Andra faktorer som är av betydelse för

Flyktingströmmarna till Europa och Sverige har, som tidigare nämnts, ökat under de senaste åren. Den främsta orsaken till att fler personer flyr till Europa är kriget i Syrien. Många reser via båt över Medelhavet, till främst Italien, för att sedan fortsätta resan genom Europa till bl.a. Sverige. Huruvida de använder sig av falska

eller felaktiga handlingar för den senare resan finns det inga upp-gifter om, men om de reser med Schengeninterna flyg kan det antas att någon form av resehandling krävs av flygbolagen, även om det inte förekommer några gränskontroller inom Schengenområdet. En stor del av de personer som söker sig till Europa reser även via flyg till olika destinationer i Europa från tredje land och som tidigare har konstaterats kan det antas att de i stor utsträckning åberopar falska eller felaktiga handlingar.

Sedan hösten 2013 beviljas syriska medborgare som befinner sig i Sverige som huvudregel permanent uppehållstillstånd här. Detta torde vara en starkt bidragande orsak till varför många syrier söker sig just till Sverige. Som framgått av uppgifter från bl.a. Frontex är det ofta fråga om syriska medborgare, vilka reser med flyg från Istanbul till Stockholm eller andra flygplatser i norra Europa, som har upptäckts missbruka svenska pass. Det kan på goda grunder antas att svenska resehandlingar efterfrågas av syriska migranter i stor utsträckning eftersom många vill resa till just Sverige. Denna uppgift har bl.a. bekräftats av turkisk polis.

Turkiet är beläget mellan Europa och flera oroshärdar, och lan-dets läge gör att många flyktingar passerar dess gränser under sin resa till Europa. Turkiet är ett också ett land som tar emot många syriska flyktingar; över en miljon syrier har flytt till Turkiet från det närliggande Syrien. Många av dem stannar kvar i Turkiet, men det kan antas att ett antal reser vidare till Europa. Flyktingars ur-sprungsland, resväg och resmål bör således vara avgörande faktorer när det gäller orsaken till missbruket av svenska pass.

Tillgång till pass

För att svenska pass ska kunna missbrukas genom look-alike-an-vändning krävs det att det finns tillgång på möjliga pass. Detta innebär att fotografiet av passinnehavaren med lätthet ska kunna matchas med den som önskar resa med ett svenskt pass som look-alike. Det krävs därför att det finns en likhet mellan passinneha-varna och de som vill använda svenska pass som look-alike för att ett missbruk av större omfattning ska kunna vara möjligt. Det kan därför antas att de svenska medborgare, vars pass förekommer i detta missbruk, är av samma eller liknande etniska ursprung, som

de personer som missbrukar svenska pass genom look-alike-an-vändning. En relativt stor andel av den svenska befolkningen har sitt ursprung i ett annat land. Ett flertal svenska medborgare torde därför ha samma etniska bakgrund som flera av de personer som vill ta sig till Sverige för att kunna söka asyl. Andra länder, t.ex.

Finland, har en annan befolkningssammansättning med ett lägre antal medborgare med utländsk bakgrund. Samma tillgång till pass att användas av migranter, saknas när det gäller t.ex. finska pass. Före-komsten av välliknande look-alike-pass torde därmed vara en av-görande orsak till missbruket av svenska pass.

Som konstaterats tidigare går det inte att säga hur många av de som använder sig av svenska pass som har förvärvat dessa genom smugglare respektive fått dessa av andra. Enligt Polisens uppgifter finns ett antal nätverk i Sverige som handlar med svenska pass och som använder dessa i syfte att smuggla människor till Sverige. Det finns således upp-arbetade distributionskanaler för pass i Sverige. Av uppgifter från turkisk polis respektive Frontex framgår att liknande nätverk är verksamma i Istanbul, och att dessa även handlar med svenska pass.

Det finns följaktligen liknande kanaler för distribution av pass i Turkiet. Det finska rättsfallet gällande de två svenska medborgare som dömts för människosmuggling visar också att det finns nät-verk nät-verksamma även utanför Sverige som handlar med svenska pass. Uppgifterna från Polisen samt från Turkiet och det finska rättsfallet visar således att det förekommer en organiserad handel med svenska pass, även utanför Sverige. Upparbetade distributions-kanaler bör således vara en avgörande faktor när det gäller orsaken till missbruket av svenska pass.

Risken för upptäckt och påföljder

En ytterligare bakomliggande faktor till missbruket av svenska pass är risken för upptäckt och de påföljder som skulle kunna bli aktuella vid upptäckt, både för den som handlar med pass och den som lånar ut eller säljer sitt pass i missbrukssyfte samt även för den som åberopar ett felaktigt pass.

För att kunna uttala sig om upptäcktsrisken och påföljd avseende missbruk av svenska pass i andra länder än Sverige skulle det krävas ett omfattande arbete. En rimlig begränsning är därför att koncentrera

framställningen om upptäcktsrisk och påföljder för missbruk av pass till att enbart avse situationen i Sverige.

Svenska pass som har beslagtagits utomlands p.g.a. misstanke om missbruk skickas till Gränspolissektionen vid Polisen, som efter registrering av passen skickar dessa vidare till de regioner inom Polisen som har utfärdat passen. Vid kontrakt med företrädare hos de då-varande passmyndigheterna framkom att det saknades gemensamma riktlinjer när det gäller vilka åtgärder som vidtas med dessa pass. Det är också sällan förekommande att en person vars pass har används vid misstänkt missbruk hörs mer ingående. Enligt Polisen är det vidare mycket sällsynt att en person, som har förlustanmält ett flertal pass, hörs om dessa förluster innan ett nytt pass beviljas.

Från både Turkiet och Finland har jag fått uppgifter om att polisen sprängt ligor som handlat med pass. Något motsvarande tillslag synes inte ha gjorts i Sverige, detta trots att det enligt Polisen finns under-rättelseuppgifter angående ett stort antal nätverk i Sverige som bedriver en organiserad handel med svenska pass. I vart fall tycks inget omfattande arbete ha gjorts för att stävja denna handel.

Mot bakgrund av de nämnda faktorerna kan den slutsatsen dras att upptäcksrisken för den som säljer eller lånar ut sitt pass i syfte att detta ska missbrukas och för den som handlar med pass är för-hållandevis låg.

Det är mycket svårt att försöka uppskatta risken för upptäckt när det gäller själva användningen av ett pass genom look-alike-missbruk. Åsikter har framförts att det är svårare att upptäcka ett look-alike-fall i förhållande till ett förfalskat pass. Det kan också för-hålla sig på motsatt sätt, allt beroende på kvaliteten på förfalskningen respektive likheten mellan passinnehavaren och den som åberopar passet.

Den svenska gränskontrollen av resenärer från tredje land på flyg-platserna torde vara relativt god. Det förekommer dock ingen kontroll av den biometriska informationen som finns lagrad i passet.

När det gäller de brott som den som handlar med pass respektive den som säljer eller lånar ut sitt pass skulle kunna göra sig skyldig till är det främst missbruk av urkund som kan komma ifråga. Brottet människosmuggling skulle också kunna aktualiseras. Straffet för miss-bruk av urkund är böter eller fängelse i högst sex månader, medan straffet för människosmuggling är fängelse i högst två år. Om brotten

bedöms som ringa respektive grovt brott påverkar detta självfallet straffet.

Straffskalorna som sådana är troligen av mindre betydelse när det gäller huruvida en person är beredd att sälja eller på annat sätt överlåta sitt pass. Jag avser dock att i nästa kapitel återkomma till frågan om straffskalorna, och då för framförallt gällande brottet missbruk av urkund.

Den som använder ett look-alike-pass skulle kunna göra sig skyldig till missbruk av urkund. Brottet har i sig ett relativt lågt straffvärde, men troligen är straffvärdet av mindre betydelse för den som vill söka asyl i ett visst land.

Sammanfattningsvis kan sägas att upptäcktsrisken för de aktörer som är inblandande i passmissbruk är låg. Denna låga risk tillsam-mans med att påföljden för brottet missbruk av urkund i normalfallet är böter kan medföra att personer anser det mer eller mindre riskfritt att sälja eller överlåta sina pass i missbrukssyfte, och kan således anses bidra till missbruket av svenska pass.