7 Relevanta myndigheter, organisationer, nätverk och
7.12 Exempel på samverkan mellan myndigheter
7.12.1 Barnahus
I flera delar av landet finns s.k. Barnahus, som samlar de aktörer som involveras vid utredningar av främst sexualbrott och misshandel mot barn och unga under 18 år. De platser som för närvarande har sådan verksamhet är Stockholm, Göteborg, Uppsala, Älvsborg och Linkö-ping. Barnahus arbetar efter FN:s konvention om barns rättigheter.
På Barnahus arbetar polis, socialtjänst, barnläkare och barn- och ungdomspsykiatrin tillsammans. Lokalerna är anpassade för att barn ska trivas och alla som träffar barnen är speciellt utbildade för det.
På Barnahus finns även möjlighet att få krisstöd genom bl.a. barn-, och ungdomspsykiatrin.
7.12.2 Utväg Skaraborg
Utväg Skaraborg samlar myndigheter som arbetar mot våld i nära relationer, som hälso- och sjukvården, socialtjänsten, polisen, Kriminal-vården och Åklagarmyndigheten. Utväg Skaraborg omfattar Skövde, Skara, Vara, Lidköping, Gullspång, Grästorp, Karlsborg, Hjo, Tibro, Tidaholm, Töreboda, Falköping, Essunga, Götene och Mariestads kommuner. Utväg Skaraborg samarbetar också med bl.a. kvinno-jourer och brottsofferkvinno-jourer. Utväg har ett nätverk med kontakt-personer inom socialtjänst, polisen och andra relevanta aktörer.
Nätverket består av cirka 50 personer och träffas två gånger per år.
Kontaktpersonerna levandegör Utvägs verksamhet för nyanställda inom respektive myndighet och är en kunskapsresurs när det gäller våld. Det finns även lokala samverkansgrupper.
Utvägs verksamhet har två ben: att minska förekomsten av våld och att förhindra upprepning av våld. I dagsläget vill kommunerna endast betala för det senare och minskning av förekomst förväntas vara självfinansierande. Det har inneburit att Utväg tvingats börja ta betalt för utbildningar och liknande. Det kommer leda till en minsk-ning av efterfrågan. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och sam-ordningsförbundet är stora konsumenter av Utvägs utbildningar.
Under de senaste åren har samordningsförbunden i Skaraborg, under ledning av Utväg Skaraborg, bedrivit projektet Våga fråga, som går ut på att ställa frågan om utsatthet för våld och att kunna ta hand om dem som uppger att de har utsatts för våld. Handläggare hos Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, socialtjänsten och hälso- och sjukvården har fått utbildning i att ställa frågor om våld och att bemöta våldsutsatta på ett professionellt sätt.
Utväg Skaraborg driver sedan 1996 en mottagning för personer som har utsatts för och utövat våld mot närstående samt barn som utsatts för eller bevittnat våld av eller mot närstående. Det är en lågtröskelverksamhet, som alltså inte kräver något beslut om bi-stånd, och finansieras till hälften av alla kommuner i Skaraborg och till hälften av landstinget Västra Götaland. Närhälsan är sedan 2013 huvudman och verksamheten är en del av primärvården. Från april 2017 sker journalföring. Det finns en motsvarande verksamhet i Borås.
Sedan Utväg startade sin verksamhet har man haft en överens-kommelse med polisen om att få information om anmälningar om våld mot närstående. Den som är ansvarig för våldet kontaktas genom utredaren, och man får även information om det är riskfritt att ta kontakt med den utsatta. På detta sätt fångar man upp en del som har behov av behandling även om anmälan inte leder till åtal.
I samband med att Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har börjat ställa frågor om våld har fler sökt behandling.
Utväg bedriver behandlingsverksamhet för våldsutövare, vålds-utsatta och barn. Verksamheten är samlokaliserad, vilket motverkar parallella processer och bidrar till ökad säkerhet för klienterna.
Utväg uppmuntrar till upplösning av sekretessen när både vålds-utövare och våldsutsatta går i behandling.
Utväg har behandling både individuellt och i grupp. Det finns även stöd i hemkommunerna, och helst ska individuellt stöd ske i kommunerna eller på vårdcentralerna. När en person blir aktuell för behandling hos Utväg hålls ett inledande samtal. För personer som
är ansvariga för våld pågår samtalet i 2,5 timme och för utsatta en timme. Utväg försöker att involvera personer i nätverket runt dessa personer och nätverkskartor görs. Vissa personer ur nätverket bjuds in till samtal.
Utväg arbetar med öppna grupper med löpande intag och det pågår tio grupper parallellt:
• Mansgrupper (manual finns ännu inte)
• Kvinnogrupper (manual finns)
• Barngrupper (manual finns)
• Pappagrupp (manual finns, tanken är att denna på sikt ska bli genusneutral)
• Grupp för personer med intellektuell funktionsvarians (sker i samarbete med personal från t.ex. gruppboenden, manual för schyssta relationer finns).
Tanken är att alla grupprogram ska bli manualbaserade. Grupp-behandlingen har ingen fast längd, utan man får gå tills man är färdig.
Det kan röra sig om ett spann mellan 12 och 36 månader. År 2016 genomgick 67 män behandling, varav 35 i grupp.
Om en person ska bli aktuell för deltagande i grupp måste personen på förhand lova att delta minst sju till åtta gånger. Grup-perna har mycket få avhopp. Det sker en frivillig uppföljning efter sex månader. Kvinnor som har våldsproblematik erbjuds individuella samtal. De enda som inte kan ingå i gruppbehandling är personer i ett psykosnära tillstånd och personlighetsstörda med empatistör-ning, som i stället kan erbjudas individuella samtal eller hänvisas till psykiatrin. Utväg använder tolk vid individuella samtal.
Behandlarna är alltid två vid gruppbehandling. Alla behandlare har handledning hos externa handledare. Utväg har en dialog med forskare på våldsområdet för att utveckla sina behandlingsmetoder.
7.12.3 Origo
Origo är ett resurscentrum mot hedersrelaterat förtryck och våld i Stockholm. Det är ett samarbete mellan kommunerna i Stockholms län, Polismyndigheten i Stockholms län och Stockholms läns
landsting. Origo består av ett arbetsteam med yrkesverksamma från olika myndigheter som arbetar i samma lokaler. Verksamheten riktar sig till unga mellan 13 och 26 år som behöver hjälp för att de känner sig kontrollerade eller tvingade att själva kontrollera närstående.
Origo har en anonym hjälptelefon och möjlighet att ta emot elek-troniska meddelanden från hjälpsökande. I verksamheten arbetar kuratorer, barnmorska och polis som kan erbjuda konsultation i enskilda ärenden och vara en länk till andra verksamheter som kan erbjuda hjälp. Origo arbetar också med kompetenshöjande och förebyggande insatser för yrkesverksamma och unga samt driver ett digitalt samverkansforum för olika yrkesgrupper och frivilliga aktörer.
7.12.4 Koncept Karin
Koncept Karin är en målgruppsanpassad polisstation i Malmö för kvinnor, män och barn som har utsatts för våld, hot eller sexuella övergrepp av en närstående. Karin stödjer även barn som bevittnat våld, och dessutom finns hjälp att få för dem som blivit polis-anmälda. I Karins lokaler arbetar de brottsutredande poliserna och socialsekreterare nära varandra. Alla som ingår i verksamheten är specialiserade på arbete med våld i nära relationer. Poliserna och socialsekreterarna har också tät kontakt med andra berörda myn-digheter och aktörer. I koncept Karins uppdrag ingår även att, både nationellt och internationellt, sprida kunskap om våld i nära relationer och om den samverkansmodell som konceptet byggt upp.
Rutinen på Karin är att polisen omgående lämnar över kopior på alla polisanmälningar som kommit in samt de våldsutsatta kvin-nornas kontaktuppgifter till socialsekreterarna på Karin. Polisen ser också över behovet av att göra en strukturerad hot- och riskbedöm-ning i ärendet. Socialsekreterarna på Karin kontaktar i sin tur kvinnorna inom 24 timmar för att kartlägga deras behov av stöd samt hjälpa dem att få det skydd de behöver.
Personalen inom projektet samverkar med ett flertal aktörer, både om generella frågor och i enskilda ärenden.11
11 Brå (2013) Utvärdering av koncept Karin. En samverkansmodell i Malmö för personer som utsatts för våld i nära relationer.
7.12.5 Islandsprojektet
Västra Götalandsregionen genomför sedan början av 2017 ett pilot-projekt i stadsdelen Askim/Frölunda/Högsbo med utökad samver-kan och samarbete på operativ nivå vid akuta våldshändelser i famil-jer med barn. Projektet ska utvärderas till 2019. I samarbetet ingår Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Socialtjänsten, Socialjouren, Drottning Silvias Barnsjukhus, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Frölunda Vårdcentral, Kungshöjds jourcentral, BUP Frölunda, Barn- och ungdomsmedicin Frölunda, Barnskyddsteamet Västra Götaland, Barnhuset i Göteborg och Rättsmedicinalverket Västra Götaland.
I stora drag går arbetssättet inom ramen för pilotprojektet ut på att polisen underrättar socialtjänsten/socialjouren vid utryckningar till våldshändelser i familjer med barn och att personal därifrån an-sluter till utryckningsplatsen. Socialtjänst/socialjour håller kris- och informationssamtal med närvarande barn och ev. utsatta vuxna och förklarar enligt en manual vad som kommer att hända om det ska upprättas en polisanmälan. Polisen undersöker om ett målsägande-biträde ska förordnas och det hör till manualen att upprätta anmälan även med barn som har bevittnat våld som målsägande. Bedömning görs av vårdbehov och andra akuta insatser, och transport till sjuk-vården ombesörjs av socialtjänst/socialjour och polisen. Personal från socialtjänsten som är på plats i samband med ingripandet informerar om vikten av att snabbt dokumentera skador hos sjuk-vården. Polisen arbetar parallellt med förhör och påbörjar sin utredning. Efter utryckningen ges feedback till de poliser som har varit på plats, för att ytterligare förbättra arbetet.
Efter den akuta fasen sker samordning av utredning och andra insatser och alla som därefter är involverade är medvetna om att ärendet tillhör Islandsprojektet. Utredningsinsatser som rör barn sker alltid på Barnhuset. I projektet ingår att erbjuda stödinsatser och behandling för såväl utsatta som våldsutövare. De senare slussas vidare till exempelvis Kriscentrum för män, och projektet diskuterar löpande hur arbetet med motivering av våldsutövare ska bli bättre.12
12 Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer – VKV (2016).
Islandsprojektet. Projektplan.
Vid årets slut 2017 hade polisen gjort 16 utryckningar och startat 18 brottsutredningar inom ramen för projektet. Sex barn var mål-sägande. Socialtjänsten hade öppnat 17 ärenden och 14 barnavårds-utredningar. Endast vid ett tillfälle underlät polisen att kontakta socialjouren vid utryckning, vilket skedde av förbiseende. Lednings-centralen har inte haft en så aktiv roll som var tänkt, vilket enligt projektgruppen är ett utvecklingsområde. Personal som har arbetat med ärendena har i övrigt mycket positiva erfarenheter av sam-arbetet mellan de olika myndigheterna. Polisens dokumentation efter utryckningarna har blivit bättre framför allt när det gäller barnens inblandning i våldet och av skador på målsägande, vilket enligt åklagarna i många fall har lett till att bevisläget ser bättre ut i ärendena. Projektet är under utvärdering och en rapport ska lämnas till regeringen 2019.13
7.12.6 Våldsförebyggande arbete i Botkyrka kommun
I Botkyrka kommun pågår sedan några år ett våldsförebyggande arbete riktat mot barn och unga där socialtjänst, polis och skola samverkar kring Mentors in Violence Prevention, MVP. MVP är alltså inte ett återfallsförebyggande program, men sådana insatser kan mycket väl läggas till det generellt våldsförebyggande arbetet.
Utredningen har intresserat sig för Botkyrkas arbete med MVP främst för att det förenar flera olika myndigheter i ett gemensamt arbete mot våld.
Arbetssättet innebär en kraftsamling med samverkansforum för socialtjänst, skola, polis etc. och bygger på sociala insatsgrupper.
Skolan har blivit en plattform för arbetet med våldsprevention i kommunen och man arbetar med åskådaransats och med att utmana maskulinitetsnormer. Arbetssättet är integrera i den ordinarie verk-samheten.
Arbetet följer barnen från tidig ålder genom MVC och BVC samt förskola, för att sedan komma med upp i skolan. En del av arbetet med små barn är Tåget, som syftar till att identifiera föräldrar som är våldsamma mot varandra. Det finns mellan 8 och 12 nyckelper-soner per skola. I årskurs nio finns mentorer som har fått utbildning
13 Uppgifter presenterade vid seminarium om Islandsprojektet i Göteborg den 5 december 2017.
i MVP. Det är en lång process att bli vald till mentor. Mentorerna har lektion varannan vecka med sexorna och är viktiga i förankringen av arbetet i skolorna. En viktig faktor är att skolledningen är engagerade i arbetet, och om socialtjänsten märker en nedgång i engagemanget hålls motivationsutbildningar.
Nästa steg i arbetet är att nå ut till resten av lokalsamhället genom nyckelpersoner i civilsamhällesorganisationer. Samarbetet med Polisen och även med Kriminalvården behöver utvecklas för att få mer insyn i vad som sker i familjer där våld förekommer. Det pågår en utvärdering av arbetet hos Länsstyrelsen i Stockholm tillsammans med Karolinska Institutet.
Skolverket har utvärderat MVP i en version som översatts och anpassats till svenska förhållanden av riksorganisationen MÄN (organisationen hette tidigare Män för jämställdhet). Programmet, som i sin svenska version kallas Mentorer i Våldsprevention, har införts i ett antal grund- och gymnasieskolor runt om i landet under 2015–2017. Programmet MVP ingår som en del av MÄN:s större projekt ”En kommun fri från våld”, vars ambition är att utveckla en hela-kommunen-ansats kring arbetet med våldsprevention i del-tagande kommuner.14
7.13 Samverkan mellan kommuner som går samman om en verksamhet
7.13.1 ATV Jönköping
Alternativ till våld är en mottagning i samverkan mellan Jönköpings kommun, Habo kommun, Mullsjö kommun och Region Jönköpings län. ATV Jönköping vänder sig personer som har fyllt 18 år och som har svårt att hantera sin ilska och/eller aggressioner, använder eller har använt våld och/eller hot mot någon närstående samt på frivillig basis är beredd att söka hjälp. ATV Jönköping vänder sig i första han till män, men även till kvinnor och personer i samkönade relationer som utövar våld. ATV Jönköping har ett samarbetsavtal med stift-elsen Alternativ til Vold (ATV) i Norge. Behandling vid mottag-ningen är kostnadsfri.
14 Skolverket (2018) Redovisning av uppdrag att utvärdera det våldsförebyggande programmet Mentors in Violence Prevention (2015:518).