Förhållandevis få forskningsbidrag diskuterar turism i ett topologiskt per-spektiv. Av detta följer att detsamma gäller forskning som explicit diskuterar turism och modernitet topologiskt, det vill säga som något sammanvävt och inte endast som något som ryms i det andra (turism i modernismen, uttryck av hypermodernitet i turismen, etc). Ett undantag är Ning Wangs bok Tourism and Modernity: A Sociological Analysis (2000). Wang menar att det modernistiska projektet präglas av en ambivalens som är utfallet av två topologiskt relaterade men samtidigt motstridiga krafter eller riktningar:
en förnufts- och rationalitetsstyrande logosmodernitet, respektive en begärs- och känslostyrande erosmodernitet.
Den första riktningen, som Wang benämner ”förnuftsmodernitet”, genomsyrar upplysningstanken och det modernistiska projektet och kan spåras tillbaka till Aristoteles förlitan på att förnuftet kan styra andra
as-pekter av det mänskliga, som känslor, till allas bästa. Den andra riktningen, som Wang kallar ”erosmodernitet” uttrycker (utifrån ett förnuftsper-spektiv) irrationella krav och begär av emotionell och kroppslig karaktär.
Erosmodernitet befrämjar och omhuldar begär och förförelse, det festliga, karnevalsartade, hedonistiska. Logos eller förnuftsmoderniteten präglas av krafter som disciplinerar och/eller undertrycker känslor och affekt genom rationalisering, gränsdragning, segmentering och kontroll av det organi-serade modernistiska rummet (Chanlat 2006, Ek och Tesfahuney 2008).
Således, modernitet är känslostyrd (till exempel i dess många hedonistiska uttryck) och rationellt (instrumentellt) stratifierat, på en och samma gång.
Således bär turism på logos- och erosmodernitetens ambivalenta samspel. I dess erosmodernitets skepnad uppdagas turism som en allt mer utvecklad förflyttningsmaskin:
Modern tourism, as institutionalized leisure travel, is one of examples of Eros-modernity that allows people to gratify their Eros impulses and desires without being punished by the agents of Logos […] The gratification of Eros in and through tourism, then, releases the tensions caused by the self-constraints imposed by Logos on Eros. In this way, tourism helps reinforce the order of the home society that Logos underpins.
Ning Wang, Tourism and Modernity: A Sociological Approach, 2000: 41 Samtidigt:
Unlike tourism as pleasure travel or a leisure institution, the tourism industry, as an agent for the commodification of tourist experiences, is the embodiment of Logos. While tourists are largely motivated by Eros, the tourism industry is to a large extent informed by Logos … As a result, the relationship between the tourist experience (e.g., Eros-modernity) and the tourism industry (e.g., Logos-modernity) is one of ambivalence.
Ning Wang, Tourism and Modernity: A Sociological Approach, 2000: 41–42 Turism som hedonism har diskuterats mer utförligt i turismforskningen.
André Jansson lyfter fram distinktionen mellan realistisk hedonism och imaginär hedonism, där den första kategorin kan förkroppsligas i form av turisten som åker till samma destination gång på gång för att kunna gå igenom samma hedonistiska upplevelse medan den andra kategorin kan förkroppsligas i form av turisten som hela tiden söker nya hedonistiska upplevelser (Jansson 2002). Medialiseringen av turismen luckrar dock upp dessa två kategorier, och den arketypiska charterresan får inslag av både rea-listisk och imaginär hedonism i takt med att turistprodukten genomgår en
produktdiversifiering. Turisten ställs inför en påtvingad valfrihet, avkrävs valfrihet, genom att tvingas skräddarsy sin egen turistupplevelse och blir i processen allt mer inbäddad i hyperreala representationer och praktiker.
Paradoxen blir här uppenbar och logos och eros smälter samman när ”ra-tional choice is bound to be a matter of imaginative hedonism” (Jansson 2002: 438, se även Weaver 2005c, Jansson 2007 och i ett mer instrumentellt sammanhang, Bowie & Chang 2005).
All inclusive-turism som expanderande turismpraktik ger en indikation på att erosmoderniteten har fått en kvalitativt ny position i det intrikata balansspelet mellan eros och logos i den modernistiska strömningen. I syn-nerhet tar den sig en distinkt ny spatial skepnad – en lägerliknande introvert hedonism som kanaliseras och stratifieras i ett nätverk av turismrelaterade aktiviteter och platser, tätt sammanlänkade topologiskt men globalt ut-sträckta topografiskt – med långtgående politiska implikationer. Detta har dock diskuterats i mycket blygsam utsträckning, den turistiska hedonis-men (eller om man så vill den hedonistiska turishedonis-men) i relation till den (politiska) organiseringen av samhället och i förlängningen utformningen av medborgaren. Lägrets rumsliga logik ges en hedonistisk överrock, där all inclusive-turism blir en strukturerad hedonism som skapar mänskliga subjekt. I sin analys av diskussionsforum kopplade till kryssningsturism konstaterar Christine Chin:
Rising demands for tourism goods and services in general and cruise tourism in particular is indicative of how pleasure culled from extraordinary experiences has become an integral dimension to experiences of ”self-actualization” […]
Even though the centrality of pleasure consumption has not wholly eliminated posters’ flashes of critical evaluation, located in a global context of neoliberal economic restructuring however, posters much like other citizen-consumers are expected to resolve free market created contradictions and moral dilemma by resorting to the perspective of individual choice, action hence responsibility. … It is not that ”the political” has been eliminated per se, but that it is redefined in a distorted version of feminism’s ”the political is personal”, so to speak.
Christine B. N. Chin, Cruising in the Global Economy 2008: 109
Intvinnad i denna introverta hedonism, all inclusive-turismen, där det inte är nödvändigt eller knappt ens önskvärt att se ut, över havet eller över omgivningarna som omger all inclusive-lägret, framträder en turistisk nihilism, en vilja till intet, en form av passiv nihilism (Diken 2009a). För Nietzsche var nihilism en historisk rörelse och en inre logik i västerländsk historia sammanfattad i utlåtandet om Guds död. ”Gud” är här lika med
idéerna och idealens rike. Med andra ord, den platonska metafysiken, närmare bestämt västerländsk metafysik, var för Nietzsche vid vägs ände (Heidegger 1977: 57–61, 67). Nietzsche spårar nihilismens ursprung till de tre monoteiska religionerna som alla vänder sig från jordelivet (genom att hänvisa till en himmelsk värld bortom livet). Sekulariseringen innebar dock inte slutet för nihilismen eftersom eskapism också kan ta sig ickereli-giösa former, men med moderniteten och upplysningsperioden delade sig den religiösa nihilismen i två uttryck eller former: en radikal och en passiv (Diken 2009a: 3).
Den passiva nihilisten utgår från att det inte finns några värden, någon mening eller auktoritet. I detta meningslösa tillstånd – en värld utan vär-den – finns det ingen anledning att ta ansvar eller ha ett mål, och endast berusning och flykt återstår. Den radikala nihilisten går till angrepp mot rådande värdesystem och vill förstöra på ren trots eller med ren illvilja sin värld med motiveringen att hans eller hennes överlägsna värden ändå inte går att realisera, med andra ord värden utan en värld (Diken 2009a: 33, 2009b: 100). Dock bildar dessa två typer av nihilism en symmetri som är kompletterande snarare än konfliktartad, hedonistisk passivitet och extre-mistisk passion uppfyller samma sociala rum (se Dikens [2009a] analys av Houellebecqs Plattform [2002]). Den radikala nihilismen i form av ren (ill) vilja och den passiva nihilismen i form av nutida postpolitiska praktiker som all inclusive-turism är topologiskt sammanvävda (Diken 2009a: 6).
Den sedvanliga (topografiska) synen på dessa två former av nihilism är följaktligen en skenkonflikt (Diken 2009a: 11).
Den turistiska nihilismen förenar alltså en nekande och en jakande nihi-lism, i den ansedda rätten att få leva ut hedonistiskt och ta sig an, exempelvis kryssningsfartygets utbud utan hämningar och samtidigt dra slutsatsen att detta är en affärsmöjlighet som man inte får missa. Gemensamt för de båda formerna är dock att ”jorden, livet och det mänskliga förnekas och underordnas andra instrumentella, ekonomiska värden” (Tesfahuney
& Dahlstedt 2008b: 305). Man sluter sig, och bryr inte sig om att försöka blicka ut över havet.
Låt oss exempelvis studera all inclusive-anläggningen Secrets Capri Rivi-era Cancun, i Playa del Carmen i södra Mexiko. Här, är för det första inte barn välkomna, men de som är det kan ta del av det registrerade varumärket Unlimited-Luxury®:
Embrace our sensuous world of Unlimited-Luxury®, where everything is included, with our all-new Preferred Club, concierge-style resort. Share our spectacular Caribbean scenery. Play at challenging golf courses. Rejuvenate in world class
spas. Pamper yourself with 24/7 concierge and room services. Indulge in our many gourmet restaurants. Dance the night away under the stars.25
Inkluderat är bland annat obegränsat med juice och läskedrycker, minibar som fylls på varje dag, vinprovningar, lyxuösa badfaciliteter, servicepersonal vid poolen, utomhusjacuzzi, bar i simbassängen, strandfester, obegränsade golfmöjligheter och inget tvång att bära närvarolegitimerande armband. En av dess gäster intygar på hemsidan:
Wow! This resort is fantastic! I would like to say that this is one of the best vacation decisions I’ve made. When I arrived they greeted me with a cool towel, a glass of champagne and the floor concierge walked me to my room while introducing me to the hotel. The moment I arrived, I was either beach side, poolside or by the Jacuzzi. The entire resorts’ service is impeccable. They are so polite and helpful. There’s plenty of onsite poolside and beachside activities. Both pool side and beach side service is outstanding. The resort is very intimate and private. The pool is huge with, of course, a swim up bar. It was, hands down, the best resort experience to date. I will certainly be going back as quickly as I can!26 På Club Med hemsida, med slogan ”När lyckan betyder allt i världen” säger man sig ha ”uppfunnit” all inclusive. Historien om Club Med beskrivs som en ”lång saga om skapande av lycka och nya vägar att dela lyckan på”.27 Super Clubs Breezes Resorts lockar med ”super-inclusive”:
Okay, so you’ve already heard the term, ”super-inclusive.” So what exactly is it?
Simply put, it’s the best vacation value in the world. All your meals. All your drinks. All your entertainment. An incredible variety of land and water sports, with professional instruction. All included. And tipping is never permitted.
We created the Super-Inclusive concept because we understand that the whole point of a vacation is to get as far away from the real world as possible. And nothing brings that point closer to home than going out for the day and leaving your wallet behind.28
Slutligen, Hedonism Resorts, ”the pleasure seekers ultimate super-inclusive playground” slår på sin hemsida fast att alla är välkomna till hedonismen och att det går att:
Sleep in. Stay up late. Give up counting calories. Have a drink before noon.
Give up mineral water. Dine in shorts. Talk to strangers. Don’t make your bed.
Go skinny-dipping. Don’t call your mother. Let your hair down. Don’t pay 25 http://www.secretsresorts.com/capri/whatsinc.asp. 2009-12-09.
26 http://www.secretsresorts.com/capri/awards-testimonials.asp. 2009-12-09.
27 http://www.clubmedsverige.se/all-inclusive.php. 2009-12-09.
28 http://www.breezes.com/whats-super-inclusive/. 2009-12-09.
for anything. Don’t leave a tip. Be your beautiful self in spectacular Negril or Runaway Bay, Jamaica. Hedonism is a sandbox for your inner child, nourishment for the mind, body, spirit and soul. Pleasure comes in many forms. Choose one. Or two. Or more. And with absolutely everything included in one upfront price you never have to think about money. Not even tips. Just what to do next.
And when. And with whom at one of two Hedonism resorts to chose from, the original Hedonism II in Negril and the new Hedonism III in Runaway Bay.29 Eros och logos blandas och paketeras som en helhet, den rationella vägen mot lycka är att lämna plånboken hemma, det hedonistiska tillståndet kan nås genom olika valbara alternativ, Hedonism II eller Hedonism III. Hedo-nism II kostar 50$ för kvinnor, 100$ för män per pass (dag- eller nattpass), Hedonism III kostar 65$ för män och kvinnor (dagpasset) alternativt 75$
för män och kvinnor (nattpasset). Vilket är det mest rationella, logiska, alternativet för dig? Läs det finstilta först, ”To learn more about what’s included click here”.30
Det turistiska subjektet (se denna boks introduktion) blir i dessa hedo-nistiska miljöer uppmuntrad att bli en viss sorts människa, vilket osökt för oss in på det biopolitiska spåret. Vi får i viss mån vända tillbaka till kopp-lingarna mellan nationsbyggande och turism som praktiker vars topologiska kontaktyta utgörs av samma sociorumsliga strategi: territorialisering.