2 Uppdrag och bakgrund
2.6 Andra utredningar av betydelse för arbetet
Utredningens uppdrag har varit att föreslå åtgärder för att stärka barnrättsperspektivet för barn som vistas i skyddat boende tillsam-mans med en vårdnadshavare, med utgångspunkt i barnets grund-läggande mänskliga fri- och rättigheter och barnets bästa enligt FN:s konvention om barnets rättigheter.8 I uppdraget har ingått att:
• Lämna förslag till en juridisk definition av skyddat boende samt att föreslå när tillståndsplikt ska gälla.
• Föreslå åtgärder som bidrar till att förtydliga det ansvar som samhället och enskilda aktörer redan i dag har för barn i skyddat boende.
• Föreslå hur barnet ska synliggöras och göras mer delaktigt i frå-gor som rör det under tiden i skyddat boende.
• Föreslå hur barnets rätt till skolgång, hälso- och sjukvård, tand-vård och stöd och behandling ska säkerställas.
• Föreslå hur beslut som rör insatsen skyddat boende ska kunna ingå i den officiella statistiken.
Utredningen överlämnade sitt betänkande till regeringen i januari 2018 med förslag på ändrade regler i enlighet med uppdraget.
8 SOU 2017:112 Ett fönster av möjligheter – stärkt barnrättsperspektiv för barn i skyddat boende.
2.6.2 Inslussningsutredningen
Inslussningsutredningen lade fram sin rapport den 31 mars 2017.9 Utredningen föreslår att:
• Intagna i fängelse som vill sluta begå brott erbjuds att delta i ett inslussningsprogram under tiden som de står under övervakning efter villkorlig frigivning.
• Programmet är ett samordnat stöd från Kriminalvården och lokala samhällsaktörer på den intagnes hemort (inslussnings-grupp). Det innebär bl.a. att frigivningen planeras gemensamt, noga och i god tid, insatser från anstaltstiden fullföljs och följs upp, någon form av sysselsättning garanteras, skuldrådgivning och tillgång till en stödperson från det civila samhället erbjuds.
Programmet hålls samman av en tjänsteman (inslussningssam-ordnare).
• Inslussningsarbetet prövas i en försöksverksamhet, som utvärde-ras. Frivilliga kommuner, varav ett antal med s.k. socialt utsatta områden, deltar. I försöksverksamheten prövas olika möjligheter t.ex. för inslussningssamordnarrollen, användningen av plane-ringsverktyget Samordnad individuell plan (SIP) samt hur syste-met kan användas för att underlätta byten av bostadsort.
• Kriminalvården får i uppdrag av regeringen att i nära samverkan med bl.a. deltagande kommuner och Brottsförebyggande rådet (Brå) förbereda en försöksverksamhet som kan inledas under 2018. Brå får i uppdrag att utvärdera verksamheten.
Regeringen fattade den 19 april beslut om att ge Kriminalvården i uppdrag att förbereda och inrätta försöksverksamhet med insluss-ningsprogram. Försöksverksamheten ska kunna inledas senast den 1 jan 2019 och pågå t.o.m. den 30 juni 2020.
9 JU 2017:E Inslussning – en idéskiss. Rapport från Inslussningsutredningen.
2.6.3 Utredningen om framtidens socialtjänst
En särskild utredare ser över socialtjänstlagen och vissa av social-tjänstens uppgifter.10 Uppdraget omfattar att föreslå åtgärder som kan bidra till en bland annat rättssäker tillgång till socialtjänsten.
Översynen ska leda till en lagstiftning som bland annat underlättar effektiva insatser baserade på kunskap och ha god kvalitet. Lagstift-ningen ska ta tillvara medarbetarnas kompetens och fokusera på kärnverksamheten. Utredarens förslag ska höja kvaliteten utan att leda till ökade kostnader. Utredaren ska bland annat se över och lämna förslag på:
• socialtjänstens struktur och konstruktion,
• tillgången till en jämlik, jämställd och likvärdig socialtjänst,
• en hållbar socialtjänst som främjar långsiktigt strukturellt före-byggande arbete och bidrar till hållbarhet samt minskar behovet av individuella insatser,
• socialtjänstens uppdrag,
• socialtjänstens indelning i olika grupper,
• en kompetens- och kunskapsbaserad socialtjänst,
• möjlighet för kommuner att tillgängliggöra insatser samtidigt som en jämlik, likvärdig och rättssäker socialtjänst säkerställs,
• möjligheten att förenkla handläggningen utan att rättssäkerheten och kvaliteten i vården och omsorgen riskeras samt analysera konsekvenserna av en förenkling och redogöra för fördelar och nackdelar av en ändring.
Uppdraget ska redovisas senast den 1 december 2018.
2.6.4 Kommunutredningen
En parlamentariskt sammansatt kommitté har fått i uppdrag att utarbeta en strategi för att stärka kommunernas kapacitet att full-göra sina uppgifter inför att de i framtiden kommer att ställas inför en rad utmaningar, bl.a. till följd av den demografiska utvecklingen
10 Framtidens socialtjänst (S 2017:03).
och den snabba urbaniseringstakten.11 Kommittén ska utifrån kom-munernas varierande förutsättningar dels identifiera och analysera de utmaningar som väntas ha särskilt stor påverkan på deras förmåga att klara av sina uppgifter, dels analysera i vilken utsträckning som kommunal samverkan, kommunsammanläggningar, förändrade upp-gifter, en asymmetrisk ansvarsfördelning och andra tänkbara åtgär-der kan bidra till att stärka åtgär-deras förmåga att möta samhällsutveck-lingen. Kommittén ska mot bakgrund av denna analys föreslå vilka åtgärder som bör vidtas och hur en genomförandeprocess kan ut-formas. De åtgärder som föreslås ska kunna genomföras inom dagens system för finansiering av den kommunala sektorn och ska inte innebära en ökning av statens utgifter. Eventuella förslag om kommunsammanläggningar ska bygga på frivillighet. Kommittén ges även i uppdrag att utreda förutsättningarna för att ge kommu-nerna generella möjligheter till avtalssamverkan.
Den del av uppdraget som avser avtalssamverkan redovisades den 17 oktober 2017. Uppdraget ska i övrigt redovisas senast den 15 okto-ber 2019.
2.6.5 Villkorlig frigivning – förstärkta åtgärder mot återfall i brott
Utredningen överlämnade sitt betänkande till regeringen i juni 2017 och har haft i uppdrag att överväga förstärkta återfallsförebyggande åtgärder efter villkorlig frigivning och utredningen föreslår bland annat12:
• Skärpta regler om övervakning för dömda som avtjänar straff över-stigande tre år.
• Vissa förändringar när det gäller de särskilda föreskrifterna som kan meddelas den frigivne, till exempel ökade möjligheter att föreskriva drogtester.
• En möjlighet att kontrollera efterlevnaden av meddelade före-skrifter genom elektroniska hjälpmedel.
• Ökade möjligheter att förverka villkorligt medgiven frihet om den frigivne inte sköter sig under övervakningen.
11 Kommunutredningen (Fi 2017:02).
12 SOU 2017:61 Villkorlig frigivning – förstärkta åtgärder mot återfall i brott.
Utredningen har också haft i uppdrag att ta ställning till om risk för återfall i allvarlig brottslighet ska beaktas som skäl mot villkorlig frigivning, och oavsett ställningstagandet, föreslå hur en ordning där en sådan risk beaktas bör vara utformad. Utredningen anser att nack-delarna med en ordning som innebär att det ska vara möjligt att skjuta upp den villkorliga frigivningen på grund av risk för återfall i brott väger tyngre än de skyddsaspekter som talar för en sådan ord-ning. I enhetlighet med sitt uppdrag lämnar utredningen ändå förslag som innebär att den villkorliga frigivningen i vissa fall ska kunna skjutas upp på grund av risken för att den dömde begår nya brott.