Resultat av inventeringen

Totalt har 42 verksamheter kartlagts. 27 organisationer ingår i redo-visningen, medan 15 verksamheter inte passar in i ramen för kartlägg-ningen av olika anledningar (t.ex. att de inte verkar existera längre, att de är mindre relevanta, eller att de inte är civilsamhällesorganisa-tioner). Organisationerna arbetar med insatser vid olika stadier som kan delas in i primära, sekundära och tertiära interventioner. Primära interventioner är insatser som görs innan våld har uppstått. 18 orga-nisationer arbetar enligt kartläggningen med sådana. Sekundära interventioner är omedelbara insatser, direkt efter att våld har upp-stått, för att ta hand om våldets omedelbara konsekvenser. 15 orga-nisationer som kartlades arbetar med den formen av insatser.

Tertiära interventioner är insatser på lång sikt efter att våld har skett, till exempel bearbetning av trauma, rehabilitering av vittnen och offer eller behandling av förövare. 13 organisationer i kartläggningen arbetar med sådana insatser.

Vem en insats riktas till kan delas in i tre kategorier. Universella insatser riktar sig till den breda allmänheten, till avgränsade geogra-fiska områden, till en viss åldersgrupp eller till ett visst kön. Selektiva insatser riktar sig till dem som bedöms ha en förhöjd risk att utsättas för eller utöva våld. Indikativa insatser riktar sig till dem som redan har erfarenhet av våld, antingen som offer eller som förövare. Enligt kartläggningen arbetar 17 organisationer med inriktning enligt den första kategorin, fem enligt den andra kategorin och elva enligt den tredje kategorin.

Bland de redovisade organisationerna finns totalt sex riksorgani-sationer/riksförbund. Utöver dessa har olika jourer (brottsoffer-jourer, kvinno-/tjej- och ungdomsjourer) kartlagts. 1000möjligheter och Juventas ungdomsjour är kända för sitt våldsförebyggande arbete.

De vanligaste finansiärerna är Socialstyrelsen (4), Allmänna Arvs-fonden (3), kommuner (3), MUCF (2) samt privata individer/före-tag (6). Minst fem verksamheter får stadsbidrag. De flesta aktörer som kartlagts arbetar med fokus på våld/våldsförebyggande i sin verksamhet. Ett fåtal har lite mindre fokus på våld i nära relationer, men erbjuder ändå relevanta insatser. Ett exempel på det är

före-ningen Talita, som bedriver ett våldsförebyggande projekt finansi-erat av Allmänna Arvsfonden, medan Stadsmissionen har en del av verksamheten som vänder sig till våldsutsatta kvinnor.

Ungefär hälften av organisationerna har nationell geografisk spridning. Exempel på insatser som erbjuds nationellt är föreläs-ningar (t.ex. Fatta, Föreningen Tillsammans, Locker Room Talk, Unizon), online-chatt (t.ex. 1000möjligheter, Novahuset, NxtME, TRIS, Under Kevlaret), och jourverksamhet (Brottsofferjouren, ROKS, Unizon). Brottsofferjouren, Kvinnorättsförbundet, Mot-tagningen mot våld, Rise, ROKS, och Unizon är tydliga med att de jobbar med olika myndigheter. Mottagningen mot våld ingår även i det europeiska nätverket Work-With-Perpetrators (WWP) och upp-ger att de undersöker möjligheter till samverkan med Unizon.

En rad olika typer av insatser erbjuds. De flesta organisationer i kartläggningen erbjuder åtminstone någon av följande insatser:

• Stödsamtal/terapi

• Samtalsstöd (via chatt online och/eller på telefon)

• Föreläsningar/utbildning och handledning/workshops

• Stöd i den behövandes kontakt med myndigheter.

Det vanligaste är insatser som syftar till att förebygga är sexuellt våld, följt av våld i nära relationer och mäns våld mot kvinnor och barn. Totalt finns fyra organisationer som riktar sig mot hedersrela-terat våld och förtryck. De fyra organisationer som fokuserar på

”män och killars våld” fokuserar på att förebygga män och killars våld i stort (inklusive mäns våld mot män). Dessa fyra verksamheter har ett särskilt fokus på att förebygga machokulturen.

Vad gäller målgrupper riktar sig en förening – Mottagningen mot våld i nära relationer – till män och kvinnor som utövar våld. Fyra organisationer (Atsub, Novahuset, nxtME och Rise) erbjuder enligt sina hemsidor stöd till anhöriga. I övrigt fokuserar de andra organi-sationerna på våldsutsatta eller riktar sig till allmänheten. Totalt finns det sex organisationer som fokuserar enbart eller framförallt på unga (1000möjligheter, Juventas ungdomsjour, Locker room talk, Föreningen Storasyster, TRIS, Under Kevlaret).

Få organisationer publicerar exakt hur många de når. Brottsoffer-jouren, som finns på 78 platser i landet, publicerar antalet ärenden

och genomförda åtgärder. Denna statistik omfattar dock alla sorters brott, inte bara våldsärenden. Locker Room Talk, som erbjuder före-läsningar till killar i åldern 10–14 år inom idrotten, har hittills nått 80 idrottsföreningar. Föreningen Novahuset har genomfört tusen-tals utbildningar i skolor.

Det finns ett antal organisationer, totalt 25 enligt kartläggningen, som arbetar i utsatta områden med hedersrelaterat våld, motver-kande av machokultur och/eller stärmotver-kande mot unga kvinnor. Två exempel på föreningar som jobbar tydligt mot machokultur är Locker Room Talk och Under Kevlaret. Organisationerna lägger sitt fokus på unga killar och arbetar mot machokultur i ett förebyggande syfte. Locker Room Talk har även utvecklat sin så kallade Locker Room Talk-metod, som innefattar en samtalsserie på totalt 8 till-fällen, en kvart per tillfälle. Personal från Locker Room Talk åker till olika idrottsföreningar runt om i landet och träffar unga killar i åldern 10–14 år i omklädningsrummet under 15-minuterssessioner för att arbeta med jämställdhet och ”schyssta” attityder. Tanken med metoden är att den ska vara enkel och långsiktig och den bygger till stor del på övningar från idrotten, som kombineras med pedagogik och kunskap om jämställdhet. Organisationen Under Kevlaret er-bjuder stödchatt, ”grabbsnack” (ett forum på hemsidan där man kan dela sina tankar och åsikter) samt föreläsningar i skolor, verksam-heter och arbetsplatser för att tala om machokultur. Locker Room Talk är den enda organisationen i kartläggningen som uttryckligen arbetar med våldsförebyggande inom idrotten

En civilsamhällesorganisation som inte ingått i resultatet av kartläggningen, men som arbetar med maskulinitet, våld och jäm-ställdhet, är MÄN (tidigare Män för jämställdhet) som bildades 1993. MÄN är en feministisk riksorganisation med 2 000 betalande medlemmar, varav cirka 80 procent är män. MÄN har arbetar till-sammans med kvinnojoursrörelsen och olika myndigheter på såväl det politiska som det praktiska området gällande primärprevention mot killars och mäns våld. MÄN har utvecklat och implementerat en rad olika arbetsmetoder tillsammans med kvinnojoursrörelsen och andra aktörer. MÄN har exempelvis tagit fram utbildnings-materialet Machofabriken samt anpassat vissa internationella arbets-metoder till svensk kontext, t.ex. Mentors in Violence Prevention och Bringing in the Bystandard.

12 Internationella exempel