• No results found

Det är en angelägen uppgift för de berörda centrala myndigheterna att

sammanställa samt informera och

sprida goda exempel om hur de olika

verktygen och finansieringsmöjligheterna

kan användas i naturvårdssammanhang”

Regeringsskrivelsen pekar ut flera typer av program eller finansieringsverktyg som sannolikt gett upphov till konkreta projekt och goda idéer om hur natur- och kultur- vårdsinsatser kan kombineras med ekonomisk utveckling inom turist- och besöks- näringarna. Även i flera av Naturvårdsverkets strategier och program inom området påpekas behovet att lyfta fram goda exempel.

En del sådana exempel finns redovisade i LIP-rapporter eller i Leader +-projekt. I villkoren för olika EU-bidrag ingår att resultaten ska spridas på något sätt. Det kan göras i form av annonsering, information inom nätverk, vid utställningar, mässor etc. Det ger visserligen information i något sammanhang, men leder inte till någon systematisk sammanställning av resultaten. Endast undantagsvis är dessa processer och resultat dokumenterade på ett sådant sätt att de kan vara en del av en erfaren- hetsspridning i ett större sammanhang.

Det kräver hur som helst en omfattande sökinsats för att i all denna information hitta det som har relevans för skötsel och användning av skyddade områden. Vi har också fått tydliga uttryck för att det inte finns utrymme i arbetet med skyddade om- råden eller med regional utveckling att göra sådana sökningar.

En av orsakerna till svårigheterna att sprida goda exempel och att hitta dem är alltså att om de alls redovisas, sker det i så många olika sammanhang att det är svårt att få en överblick. Så vitt vi kan se verkar det saknas en känd plats där såda- na exempel kan publiceras och också hittas.

Vi tror att ett bidrag till kunskapsspridning skulle kunna bestå i att skapa och marknadsföra en sådan plats som skulle vara öppen för information i anspråkslös form om projekt och arbetsmetoder med anknytning till skötsel och användning av skyddade områden oavsett finansiering.

Inom Skogsvårdsorganisationen, Sveaskog, Riksantikvarieämbetet och Natur- vårdsverket finns tankar om en gemensam portal, bl.a. för information om natur och kultur för friluftsliv och turism. En sådan skulle kunna fungera som ett forum för att presentera goda exempel på användning av skyddade områden och annan natur för besöksnäring, folkhälsoprojekt, integrationsinsatser och övriga åtgärder för att bjuda in medborgarna till naturen och för att åstadkomma hållbar lokal och regional utveckling.

Samtidigt finns risken att en sådan portal inte skulle vara regionalekonomers och näringslivsutvecklares första val för att söka tips och idéer om satsningar på besöksnäring och naturturism. Därför skulle en motsvarande RUP- och RTP-in- riktad portal för goda exempel behövas. Genom länkning mellan portalerna skulle båda kunna ge ingångar till samma exempelsamling.

Våra ”utflykter” på Internet har visat oss på ett antal andra webbplatser med länkar sinsemellan som också skulle kunna vara av intresse i samband med en ”na- turportal”. Ett exempel är Föreningen Skogen, som presenterar sig som en ideell medlemsförening som arbetar för skogen som framtidsresurs. Med det avser man att skogens alla värden ska utvecklas – både ekonomiska, ekologiska och sociala. På webbplatsen rapporteras t.ex. om studier och information i sådana ämnen.

Bl.a. länkas till en rapport från Skogsstyrelsen om Naturturism i skogen. Den innehåller också ett antal exempel på projekt på temat tillgänglighet, turism och företagsamhet med skogen som utgångspunkt. Även om det inte speciellt handlar om skyddade områden kan det finnas idéer att hämta även där.

Man får dock inte underskatta det arbete som krävs för att beskriva de projekt eller idéer som skulle vara aktuella att ta upp när det gäller användning av skyddad natur. Tidsåtgången kan utgöra ett hinder för att en sådan plats verkligen kan fylla den funktion som avses. Ett annat hinder är, som vi har uppfattat det, en viss ”blyg-

samhet” som gör att man inte ser det man åstadkommit som ett ”gott exempel” utan som ett ganska normalt inslag i pågående verksamhet. Det är därför viktigt att som grundinformation ge exemplen ett kortfattat och inte alltför resurskrävande format. Några informanter hänvisade till PAN-parkernas revisionssystem som en form av idé- och kunskapsförmedling. Den uppföljning och utvärdering av förvaltningen av skyddade områden som Naturvårdsverket aviserar med början år 2005 bör kunna användas på liknande sätt. Syftet med en sådan utvärdering anges just vara att visa på goda exempel, bidra till ökat erfarenhetsutbyte, förbättra befintliga riktlinjer etc.

Det personliga mötet i ett sammanhang med tillrättalagd och riktad information och med möjligheter till diskussion upplevs som mer givande och intressant än sökandet efter information via Internet eller bibliotek. Det är också så att informa- tion vid konferenser och seminarier i sin tur ger incitament till att ta del av skriftlig eller nätbaserad information, eftersom man som konferensdeltagare får tips om givande och intressanta webbplatser.

En annan slutsats är att de möten och konferenser som förekommer håller sig ganska strikt inom gränserna för de olika sakområdena. Vi tror att sammankomster som t.ex. Naturvårdsverkets förvaltarträffar skulle vara ett lämpligt forum för dis- kussioner och information över sakområdesgränserna om gemensamma problem mellan naturvårdare och regionalutvecklare. De skulle också tydliggöra behovet av samverkan och förhoppningsvis stimulera till ökad samverkan mellan dessa kate- gorier på ”hemmaplan” i länsstyrelser, samverkansorgan och kommuner.

Vår genomgång av regionala utvecklings- och tillväxtprogram har visat att sats- ningar på miljöområdet i allmänhet lyfts fram som tillväxtskapande och som bidrag till god livsmiljö. Påfallande ofta ser natur och naturvård inte ut att rymmas i dessa resonemang.

För arbetet med RUP, RTP och strukturfonderna är det angeläget att ställa sam- man erfarenheter och utveckla metoder för hur naturens och de skyddade område- nas betydelse för en hållbar ekonomisk och social utveckling kan tas till vara och lyftas fram i det regionala utvecklingsarbetet.

I många sammanhang, inte minst i regeringsskrivelsen, beskrivs i allmänna or- dalag de sociala och ekonomiska bidrag till social och ekonomisk utveckling som naturen och de skyddade områdena kan ge. Specificerade och kvantifierade kun- skaper om detta förekommer mer sparsamt. Vissa forskningsprojekt har belyst aspekter av detta ämnesområde, men mer heltäckande studier förefaller saknas.

En systematisk sammanställning av de effektstudier av olika slag som ändå ge- nomförts av universitet och högskolor bör göras. Det skulle ge ett mer genomarbe- tat underlag för att beskriva effekterna av naturvård och skyddade områdena för en regional, social och ekonomisk utveckling och som en plattform för en närmare samverkan mellan naturvård och regional utveckling.

På rätt väg i skyddade områden –