I min analys har jag, utöver kontextualisering, ägnat mig åt så kallad närläsning. Det innebär att jag har läst tidningstexterna ingående och på djupet försökt förstå de resonemang och utsagor som förekommer i dessa. I min närläsning har jag tillämpat ett hermeneutiskt arbetssätt. Det innebär att tolkningsprocessen har
97 Poulot, 2015, s. 106. 98 Poulot, 2015, s. 95.
inbegripit en ständig växelverkan mellan del och helhet.99 Vad gäller tolkningen
av specifika tidningstexter innebär det dels att jag har förstått textens beståndsdelar utifrån textens helhet, dels att jag har förstått texten som helhet utifrån dess beståndsdelar. På samma sätt har jag förstått de enskilda debattinläggen utifrån debatterna i sin helhet, och vise versa. Viktigt att understryka är att närläsningen och kontextualiseringen har gripit in varandra. Vid vissa tillfällen har min förståelse för en text ökat när jag har kontextualiserat den, och vid andra tillfällen har de relevanta kontexterna framträtt först när jag har bildat mig en ordentlig uppfattning om texten i fråga. Denna tolkningsprocess har – med varierande intensitet – pågått under hela avhandlingsarbetet och min förståelse för texterna har således förnyats och fördjupats allt eftersom.
De analytiska resonemang och slutsatser som presenteras i avhandlingen är resultaten av en process som svårligen kan delas in i distinkta och kronologiska delmoment. I syftet att ge en tydligare bild av hur jag har gått till väga i min närläsning har jag trots det valt att dela in processen i två steg. I det första steget har jag studerat de enskilda texterna ingående och identifierat utsagor som är kopplade till Moderna museets funktion, det vill säga påståenden om vad som är museets uppgift i samhället samt påståenden om hur museet ska gå till väga för att klara av denna uppgift. Ett påstående som förekommer i avhandlingens första fallstudie och som här kan tjäna som ett belysande exempel är att Moderna museet ska spegla sin samtid och att museet därför bör visa mer svensk konst.100 Det är
emellertid inte enbart konkreta uppmaningar av detta slag som har analyserats. Inspirerad av idéhistorikern och medieforskaren Patrik Lundell menar jag att ett lågt förtroende alltid är lågt i relation till en föreställning om hur saker och ting borde vara.101 Även kritiskt laddade påståenden om vad Moderna museet inte gör
kan följaktligen ge en bild av vad museet borde göra. Påståendet att Moderna
99 Per–Johan Ödman, Tolkning, förståelse, vetande: Hermeneutik i teori och praktik (Lund:
Studentlitteratur, 2016), s. 48, 97–107.
100 Bengt Olvång, ”Pontus Hulténs ensidigheter”, Aftonbladet, 1972-06-22.
101 Patrik Lundell, Attentatet mot Hiertas minne: Studier i den svenska pressens mediehistoria
museet har låtit bli att problematisera 1900-talets dominerande konsthistorie- skrivning signalerar till exempel att museet borde ha gjort just detta.102
I det andra steget har jag studerat debatterna i sin helhet och identifierat ett antal övergripande museiideal. Det har jag gjort genom att koppla samman debattörernas olika påståenden med varandra. I den så kallade Sonydebatten var det till exempel flera debattörer som påstod att Sony, i egenskap av sponsor, hade getts för stort inflytande över Moderna museets verksamhet. Det fanns även flera debattörer som hävdade att sponsorsamarbeten av detta slag innebar att publiken förlorade förtroendet för Moderna museet. I relation till varandra, och sett till debatten i sin helhet, formade dessa påståenden ett museiideal som bland annat innebar att Moderna museet skulle förhålla sig självständigt gentemot kommersiella aktörer. De museiideal som lyfts fram i fallstudierna är alltså mer komplexa än de enskilda utsagor som förekommer i debattinläggen.
Material
Min studie bygger helt och hållet på skriftliga källor och inkluderar inte uttalanden och debatter i radio och television. Detsamma gäller det bildmaterial som finns tillgängligt i Moderna museets fotoarkiv och i publikationer om museet. Denna typ av mediespecifika studier har kritiserats av kulturhistoriska medieforskare som Anders Ekström, Solveig Jülich och Pelle Snickars. Dessa forskare menar att studier av enskilda, traditionella massmedier gör att relevanta empiriska och historiska exempel förbises.103 Denna kritik rymmer flera viktiga poänger men
utesluter inte att studier av enskilda massmedier kan bidra med nya insikter och
102 Katarina Wadstein MacLeod, ”Schneemann med rätta förargad”, Svenska Dagbladet, 2009-
10-08; Martin Sundberg, ”Centre Pompidou synliggör det som inte finns”, Svenska Dagbladet, 2010-02-23.
103 Anders Ekström, Solveig Jülich & Pelle Snickars (red.), 1897: Mediehistorier kring
Stockholmsutställningen (Stockholm: Statens ljud- och bildarkiv, 2006). Se även Solveig Jülich,
Patrik Lundell & Pelle Snickars (red.), Mediernas kulturhistoria (Stockholm: Statens ljud- och bildarkiv, 2006) och Lundell, 2013.
lärdomar. Det gäller inte minst forskningen om Moderna museet – och museiforskningen i stort – i vilken medieperspektiven är få.
Den huvudsakliga anledningen till att jag har studerat dagspressen är att jag har velat exemplifiera hur debatterna om Moderna museet har tagit sig uttryck över tid. En studie som inkluderade andra medieformer hade därför blivit för omfattande för avhandlingsprojektet. Ytterligare en anledning till att jag har valt att studera tidningsmediet är att dagstidningarnas debatt- och kultursidor av tradition har utgjort ett av de viktigaste forumen för den typ av offentliga debatter som jag intresserar mig för. Då mitt mål har varit att ge en så heltäckande bild som möjligt av debatterna som har förts om Moderna museet har jag inte avgränsat min undersökning till en enskild dagstidning. En sådan begränsning hade varit kontraproduktiv eftersom de debatter som har behandlat Moderna museets verksamhet i regel har förts i flera olika tidningar. Hade en eller flera tidningar uteslutits hade viktiga debattinlägg alltså förbisetts. De debatter som analyseras i avhandlingen har framför allt förts i de Stockholmsbaserade dagstidningarna, vilket visar på den starka ställning som Moderna museet har i huvudstadens kulturliv. Regionala och lokala tidningar såsom Göteborgs-Posten och Östgöta
Correspondenten finns emellertid representerade i mitt material.
Urvalet av texter är inte representativt i det avseendet att det synliggör vad som har skrivits om Moderna museet under en viss tidsperiod. Istället har jag analyserat de texter som berör Moderna museets funktion. Det samlade materialet är emellertid omfattande och består av drygt 200 texter som har publicerats i svensk dagspress. Som tidigare har konstaterats innehåller materialet inte enbart renodlade debattartiklar utan även ledarartiklar, krönikor, recensioner, nyhetsartiklar, intervjuer, reportage och insändare. Studien är alltså inte begränsad till tydligt avgränsade kulturdebatter. Istället har jag – med texternas innehåll som utgångspunkt – själv konstruerat de debatter som analyseras i avhandlingen. Mitt material innehåller även ett antal texter som har publicerats i svenska tidskrifter och i internationell dagspress. I de fall då jag har valt att analysera tidskriftstexter beror det på att dessa tydligt anknyter till de frågor som behandlas
i dagspressen. Tidskriftstexter har alltså endast inkluderats om de har gett en ökad förståelse för de museiideal som har formats i debatterna. Samma urvalskriterium har varit styrande i de fall då jag har lyft fram texter som har publicerats i internationell press. Som stort och väletablerat konstmuseum ingår Moderna museet i ett internationellt sammanhang. Det innebär att museets verksamhet stundtals har uppmärksammats av internationella medier. Det gäller till exempel utställningen Hilma af Klint – Abstrakt pionjär som visades på Moderna museet våren 2013 och därefter skickades på en internationell turné.104
Materialinsamling
I huvudsak har tre arkiv nyttjats i min materialinsamling: Kungliga bibliotekets mikrofilmsarkiv, Moderna museets myndighetsarkiv och Sigtunastiftelsens klipparkiv. I egenskap av svenskt nationalbibliotek har Kungliga biblioteket i uppgift att samla och bevara allt tryckt material som ges ut i Sverige. I regel har jag därför utgått från deras samling av mikrofilm. Tidningstexterna är sökbara via söktjänsten Artikelsök som omfattar drygt 1 300 svenska dagstidningar och tidskrifter, och som sträcker sig bak till 1979. När jag har använt mig av Artikelsök har mitt mål varit att göra en så heltäckande sökning som möjligt. Jag har alltså inte begränsat min sökning till en specifik publikation. Genom att gå igenom Moderna museets och Sigtunastiftelsens samlingar av pressklipp har jag kunnat försäkra mig om att viktiga debatter och debattinlägg inte har förbisetts. Moderna museets och Sigtunastiftelsens arkiv har även varit till stor hjälp när det gäller att lokalisera debatter som har förts innan 1979. Sedan 2017 ger betaversionen av Kungliga bibliotekets databas Svenska dagstidningar tillgång till ett mycket stort urval av tidningstexter. När databasen lanserades hade jag emellertid avslutat min materialinsamling. Databasen har därför endast använts vid kontroll av citat och
104 Se Julia Voss, ”Die Kunstgeschichte muss umgeschrieben werden”, Frankfurter Allgemeine
Zeitung, 2013-02-20; Clemens Bomsdorf, ”Did a Mystic Swede Invent Abstract Painting?”, The Wall Street Journal, 2013-02-28; Kate Kellaway, ”Hilma af Klint: A painter possessed” The Guardian, 2016-02-21, www.theguardian.com/artanddesign/2016/feb/21/hilma-af-klint-occult-
liknande. Detsamma gäller Dagens Nyheters och Svenska Dagbladets historiska arkiv som sedan några år tillbaka finns tillgängliga via nätet.
Under materialinsamlingen har jag även identifierat texter som har varit behjälpliga i min kontextualisering. Det har till exempel rört sig om texter som har publicerats kort inpå en viss debatt och om texter som inte primärt har berört Moderna museet, men som har behandlat frågor som har tagits upp i de aktuella debatterna.
Disposition
Avhandlingens disposition är både kronologisk och tematisk: kronologisk i det avseendet att debatterna som analyseras följer en tidsordning som sträcker sig från tidigt 1970-tal till tidigt 2010-tal. Tematisk i det avseendet av varje fallstudie behandlar specifika aspekter av Moderna museets verksamhet. Kapitel 2 är ämnat att ge en bakgrund till de fyra fallstudierna. Kapitlet ska alltså inte läsas som en analytisk fallstudie, utan som ett bakgrundkapitel som introducerar några av de tankegångar som har legat till grund för de förväntningar som har funnits på Moderna museet. I kapitlet redogör jag för de händelser och beslut som föranledde museets öppnande. Fokus ligger på det museiideal som formades i Moderna museets tillkomstskede och som har aktiverats i mer sentida debatter om museet. I kapitel 3 analyseras den debatt som bröt ut våren 1972 efter att det hade offentliggjorts att Moderna museet skulle förvärva konstsamlingen New York Collection. Kapitlet innehåller även en analys av de reaktioner som följde på utställningen New York Collection for Stockholm som visades på museet hösten 1973. I kapitlet argumenterar jag för att de som deltog i debatten företrädde olika museiideal, varav det ena var kopplat till frågor om representation och det andra till museets betydelse som internationell aktör. Särskilt stor vikt ligger vid de museiideal som berörde museisamlingarnas innehåll och deras inverkan på Moderna museets verksamhet.
I kapitel 4 analyseras en av de debatter som fördes om uppförandet av Moderna museets nya byggnad. Den aktuella debatten tog sin utgångspunkt i det tävlingsprogram som presenterades i samband med att Byggnadsstyrelsen utlyste en arkitekttävling gällande nya lokaler för Moderna museet vintern 1990. I kapitlet undersöker jag vilka konsekvenser debattörerna antog att den blivande museibyggnadens utformning skulle få för museets verksamhet. Jag analyserar även hur dessa antaganden påverkade de museiideal som formades i debatten. Vidare undersöker jag hur museiidealen förhåller sig till några av de förändringar som ägde rum i den nationella kulturpolitiken och på det internationella museifältet under 1980- och 1990-talen.
I kapitel 5 analyserar jag den intensiva debatt som uppstod efter att Moderna museet hade ingått ett sponsorsamarbete med elektronikföretaget Sony i januari 2001. I analysen tar jag fasta på vilka konsekvenser sponsorsamarbetet antogs få för Moderna museet. I enlighet med avhandlingens syfte identifierar jag även de museiideal som samproducerades i den debatten. Jag lyfter särskilt fram de ideal som rymmer föreställningar om de statliga konstmuseernas uppdrag och skyldigheter. Vidare argumenterar jag för att reaktionerna på sponsorsamarbetet var baserade på, samt förstärkte, den uppdelning som ofta har gjorts mellan konst och kommers.
I kapitel 6 analyserar jag hur Moderna museets satsningar på kvinnliga konstnärer har mottagits i dagspressen. Detta gör jag genom att studera några av de reaktioner som följde på projektet Det andra önskemuseet som pågick mellan 2006 och 2009. Jag analyserar även debatten om utställningen Hilma af Klint – Abstrakt pionjär som visades på Moderna museet våren 2013. I kapitlet identifierar jag ett antal museiideal som jag kopplar samman med mer övergripande frågor om kanon och kvinnors position i modernismens konsthistoria.
I kapitel 7 presenterar jag de slutsatser som jag har dragit av de fyra fallstudierna. Diskussionen fokuserar på samproduktionen av museiideal. Jag presenterar och diskuterar även de återkommande museiideal som jag har identifierat i debatterna om Moderna museet.