Sammanfattning

Med hög sannolikhet är missbruket av svenska pass mer omfat-tande än de fall som faktiskt har konstaterats. Frågan om storleken på mörkertalet är dock svår att besvara.

Det finns som redovisats i avsnitten ovan faktorer som kan tol-kas som att det förekommer ett omfattande missbruk, men vissa av dessa faktorer kan också förklaras på annat sätt. Uppgifter om handel med svenska pass från t.ex. turkiska myndigheter och upp-gifter från olika sambandsmän talar dock tydligt för att det finns ett mörkertal gällande missbruket. Andra uppgifter, t.ex. antal för-lustanmälda pass, kan ha olika förklaringar. Frågan är hur dessa mer tveksamma uppgifter ska tolkas, förstärker de varandra och tillsam-mans indikerar ett omfattande mörkertal? Frågan är mycket svår att besvara.

Antalet asylsökande som har kommit till Sverige har ökat och många av dessa torde ha använt sig av felaktiga resehandlingar för att resa till Sverige. Det finns emellertid inga säkrare indikationer på att samtliga eller ens majoriteten av dessa personer skulle ha missbrukat just svenska pass. Frontex anger att det är vanligt förekommande att smugglare anlitas för resan och att det är just svenska pass som an-vänts vid resorna. Även om jag har framfört vissa reservationer mot de slutsatser som dras i rapporten torde intervjuerna indikera att ett miss-bruk av svenska pass förekommer i detta sammanhang. Det är dock mycket svårt att säga något om omfattningen av missbruket av svenska pass och därigenom om mörkertalet utifrån antalet asyl-sökande i Sverige.

Uppgifterna från Polisen, polisen i Turkiet och finska myndig-heter torde indikera en relativt omfattande handel med svenska pass. Uppgifterna visar dock inte att de svenska passen skulle vara mer utsatta än andra länders pass och det går inte att uttala sig om mörkertalets storlek utifrån dessa uppgifter.

Passmissbruk kan även förekomma i andra sammanhang, t.ex. i fråga om bedrägeri eller personer som vill resa in eller ut ur landet obemärkt. Det finns dock inte anledning att tro att dessa fenomen är särskilt vanligt förekommande och de kan därför inte anses ha särskilt stor inverkan på mörkertalets storlek

Av statistiken från Polisen framgår att både antalet utfärdade och antalet förlustanmälda svenska pass har ökat under 2009-2013.

Ökningen av antalet utfärdade pass torde främst ha sin förklaring i att tioårspassen successivt har bytts ut mot femårspass. Samtidigt har resandet ökat vilket medför en ökad hantering av pass och där-med risker att förlora det. Ökningen av förlustanmälda pass är mindre än ökningen av utfärdade pass, vilket skulle kunna tala för att missbruket inte har ökat. När det gäller jämförelsen med kör-kort indikerar inte heller den statistiken att antalet förlustanmälda pass är anmärkningsvärd. I reella tal har emellertid antalet förlust-anmälda pass ökat under perioden, och fler pass kan därmed vara föremål för missbruk än tidigare. Med utgångspunkt från uppgif-terna om antal utfärdade respektive förlustanmälda pass går det inte att få vägledning om mörkertalets storlek.

Den grupp personer som har beviljats ett stort antal pass är re-lativt liten. Sammantaget torde denna grupp inte stå för någon stor del av missbruket av svenska pass. Enligt dåvarande Rikskriminal-polisens promemoria (se avsnitt 5.7.1) är det dock de personer som endast förlustanmält något enstaka pass som står för den största delen av missbruket. Någon slutsats om mörkertalets storlek går därför inte att dra utifrån uppgifterna om de personer som har be-viljats ett flertal pass.

Sverige har den största andelen utfärdade pass i förhållande till antalet medborgare för 2013. Detta kan till i vart fall till viss del förklaras med att svenska pass har en kortare giltighetstid än många andra länders pass. En annan förklaring är att många svenska med-borgare har ansökt om och beviljats pass, vilket i sin tur troligen beror på att svenskar reser mycket utomlands. Hur stor del som är hänförlig till andra orsaker är det svårt att dra några slutsatser om. I fråga om antalet förlustanmälda pass i relation till antalet utfärdade pass för 2013 är denna andel gällande svenska pass ungefär i samma storleksordning som för andra länders pass.

Enligt statistik från Frontex ligger svenska dokument på åttonde plats bland de upptäckta fallen av dokumentmissbruk vid de externa gränserna 2013. Sett till just look-alike-missbruk är svenska pass enligt Frontex det näst vanligast förekommande efter franska pass. Sam-mantaget talar detta för att svenska pass hör till de som är mest miss-brukade i form av look-alike-missbruk, i allt fall av de europeiska passen. Även uppgifter från flygplatser och sambandsmän stärker detta.

Enligt statistik från turkisk polis var svenska dokument de näst vanligast förekommande bland de dokument som upptäcktes och rapporterades 2013. När det gäller situationen i Turkiet måste denna avseende missbruk av svenska pass anses vara unik, bl.a. med hänsyn till att landet gränsar till t.ex. Syrien där ett inbördeskrig rasar, varför många personer som vill resa till Europa och Sverige på flykt undan kriget väljer att resa genom Turkiet.

Jag har nåtts av en mängd uppgifter som påstås styrka att sven-ska pass skulle vara utsatta för ett omfattande missbruk. Å ena sidan kan vissa av de uppgifter som förs fram till stöd för detta ha andra förklaringar än att de skulle bevisa ett missbruk. T.ex. har det påståtts att antalet förlustanmälda pass och ökningen av förlust-anmälningar visar på ett stort och ökande missbruk. Jag har dock kunnat konstatera att antalet utfärdade pass har ökat i väsentligt högre grad och att antalet förlustanmälningar avseende körkort är procentuellt likvärdigt. Å andra sidan visar uppgifter från turkisk och finsk polis att det förekommer en handel med svenska pass i inte oväsentlig omfattning. Dessa uppgifter styrks också av under-rättelseuppgifter från svensk polis. Antalet asylsökande har ökat under 2013 och 2014 jämfört med tidigare år. Ett flertal av dessa personer har sannolikt anlänt till Sverige direkt från tredje land och har sannolikt använt sig av felaktiga handlingar. Även om det inte är visat att det alltid är fråga om svenska pass finns det inte anled-ning att tro att det endast skulle röra sig om handlingar från andra länder.

Sammantaget menar jag att det finns anledning att anta att finns ett relativt omfattande missbruk av svenska pass främst i form av look-alike-användning. Missbruket är av sådan omfattning att åt-gärder för att försvåra missbruket bör övervägas.

6.4 Bakomliggande faktorer till missbruket