalens utveckling kan tydligt skönjas hur splittrad bestämmelsen om likställda arbeten var i AB 54 jämfört med 10 år senare i AB 65.
ABT har ingen motsvarighet i de två första ”moderna” standardavtalen, utan återfanns först som ett 18-sidigt särtryck med AB 72 som grund. Däref-ter har ABT ändrats mycket litet. Det som är förvånande är att någon reglering om underlåtenhet och oskä-lighet inte står att finna i standardavtalen förrän i AB 04 och ABT 06. Å andra sidan hade entreprenören inget krav på sig att underrätta beställaren om att ett likställt arbete låg för handen förrän vid de senaste versionerna av standar-davtalen.
60