Under remissbehandlingen av AB 65 anfördes att besked och underrättelser av ÄTA-arbeten borde ske skriftligen. Med några undantag beslöts dock att det inte var lämpligt att binda formen för meddelanden av olika slag. Man ansåg att det istället fick ankomma parterna att genom skriftlig form eller på annat sätt säkerställa den bevisning de ansåg nödvändig. På så sätt ansågs det under remissbehandlingen att man därmed följde en allmän civilrättslig prin-cip att rättsverkan inte utan särskilda skäl ska bero på att ett formkrav upp-fyllts.116 Resonemanget gick igen under utarbetandet av AB 72.117
114 Andersson-Heberg, s. 109.
115 Samuelsson, s. 105.
116 Motiv AB 65, s. 62.
41
Vid tiden för Motiv AB 72 fanns i övrigt ingen motsvarighet till AB 04 2:6–7 och ABT 06 2:6–8. Förutom inställningen under remissbehandlingen av de båda motiven får vi ingen vidare vägledning i frågan utan får ta oss vidare till de nyare upplagorna av standardavtalen och doktrin.
Beställning av föreskrivet ÄTA-arbete i utförandeentreprenader, och där AB 04 gäller, ska ske skriftligen. Det anges i bestämmelsen 2:6 som är en fast bestämmelse. Begreppet skriftligen finns definierat i begreppsbestämmel-serna såsom ”information som kan läsas och lagras”. Rimligen uppfyller även SMS kravet enligt definitionen.118 Formerna för hur informationsutbytet för entreprenaden ska ske behandlas vid startmötet i enlighet med 3:2 stycke 1. När det gäller likställda arbeten föreligger inget skriftlighetskrav. Genom AB 04 har entreprenören däremot ålagts att utan dröjsmål underrätta bestäl-laren så snart han gjort bedömningen att ett likställt arbete ligger för handen. Bestämmelsen i fråga, 2:7, är dessutom en täckbestämmelse vilket gör att par-terna kan komma överens om att andra krav ska gälla för att entreprenören ska kunna erhålla betalning utöver kontraktsarbetena.
Hanteringen av ÄTA-arbeten och likställda arbeten har som beskrivits ovan länge varit lite av en stötesten. Inte sällan har entreprenörer skickat fak-turor på tillkommande arbeten mycket sent, så sent att beställaren invaggats i tron att bygget klarat sin budget. Entreprenören å sin sida vill försöka bedriva sin entreprenad så rationellt som det går utan alltför byråkratiska regler om krav på skriftlighet, sent inkomna handlingar mm.119
I och med AB 04 löste BKK de delar av AB som saknade styrning och reglering gällande detta.
Enligt Andersson-Hedberg är det ingen tillfällighet att BKK valt olika formkrav för föreskrivet ÄTA-arbete respektive likställda arbeten.120 Avsak-nad av en skriftlig beställning av ett föreskrivet ÄTA-arbete enligt AB 04 med-för typiskt sett inte något problem med-för entreprenören att färdigställa entrepre-naden.
Som exempel kan nämnas att det av kontraktshandlingarna följer att väg-gar ska målas. Beställaren framför önskemål om att vägväg-garna istället ska be-klädas med panel, varvid entreprenören begär skriftlig beställning av beställa-ren. Om beställaren inte inkommer med en skriftlig beställning kan entrepre-nören färdigställa entreprenaden genom att måla väggarna på det sätt som kontraktshandlingarna föreskriver. Skulle inte skriftlighetskravet föreligga för beställning av ÄTA-arbeten hade entreprenören kunnat hamna i en sits där han hade bevisbördan för att beställaren faktiskt beställt ändringen.
118 Andersson-Hedberg, s. 86.
119 Liman, s. 104.
42
Är det däremot fråga om ett likställt arbete, låt säga att ovanstående väggar även är föremål för håltagning, och beställarens uppgifter enligt kontraktet är oriktiga, har entreprenören på sin höjd att inhämta beställarens synpunkter och i den mån det är möjligt givetvis följa dessa.121 Låt oss säga att beställaren återkommer med synpunkten att håltagningen ska ske enligt handlingarna och att detta inte är ett likställt arbete samt att entreprenören borde ha sett detta vid platsbesök i enlighet med 1:7 innan avgivande av anbudet. Beställarens uppfattning må i och för sig vara felaktig. Detta hindrar dock inte entrepre-nören från att färdigställa entreprenaden. Entrepreentrepre-nören har fullgjort sitt formkrav genom att inhämta beställarens synpunkter och därefter genomföra håltagningen.
Vad gäller ABT 06 så råder det omvända förhållandet när det gäller skrift-lighet. En beställning av ett ÄTA-arbete enligt ABT 06 2:3 behöver inte be-ställas skriftligen. Däremot har totalentreprenören ett krav på sig att skriftli-gen underrätta beställaren om förhållanden enligt 2:7 föreligger.122 Det beror på att beställaren och entreprenören kan ha olika syn på om ett av beställaren uttalat krav om viss funktion eller teknisk lösning ingår i kontraktsarbetena eller inte. Efter totalentreprenörens skriftliga underrättelse om att denne anser beställarens krav vara en beställning av ett ÄTA-arbete åläggs enligt samma bestämmelse en aktivitetsplikt hos beställaren. Beställaren måste utan dröjs-mål meddela om han vill ha ÄTA-arbetet utfört, vid äventyr av att entrepre-nören kan ha rätt till både tidförlängning och ersättning för de kostnader dröjsmålet skapat.
När det gäller rena likställda arbeten enligt ABT 2:4 måste entreprenören underrätta beställaren om att det ligger ett likställt arbete för handen och re-dovisa vilka åtgärder han tänkt vidta redan innan projekteringen. Detta slås fast i 2:6. Entreprenören behöver inte invänta beställarens synpunkt enligt skrivningen i bestämmelsen, däremot är ABT 06 2:6 en täckbestämmelse och det är inte ovanligt att bestämmelsen får en annan utformning i kontraktet. Schedin anser att ÄTA-hanteringen är mindre komplicerad vid en totalent-reprenad än vid en utförandeenttotalent-reprenad. Detta då entreprenören är den som detaljprojekterat entreprenaden och således har bäst kontroll över om det som beställaren efterfrågar utgör ett ÄTA-arbete eller inte.123
Johansson menar å sin sida att problemen med reglering av kontraktssum-man för ÄTA-arbeten av olika skäl kan bli större vid en totalentreprenad än vid en utförandeentreprenad. Detta bland annat pga. att BKK inte verkar ha beaktat det faktum att det även vid totalentreprenader kan förekomma av
121 AB 04 2:7.
122 Se 4.2.2 ovan.
43
beställaren klart beställda ÄTA-arbeten, särskilt vid totalentreprenader där be-ställaren utfört en stor del av projekteringen, s.k. styrda totalentreprenader.124
Sammanfattningsvis kan konstateras att formkrav eller inte vad gäller AB 04 har en logisk förklaring. När det gäller ABT 06 har BKK möjligen inte varit lika lyckosamma med utformningen.
44
5 Kan entreprenören förhandla likställda
arbeten genom arbetsuppehåll eller
hävning?
5.1 Inledning
En bärande princip i AB 04 liksom i ABT 06 är att entreprenören är skyldig att utföra det arbete beställaren föreskriver. Det gäller även i en situation där parterna har olika uppfattning om ett visst arbete ingår i kontraktsarbetena till fast pris eller ska regleras som ett ÄTA-arbete. Beställaren ska inte behöva riskera att entreprenaden inte färdigställs eller att stillestånd uppstår under ti-den parterna förhandlar om huruvida ett arbete ingår eller inte ingår i kon-traktssumman. Diskussionen om arbetet ska ersättas som ett ÄTA-arbete ut-över kontraktssumman får därför många gånger föras och regleras efter det att arbetet utförts och till och med efter det att entreprenaden i dess helhet färdigställts.125
I kapitel sex kommer framgå att konflikten angående likställda arbetena ofta inleds redan under arbetets gång. I en del av fallen (se bilaga 2) är det lätt att förstå att arbetsklimatet inte varit det mest kärvänliga mellan parterna. Trots alla dessa fall och konflikter i nästa kapitel har frågan om att entrepre-nören hotat häva avtalet, eller åtminstone låta arbetet stanna upp pga. rådande meningsskiljaktighet, inte förekommit i den omfattning som kunde tänkas vara antagligt. Skulle det kunna vara ett framkomligt sätt för entreprenören att utöva påtryckning? Det är ju naturligt så att den som håller inne en betal-ning har ett visst förhandlingsövertag, i normalfallet beställaren. Men entre-prenören kan ju å sin sida förhandla genom att hålla inne med sin prestation, dvs själva utförandet av entreprenaden. Eller skulle det sluta med massiva skadestånd eller förseningsviten?
Att frågan är känslig och svårhanterlig vittnar inte minst doktrin om. Inte i något annat stycke i entrepenadrättsförfattarnas alster har de varit så eniga
125 Andersson & Hedberg, s. 89. Se även försvarets resonemang i tingsrättsförhandlingen i Gotlandsdomen.
45
som när det kommer till frågan om hävning. På ett nästan beordrande sätt uppmanar de den som funderar på att häva att söka hjälp av advokat.126
Johansson anför till och med i inledningen till sitt hävningskapitel att han inte vill ”uppmuntra till advokatyr på annat sätt” och redovisar bestämmelserna nakna, dvs utan kommentarer.127
Enligt standardavtalens kapitel 8 föreligger en möjlighet för entreprenören att tillfälligt avbryta arbetena om beställaren bryter mot någon väsentlig del av avtalet. I speciella och sällsynta fall kan även hävning vara aktuell. Men gäller den rätten beställarens uttalade ovilja att ersätta entreprenören för likställda arbeten? Det ska detta kapitel försöka ta reda på.