Uppgifter angående asylsökande i Sverige och om

Asylsökande och deras resväg till Sverige

Antalet personer som söker asyl i Sverige har enligt Migrations-verkets statistik ökat under de senaste åren. Ofta kan asylsökande inte resa till Europa och Sverige med sina egna resehandlingar, eftersom det i normalfallet krävs visum för resan och visum beviljas inte om det finns skäl att tro att personen ifråga kommer att söka asyl vid ankomsten. Flertalet asylsökande är därför hänvisade till att använda sig av oriktiga resehandlingar om de vill ta sig till Sverige.

Av Migrationsverkets uppgifter framgår att cirka 30 procent av de asylsökande beräknas ha rest till Sverige med flyg, både från av-reseorter utanför Schengen och genom Schengeninterna resor.

Asylsökande som anlänt till Arlanda eller någon annan flygplats i lan-det direkt från ett land utanför Schengenområlan-det måste ha använt sig av en resehandling för att ta sig till Sverige. Enligt gränspolisen visas sådana handlingar inte upp vid gränskontrollen när den inresande söker asyl direkt vid ankomsten till Sverige. Det ligger då nära till hands att anta att personen i fråga använt sig av en resehandling som på något sätt varit oriktig, t.ex. ett pass som tillhör någon annan.

Av uppgifter från gränspolisen vid flygplatserna Arlanda och Skavsta framgår att det är relativt ovanligt att felaktigt använda svenska pass upptäcks vid de svenska gränskontrollerna. Gränspolisen är av uppfattningen att s.k. look-alikes inte regelmässigt passerar gränskontrollerna utan upptäckt. Dessa uppgifter indikerar att det inte är vanligt att asylsökande försöker resa in i landet genom att visa upp ett look-alike-pass vid den svenska gränskontrollen. Det skulle i och för sig också kunna vara så att det är fråga om personer som är mycket lika den rättmätige innehavaren och att missbruket därmed inte upptäcks eftersom det inte förekommer någon kont-roll av biometrin i passen.

Migrationsverket beräknar att en stor del av de asylsökande, cirka 70 procent, har anlänt till Sverige landvägen, vilket oftast innebär att de har rest via Öresundsbron. Det kan antas att dessa personer har anlänt till Europa på annat sätt än via flyg, t.ex. via sjövägen över Medelhavet. Hur många av dessa personer som har använt sig av en felaktig resehandling för att därefter resa till Sverige är

osäkert. För det fall personerna flyger från Italien till t.ex. Köpenhamn för vidare resa till Sverige via Öresundsbron kan det dock antas att personerna har brukat en felaktig resehandling, eftersom flygbolagen ofta kräver en resehandling även vid Schengeninterna flygresor.

Av statistiken från Polisen framgår att flest antal svenska pass som beslagtogs utomlands under 2013 skickades från Istanbul i Turkiet.

Uppgifter från Frontex och andra aktörer visar också att flertalet personer som upptäcks med svenska pass reser från någon av flyg-platserna i Turkiet, främst Istanbul, och att flera av dem är syriska medborgare. Dessa uppgifter indikerar att många personer som vill resa in i EU och till Sverige och som inte har möjlighet att resa legalt, reser via Istanbul med felaktiga handlingar, t.ex. svenska look-alike-pass. Utifrån de redovisade uppgifterna går det dock inte att dra den säkra slutsatsen att samtliga asylsökande som har rest till Sverige från tredje land har använt sig av just svenska pass. Några slutsatser angående omfattningen av missbruket av svenska pass går därför inte att dra med någon högre grad av säkerhet utifrån antalet asylsökande som kommit till landet. Det går alltså utifrån dessa uppgifter inte att uttala sig om mörkertalets storlek.

Uppgifter om handel med svenska pass

Enligt uppgifter från turkisk polis förekommer det handel med pass i Istanbul, och då framförallt i Aksaray-området. Personer som har ingått i ett sådant nätverk har gripits och 1 000 pass har beslagtagits, varav 58 stycken var svenska pass. I detta fall var det alltså fråga om en omfattande verksamhet rörande handel med pass.

Det går dock inte att dra några slutsatser om hur många oupptäckta sådana fall som finns.

Enligt uppgifter från Sveriges generalkonsulat i Istanbul är per-sonalen där av uppfattningen att i majoriteten av de fall där perso-ner ansöker om provisoriska pass, agerar sökandena likvärdigt och deras berättelser påminner mycket om varandra, t.ex. om hur de blivit av med sitt pass. Av statisken över antalet provisoriska pass som utfärdats av konsulatet under åren 2012 och 2013 framgår att antalet provisoriska pass som har utfärdats av konsulatet har ökat, trots att antalet utfärdade provisoriska pass för samtliga utlands-myndigheter har minskat för samma period. För 2013 var det fråga

om drygt 200 provisoriska pass som utfärdades av konsulatet samt beskickningarna på tre mindre orter. En del av ansökningarna om provisoriska pass bör vara legitima, t.ex. att en charterturist tappat bort sitt pass på semesterorten. Även om man skulle utgå ifrån att det i de allra flesta av dessa fall var fråga om personer som ansökte om provisoriska pass efter att ha sålt eller gett bort sitt pass i syfte att passet skulle användas för människosmuggling, går det dock inte utifrån antalet utfärdade provisoriska pass att dra några säkra slutsatser om hur omfattande handeln med svenska pass är i Istan-bul.

Polisen har samlat in underrättelseinformation som tyder på att ett flertal nätverk är involverade i handel med svenska pass eller människosmuggling där användning av svenska pass förekommer.

Enligt Polisen är detta en omfattande verksamhet med nätverk på flera orter i landet. Dessa uppgifter indikerar att det finns flera upparbetade kanaler som kan förse nätverk med svenska pass i missbrukssyfte för resa till Sverige eller andra länder. Det går emellertid inte att säga något om omfattningen av dessa kanaler.

Det framgår också att det i flera av nätverken även förekommer andra former av brottslighet, t.ex. narkotika- och vapensmuggling.

Finska myndigheter har lämnat information gällande två svenska medborgare som dömdes av finsk domstol under 2014 för män-niskosmuggling. I domen konstaterades att det var fråga om organ-iserad kriminell verksamhet och att det i de tilltalades telefoner fanns ett stort antal pass avfotograferade. Enligt uppgifter i finsk media var det fråga om 120 svenska pass. Detta tyder på att de till-talade hade ett arkiv med passbilder i sina telefoner i syfte att kunna matcha dessa med välliknande personer, look-alikes. Denna dom är ett ytterligare exempel på att det förekommer en organise-rad verksamhet rörande människosmuggling med hjälp av svenska pass, men det är inte möjligt att uttala sig om mörkertalets storlek utifrån detta fall.

Av de migrantintervjuer som Frontex genomförde på Arlanda under 2012-2014 framgår att samtliga tillfrågade uppgav att de hade anlitat en smugglare för resan och att smugglaren hade försett dem med ett pass. Flera av de tillfrågade uppgav inte mer än att det var fråga om ett rött pass, som förstördes under resan. Det går alltså inte att fastslå att det är fråga om just svenska pass. Frontex har dock redovisat att i vart fall några av de tillfrågade personerna

upp-gav att smugglarna hade tillgång till ett flertal svenska pass. Upp-gifterna indikerar alltså att i vart fall några av de tillfrågade perso-nerna hade använt sig av ett svenskt pass för resan till Sverige. Det är dock utifrån uppgifterna inte möjligt att uttala sig om omfatt-ningen av handeln med och missbruket av svenska pass.

Frontex har som slutsats efter intervjuerna anfört att det före-kommer en utbredd och organiserad handel med svenska pass.

Företrädare för Brå som på förfrågan av mig tagit del av rapporten, menar dock att det är svårt att generalisera resultaten på det sätt som har gjorts. Det framgår t.ex. inte hur många personer som till-frågats och hur många av dessa som har svarat eller hur urvalet gjorts. Vidare menar Brå att slutsatserna om att det är det svenska regelverket om utfärdade av pass som är orsaken till missbruket inte kan anses belagt utifrån det underlag som Frontex presenterat.

Jag anser därför slutsatserna i Frontex rapport om omfattningen av missbruket av svenska pass måste bedömas med försiktighet.

Vidare bör, som bl.a. företrädare för Migrationsverket angett, asylsökandes uppgifter om hur de har rest till Sverige värderas med försiktighet. Det kan i flera fall förhålla sig så att den asylsökande uppger att han eller hon har rest till Sverige genom hjälp av en smugglare, medan det i själva verket kan vara så att en släkting eller annan närstående försett personen ifråga med handlingar för resan.

Att en asylsökande berättar att han eller hon använt sig av smugg-lare, kan bero på rädsla för att den anhörige ska råka illa ut om svenska myndigheter får kännedom om det verkliga förhållandet.

Slutsatsen kan dras att det med stor sannolikhet förekommer en handel av svenska pass, både i Turkiet och i Sverige. Omfattningen av handeln går det dock inte med säkerhet att uttala sig om och därmed inte heller om mörkertalet angående missbruk av svenska pass. Det går inte heller att slå fast hur stor del av missbruket som är hänförlig till denna handel, respektive hur stor del som beror på andra former av tillhandahållande av pass.

6.3.4 En analys av mörkertalet utifrån andra situationer där