Likställda arbeten enligt AB 54, AB 65 och ABT 74
Likställda arbeten enligt AB 54
Bestämmelsen om likställd ÄTA återfinns i 3 § mom. 2 mening 1. Där står att om ej annat föreskrivs i övriga entreprenadhandlingar likställs med ändringar i detta sammanhang de arbeten som föranleds av 2 §.
Den första bestämmelsen i 2 § är mom. 1 stycke 1. Där finner vi en bestäm-melse om att byggherren är ansvarig för riktigheten av de kartor och övriga undersökningar som han lämnat till grund för entreprenaden. Bestämmelsen är enligt kommentaren tillkommen bland annat av den anledningen att i den hän-delse byggherren undanhåller uppgifter kommer detta endast drabba honom själv.
Därifrån tar vi oss vidare till 2 § mom. 2 som är en ansvarsventil för byggher-ren vad gäller geologiska förutsättningar. Bestämmelsen tar sikte på de lynnig-heter som jord och berg kan uppvisa, såsom släppor, sprickor, källådror och skö-lar. Sådana och liknande benägenheter kan inte en undersökning påvisa och ska inte lastas beställaren. Detta betyder enligt kommentaren att entreprenören vid sin anbudskalkylering ska ta hänsyn till åtgärder som sammanhänger därmed.
Härefter ska vi enligt kommentaren söka oss vidare till 5 §, kapitlet för utsätt-ningar och ritutsätt-ningar. I moment 1 hittar vi en bestämmelse som gäller en skyldig-het för entreprenören. Bestämmelsen fastslår att entreprenören ansvarar för sina utsättningar och deras riktighet, såtillvida att uppgifterna från beställaren är rik-tiga. Enligt andra meningen i moment 4 stycke 1 ska part som anser att motparten lämnat uppgifter som är felaktiga, och bedömer att det är olämpligt eller förenat med olägenheter att utföra arbetet efter dessa, snarast underställa frågan motpar-tens prövning.
Märkligt nog återfinns ingen uppgift om att entreprenören förutsätts skaffat sig den kännedom om arbetsområdet och andra förhållanden för entreprenadens utförande som endast kan erhållas genom ett besök på platsen. Det innebär här
2
således att entreprenören mycket väl kan avge anbud på av beställaren givna handlingar utan att det för den skull ska ligga honom till last.
Åter till 2 §. Här finner vi först i moment 3 en bestämmelse som slår an på entreprenörens fackmässighet. Uttryckligen har författarna kallat fackmässighet för att om verkligheten avviker från vad entreprenören skäligen kunnat förutsätta så ska denne kunna tillskapas extra tid och extra ersättning. Betydelsen av de här behandlade reglerna är särskilt stor med hänsyn till beställarens ansvar.
I nästkommande moment, moment 4, finner vi ett skriftlighetskrav. Bestäm-melsen säger att om entreprenören finner att av byggherren lämnade uppgifter inte stämmer eller i betydelsefullt hänseende avviker från verkligheten så ska han snarast skriftligen anmäla förhållandet till byggherren. I praktiken kunde skrift-ligheten leda till onödig tidsutdräkt givet att skriftskrift-ligheten på den tiden inte går att jämföra med dagens kommunikationsmöjligheter. Däremot ansågs det vara viktigt i bevishänseende för entreprenören att han skriftligen anmält avvikelsen.
I § 1 mom. 3 hittar vi en bestämmelse om underrättelseskyldighet som gäller båda parter i avtalet. Det är mer en ordningsregel då den helt saknar påföljd för part som inte följer bestämmelsen.
Ett skallkrav för entreprenören hittar vi däremot i § 2 mom. 4 som säger att i det fall entreprenören finner att av byggherren lämnade uppgifter inte stämmer skall han snarast, och om möjligt skriftligt, anmäla förhållandet till byggherren. I § 5 mom. 2 st. 2 finns en 14-dagarsregel som fastslår att om entreprenören finner att ritningar gällande detalj- eller arbetsritningar går utöver vad som är avtalat ska han snarast eller som senast skriftligt anmäla härom till beställaren.
Slutligen noteras en regel som gäller båda parter. Enligt § 5 mom. 4 stycket i vilar ansvaret för riktigheten av beskrivningar part som lämnat dem. Om mot-parten anser att det är förenat med fel eller olägenheter av betydelse ska han snarast möjligt underställa frågan motpartens prövning. Den sista bestämmelsen här ovan är i stort liktydig med UK § 52, dock med ändringen att man bytt ut ordet beställare mot ordet myndighet då UK främst riktar sig till entreprenader där beställaren är stat eller kommun.153
Som synes var det förmodligen ett grannlaga jobb att hålla reda på allt gällande likställda arbeten på 50- och 60-talen. I syfte att underlätta för läsaren har jag sammanställt reglerna för likställda arbeten i en tabell under avsnitt 3.5 nedan.
Likställda arbeten enligt AB 65
Det är påtagligt hur mycket enklare utformningen av regelverket var att hantera i AB 65 jämfört med föregångaren. Definitionen av vad som är en likställda ar-beten återfinns i AB 65 2 kap. som här kort och gott heter Utförande.
Skälen för entreprenören att erhålla betalning för likställda arbeten är enligt AB 65 endast tre. Den första återfinns i 1:9 och gäller ansvaret för uppgifter.
153 Kungliga Maj:s kungörelse (nr 4961952) om upphandling och arbeten för statens behov mm. (1952 års upphandlingskungörelse), Upphandlingskungörelsen.
3
Genom att de undantagsregler som återfanns i AB 54 utgått var det möjligt att sammanfatta ansvaret för riktigheten av uppgifter och handlingar i en bestäm-melse. I stycke två framgår även att motpartens godkännande inte fråntog upp-giftslämnaren något ansvar.
Som jag redovisat ovan fanns ingen uppgift om okulärbesiktning av arbets-området i AB 54. En bestämmelse om att entreprenören förutsätts ha utfört ett sådant platsbesök återfinns däremot i AB 65 1:10. Entreprenören förutsätts dess-utom övertaga byggnadsområdet i det skick det hade vid tiden för avgivande av anbudet.
Den tredje och sista omständigheten som för entreprenören kan generera be-talning i form av likställda arbeten är 1:11 där det stadgas att om en uppgift an-gående ett visst förhållande saknas vid tiden för anbudet skall förhållandet antas vara sådant som med hänsyn till omständigheterna kunnat förutsättas enligt fack-mässigt bedömande. Fackmässigheten består i att det ska vara objektivt och grun-dat på de kunskaper en fackman besitter154
Vid en jämförelse med vad som stadgas i AB 04 är bestämmelserna nära nog identiska med bestämmelserna i AB 65. Svenska Teknologiföreningen hade med AB 65 således hittat en struktur för reglerna om likställda arbeten som inte be-hövt ändras mer än i detalj på över 50 år.
Likställda arbeten enligt ABT 74
Detta är det första standardavtalet gällande totalentreprenader. Tidigare hade to-talentreprenader omfattats av AB-systemet med förtydliganden i det övriga kon-traktsinnehållet om att entreprenaden i fråga gäller en totalentreprenad.
Definitionen av likställda arbeten står att finna i 2:3. I stort är det behäftat såsom i AB 72, med ändring i första och tredje attsatserna enligt ingressen till bestämmelsen i kommentarerna till ABT 74. Enligt 1:8 statueras att för riktig-heten av uppgifter, undersökningsmaterial och markeringar svarar den part som tillhandahållit dem. Det är i stort identiskt med 1:9 i AB 72, bortsett från att ansvaret för konstruktioner är borttaget som en naturlig konsekvens av att ent-reprenören normalt ansvarar för detta i en totalentreprenad.
Vad gäller förutsättningar använder BKK sig av att kopiera 1:11 i AB 72. I kommentaren till AB 74 sägs dock att okulärbesiktningen här får en vidare inne-börd då projektering ingår i entreprenörens åtagande vid totalentreprenörer.155
När det slutligen kom till att anbudsgivaren ska förlita sig till en bedömning av omständigheterna med stöd av sin fackmässiga bedömning lade BKK i ABT 74 till ett avslutande stycke som ordagrant lyder att ”det åligger dock entreprenö-ren att före avgivande av anbud i skälig omfattning skaffa sig kännedom om för-hållanden av betydelse för hans anbud”. Enligt kommentaren ska tolkningen av vad skälig omfattning är ta hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet. Som
154 Motiv AB 65, s. 48.
4
en omständighet att ta hänsyn till i det enskilda fallet nämns projektering, vilken enligt begreppsbestämningen i ABT 74 sker av entreprenören i såväl hela som i väsentliga delar av själva utförandet.
5