Ansvar för uppgifter

Ansvar för uppgifter återfinns i AB/ABT 1:6. Detta är en väsentlig och cen-tral regel i de båda avtalstyperna. Det bör påpekas att det inte förutsätts någon vårdslöshet för att kunna åberopa denna regel. Det innebär med andra ord ett

42 Liman, L-O, Sahlin, C, Peterson, M, Kåvius, N, Entreprenad och konsulträtt, Svensk Byggtjänst u 9, Kalmar, 2016, s. 47.

43 Ossmer, P, Wollsén, M, Totalentreprenader och ABT 06 – några kommentarer, Svensk Byggtjänst, Västerås, 2007, s. 62.

44 Jfr begreppet ”insprängd totalentreprenad”, se Liman, s. 48.

16

strikt ansvar för uppgiftslämnaren.46 Läses denna paragraf tillsammans med bestämmelserna i 1:1–2 och 2:1 kan noteras att parternas ansvar inbördes för-delas så att entreprenören har ett utföraransvar och beställaren ansvarar för funktion-, resultat-, och konstruktionsansvar vad gäller AB 04. När det kom-mer till ABT 06 påverkas villkorens innebörd av att totalentreprenören även åtagit sig utredning och projektering, och därmed även har ett funktionsan-svar. Detta kommer främst till uttryck i tredje stycket av paragrafen som är en täckbestämmelse i ABT 06.

Det första stycket i 1:6 i både AB 04 och ABT 06 lyder:

För riktigheten av uppgifter, undersökningsmaterial och tekniska lösningar an-svar den part som tillhandahållit dem. Detsamma gäller utsättning som en part tillhandahållit.

Vi kan ur detta stycke utläsa att detta ansvar gäller både beställare och entre-prenör. Av naturliga skäl är det dock oftast som beställaren ansvarar för upp-gifterna då det oftast rör sig om en ren utförandeentreprenad när det gäller AB 04. Även i ABT 06 gäller som huvudregel att den som lämnat en uppgift ansvarar för dess riktighet. Regeln innebär även att en entreprenör inte är skyldig att ifrågasätta riktigheten av lämnade uppgifter. Entreprenören har rätt att förutsätta att uppgiften, konstruktionen, mängdbeskrivningen mm. är rik-tiga.47

Utsättning är även det ett ansvar för den som tillhandahållit den. Det ålig-ger beställaren i förhållande till entreprenören att tillhandahålla den utsättning som ska utföras genom myndigheters försorg, se AB 04 2:13. Denna bestäm-melse har ingen motsvarighet i ABT 06. Entreprenören å sin sida ska stå för utsättning för beställaren och sidoentreprenören, se AB 04 2:14. Att utsätt-ning nämns explicit kan förmodligen vara att det är av synnerlig vikt för grundläggandet av ett projekt att utsättningen blir korrekt. En felaktig utsätt-ning räknas nämligen som ett likställt arbete enligt 2:4.48 En felaktig utsättning är även förenad med stora kostnader. Med utsättning menas oftast alla de käppar med färgglada markeringar och text som kan ses vid varje bygge.

Ordet riktighet, som bestämmelsen inleds med, kan enligt de av HD an-förda domskälen i NJA 2009 s. 388 även betyda lämplighet.49

Stycke två innehåller endast en mening:

Motpartens godkännande inskränker inte ansvaret enligt förgående stycke.

46 Hedberg, s. 31.

47 Hedberg, s. 32.

48 Andersson & Hedberg, s. 42.

17

Det förekommer ofta i de administrativa föreskrifterna i kontrakten försök att friskriva beställaren från ansvar för lämnad uppgift. Enbart ett blankt

god-kännande av en entreprenör innebär inte en ansvarsövergång.50 Har däremot

entreprenören satt sig in i problematiken och kanske till och med lämnat syn-punkter eller föreslagit ändringar i en ritning så kan resultatet bli att denne övertagit ansvaret för de ändringarna, även om kontraktet är utformat i enlig-het med bestämmelserna i AB 04. Om entreprenören själv föreslår en metod som visar sig olämplig reduceras inte dennes ansvar endast på grund av att beställaren godkänt metoden.51

Det sista stycket innefattar även det endast en mening:

I AB 04 1:6 3 st. föreskrivs följande,

Beställaren förutsätts i förfrågningsunderlaget ha lämnat de uppgifter som kan erhållas vid en fackmässig undersökning av den fastighet eller del av fastighet som berörs av kontraktsarbetena.

I ABT 06 1:6 3 st. föreskrivs följande,

Om inte annat föreskrivits förutsätts beställaren i förfrågningsunderlaget ha läm-nat de uppgifter som kan erhållas vid en fackmässig undersökning av den fastig-het eller del av fastigfastig-het som berörs av kontraktsarbetena.

Bestämmelsen är inte likalydande, men har samma innebörd. Detta är en för-stärkning av beställarens ansvar i den delen jämfört med AB 92 och ABT 94 där detta stycke inte fanns med över huvud taget.

Bestämmelsen betyder att entreprenören i anbudsskedet har rätt att utgå från att beställarens projektering bygger på en fackmässigt utförd undersök-ning.

Här kan alltså beställaren bli ansvarig inte bara för en felaktig uppgift utan också för en utelämnad uppgift – tex ett markförhållande – om det kan bevi-sas att beställaren med en fackmässig undersökning borde har kunnat ta fram och informera om förhållandena.52

Frågan om hur 1:6 och ansvar för uppgifter ska tolkas är väl utredd då HD avgjort entreprenadärenden gällande ansvarsfrågan ett antal gånger sedan år 2002.

50 Ossmer & Wollsén, s. 56.

51 Hedberg, s. 42.

18

Det första fallet som rör tolkningen av AB 04 1:6 är NJA 2002 s. 630.53

Fallet gäller ett avtal mellan en restaurangägare och en entreprenör. Restau-rangen skulle renoveras. Under entreprenadens gång föreslog entreprenören att det i handlingarna angivna ventilationsaggregatet borde bytas ut då det inte återvann värmen och således på sikt skulle vara ett dyrt och inte något ur miljöhänsyn gångbart alternativ. Det nya aggregatet visade sig avge ett enligt givna normer för högt ljud. Ljudnivån som det installerade aggregatet avgav var dock inte högre än det av beställarens projektör föreslagna aggregatet. Beställaren ville inte betala och anförde att entreprenören påtagit sig ett funkt-ionsansvar för aggregatet och således stod som ansvariga för felet.

Entreprenören anförde att de utgått från att den av beställarens konsults föreslagna lösningen var godkänd.

HD meddelade följande lösning. Upptäcker en part att kontraktshandling-arna är så utformade att det skulle medföra olägenheter för beställaren ska parten utan dröjsmål meddela motparten detta. Det framgår av 1:10. Härav följer motsatsvis enligt HD att parten inte är skyldig att undersöka motpartens konstruktion. Om så vore fallet skulle ju denne få betala detta två gånger. I utförandeentreprenader likt fallet, ansvarar entreprenören i princip inte för funktionen som beställaren begärt. Kravet på fackmässighet i 2:1 kan med hänsyn till hänvisningen till 1:6 och indirekt till 1:10 inte ändra på denna ut-gångspunkt. Kvalitetskravet i 2:1 får anses referera till själva utförandet. Avslutningsvis menade HD att eftersom bytet av aggregat inte medfört någon försämring från bullersynpunkt så har entreprenören i princip inte haft något ansvar för att dennes aggregat hade en lämplig ljudnivå. Eftersom be-ställaren var näringsidkare och hade anlitat en professionell konsult för upp-draget med ventilationsanläggningen utsträckte sig entreprenörens undersök-ningsplikt inte längre än vad som framgår i 1:10.

Ett annat fall är NJA 2009 s. 388 som rör frågan om vem som bär ansvaret för en konstruktion. Beställaren skulle i fallet låta uppföra ett stort antal hus under 1970-talet. Generalentreprenören föreslog en annan konstruktion av-seende en mängd takkupor, vilken godtogs av beställaren och ritningarna för dessa blev en del av kontraktshandlingarna. Entreprenaden omfattade AB 72 och var i grunden en utförandeentreprenad.

Konstruktionen fungerade inte vilket ledde till omfattande inträngande vatten med fuktskador som följd. Entreprenören avsade sig ansvar med mo-tiveringen att denne endast hade ett utförandeansvar då det var AB 72 som gällde för entreprenaden. Om beställaren velat avkräva ett funktionsansvar borde istället ABT 74 varit gällande.

HD menade först att endast det faktum att det var en generalentreprenad omfattandes AB 72 inte bör tolkas så att entreprenörens ansvar endast skulle

19

vara begränsat till ett utförandeansvar. Dessutom konstaterades att det är van-ligt att delar av utförandeentreprenader innehöll moment av totalentreprenad, s.k. insprängd totalentreprenad.54 Hänsyn måste även tas till vad som i övrigt framgår av handlingarna.55

Ansvaret för lämnad uppgift är strikt, och det finns ingen anledning för beställaren att kontrollera om uppgiftslämnarens uppgifter stämmer då avtals-partnern i så fall skulle få betala dubbelt för projektering och kontroll. En entreprenör svarar därför som utgångspunkt för lämnad konstruktions lämp-lighet även om det valda standardavtalet var AB 72, dvs standardavtalsformen för utförandeentreprenader.

Beställaren hade visserligen samtyckt till konstruktionen, men HD anförde att det inte tydligt visats att beställaren befriat entreprenören från dess ansvar enligt AB 72 1:9 (nu 1:6). HD ansåg således att entreprenören ansvarade för både konstruktion och funktion.

När det gäller ABT 06 är som nämnts bestämmelsen belagd med en asterix, vilket betyder att det är en täckbestämmelse. Dock är det bara stycke tre som asterixen avser. Beställaren har alltså möjlighet att i förfrågningsunderlaget helt eller delvis skriva bort nämnda stycke genom föreskrift. Det är förmod-ligen även möjligt för beställaren att, utan ytterligare krav på tydlighet, till ex-empel i teknisk beskrivning i anslutning till ett avsnitt om rivning, föreskriva att anbudsgivare själva ska förvissa sig om behov av asbestsanering förelig-ger.56 Kravet att entreprenören ska skaffa sig kännedom om uppgifter innebär inte att entreprenören övertar det ansvar som beställaren har för av honom lämnade uppgifter enligt första stycket.

Av kommentaren till 1 §§ 6 och 7 framgår att de båda paragraferna lever i symbios. Det gör att de båda bestämmelserna bör läsas tillsammans, så som BKK valt att göra med kommentaren, för att försöka skapa en helhetsbild över juridiken i fråga.