Vanligt förekommande instrument och manualer

6.2.1 FREDA

Målgruppen för FREDA är vuxna våldsutsatta personer, men torde också kunna användas för ungdomar under 18 år. Instrumenten är inte utformade för att fånga in aspekter som är specifika för en hedersrelaterad kontext kring våldet. Instrumenten är heller inte utformade för att beskriva våldet eller bedöma risk för fortsatt våld när det gäller barns egen utsatthet.

2 Socialstyrelsen (2014) Manual för FREDA.

3 Lowenkamp & Latessa (2004). Understanding the risk principle: How and why correctional interventions can harm low risk cases.

FREDA består av tre standardiserade bedömningsmetoder som är avsedda att användas inom socialtjänstens och andra verksam-heters arbete med personer som utsatts för våld i nära relationer. De tre bedömningsmetoderna är:

• FREDA-kortfrågor som är ett kort formulär som ger profes-sionella stöd för att fråga om våld inom exempelvis socialtjänsten eller hälso- och sjukvård.

• FREDA-beskrivning som ger en närmare beskrivning av karaktär och om-fattning av det våld som en person varit utsatt för, såväl psykiskt som fysiskt och sexuellt.

• FREDA-farlighetsbedömning som avser att ge en bild av risken för fortsatt våld och dödligt våld.

FREDA har utvärderats, men inte validerats, av Socialstyrelsen som har tagit fram en manual för användning av instrumenten.⁴

6.2.2 SARA

SARA (Spousal Assault Risk Assessment guide) är en checklista eller en guide som används för att bedöma risken för upprepat partnervåld mellan vuxna. Med partnervåld avses här varje form av fysisk skada och försök till eller hot om sådan skada, som tillfogats av en man eller kvinna med vilken offret har eller har haft en intim, sexuell relation. Den svenska versionen av SARA (SARA:SV) är en utvecklad version (förkortad och förändrad) av den ursprungliga SARA. I Nordamerika går checklistan under namnet B-Safer. Det finns en SARA version 3 har börjat användas inom Kriminalvården.

Checklistan består av tre delar och omfattar 15 faktorer. Den första delen täcker fem riskfaktorer beträffande (den misstänkte) gärningsmannens historia av partnervåld. Den andra delen kartlägger gärningsmannens psykosociala status (fem riskfaktorer) och den tredje delen fokuserar på fem sårbarhetsfaktorer hos offret.

Det finns möjlighet att komplettera med andra överväganden som bedömaren anser är viktiga. Som exempel anges specifika risk- och sårbarhetsfaktorer som inte tagits upp tidigare i formuläret.

4 Socialstyrelsen (2014) Manual för FREDA.

När all information har samlats in och värderats bedöms:

• den aktuella (inom de närmaste veckorna) risken för partnervåld

• risken för framtida partnervåld

• hur allvarlig risken för framtida partnervåld är.

Helst ska en bedömning av checklistans faktorer föregås av inter-vjuer eller förhör med den förmodade gärningsmannen, med offret och/eller med vittnen eller närstående. I manualen beskrivs att även uppgifter från tillgängliga handlingar och registerdata, till exempel uppgifter från polisregistret, ska tas med i bedömningen.

Vid arbete med SARA görs ingen poängsättning eller beräkning utan SARA är en så kallad strukturerad professionell bedömning och bedömaren ska med hjälp av checklistan göra en bedömning av om risk och/eller någon av sårbarhetsfaktorerna föreligger.

Det krävs utbildning för att använda SARA eftersom felanvänd-ning skulle kunna innebära risker. Alla användare förväntas gå en utbildning på minst en heldag innan de börjar använda SARA. Ut-bildning kan i princip ges av alla som utbildat sig i att använda SARA, det finns alltså ingen särskild ”certifiering”. Det är vanligt att en expert på området riskbedömningar ger utbildningen. SARA har utvärderats av Socialstyrelsen.⁵

6.2.3 PATRIARK

PATRIARK består av vägledning för bedömning och hantering av risk för hedersrelaterat våld. Målgruppen är populationer där det finns en känd eller misstänkt historia av hedersrelaterat våld.

PATRIARK är i grunden avsedd i fall där den primära gärnings-personen är 18 år eller äldre men kan vara till hjälp även vid utvär-dering av risker hos gärningspersoner som är barn eller ungdomar.

PATRIARK är en checklista som består av tre delar och omfattar 15 faktorer. Den första delen täcker fem riskfaktorer beträffande mönstret i det hedersrelaterade våldet. Den andra delen kartlägger gärningspersonen/personernas psykosociala status (fem riskfaktorer) och den tredje delen fokuserar på fem sårbarhetsfaktorer och bakgrund

5 www.socialstyrelsen.se/sitecollectiondocuments/sara-granskning.pdf

hos offret eller offren. Det finns möjlighet att komplettera med andra överväganden som bedömaren anser är viktiga.

När all information har samlats in och värderats bedöms:

• risk för allvarligt våld

• akut risk för hedersrelaterat våld

• sannolika offer

• andra risker

Helst ska en bedömning av checklistans faktorer föregås av inter-vjuer eller förhör med den förmodade gärningsmannen, med offret och/eller med vittnen eller närstående och genomgång av journaler eller liknande i den mån gärningspersonen har en historia av psykiska problem. Detta är dock inget krav. I manualen beskrivs även att uppgifter från tillgängliga handlingar och registerdata, till exempel uppgifter från polisregistret, ska tas med i bedömningen i den mån det är möjligt.

När man arbetar med PATRIARK gör man ingen poängsättning eller beräkning. Bedömaren ska med hjälp av checklistan göra en be-dömning av om risk och/eller någon av sårbarhetsfaktorerna före-ligger.

Det krävs utbildning för att använda PATRIARK. Alla användare förväntas gå en utbildning på minst en heldag innan de börjar an-vända PATRIARK. Utbildning kan i princip ges av alla som utbildat sig i att använda PATRIARK, det finns alltså ingen särskild ”certi-fiering”. PATRIARK är inte kvalitetsgranskat av Socialstyrelsen.⁶

6.2.4 SAM

Stalking Assessment and Management (SAM) används för riskbe-dömning vid förföljelse eller stalkning. SAM innehåller tre olika av-snitt. Det första avsnittet behandlar vilken typ av stalkning som är för handen, det andra behandlar riskfaktorer hos gärningsmannen, medan det tredje avsnittet behandlar sårbarhetsfaktorer hos offret.⁷

6 www.socialstyrelsen.se/evidensbaseradpraktik/sokimetodguidenforsocialtarbete/patriark

7 Belfrage & Strand (2009). Validation of the Guide for Stalking Assessment and Management (SAM) in Swedish law enforcement.

6.3 Polisens arbete med brottsoffer