På rätt väg i skyddade områden – slutsatser och förslag
Bilaga 1: Exempel på användning av skyddade områden för friluftsliv, turism och företagande
Våra intervjuer har gett ett antal exempel på hur skyddade områden och skötseln av dem kan komma den omgivande bygden till godo direkt genom ett tillskott av ar- betstillfällen och indirekt som bas för företagande inom bl.a. besöksnäringen. Vi har också pekat på behovet av goda exempel som tips och inspiration för liknande projekt.
I det följande refererar vi därför kort några av de exempel vi fått beskrivna. Vi gör det utan att ta ställning till hur ”goda” exemplen är och utan någon inbördes rangordning. Exemplen gäller såväl arbetsmetoder som användning av områden för turism och annat företagande. Som komplement redovisar vi också i kort samman- fattning ett forskningsprojekt som rör just skyddade områden som bas för hållbar ekonomisk utveckling.
Några exempel gäller handikappanpassning av naturreservat: Tillgängligheten har på detta sätt ökats för fyren Bjuröklubb. Ett reservat vid Mårdseleforsen har ge- nom en serie broar fått bättre framkomlighet. Dessutom har ett kafé byggts, som ger underlag för ett litet företag. På Stornäset på Alnön drivs ett handikapprojekt, som dragit till sig ett kluster av handikappaktiviteter.
Ett sätt att öka tillgängligheten och samtidigt skapa möjlighet till en intäkt vi- sar ett naturreservat i fjällen kring Tärnaby. Där har man skapat en liten fjällbota- nisk besökspark vid entrén till reservatet. Där kan besökarna mot en inträdesavgift få en mer levande information än via folder eller skyltning om den flora de kan finna i reservatet.
Ett av flera guideprojekt drivs sedan 1999 av länsstyrelsen i Östergötland till- sammans med bl.a. länets kommuner och Sveaskog AB i naturreservat, kulturreser- vat och andra fina naturområden, sammanlagt ca 65 områden. Projektet
erbjuder
guidningar för allmänheten och grupper. Flera guidningar är tillgängliga för
personer med funktionshinder.
Projektet delfinansieras bl.a. av EU:s strukturfon- der och Tåkernfonden WWF.Huddinge kommun bedrev under perioden januari 2002 till december 2004 guidning som ett Life-projekt, ”Tätortsnära skog för människan” och nådde en pu- blik motsvarande drygt 10 % av kommunens befolkning, varav majoriteten troligen aldrig skulle ha gett sig ut i skogen på egen hand.
Goda sociala effekter av skötselinsatser redovisades av länsstyrelsen i Väster- norrland. En röjning av ett igenväxt fågelskyddsområde gav en tilltalande land- skapsbild, som fick byborna att se med andra ögon på sin omgivande natur. De har sedan på egen hand vidmakthållit och även utvidgat röjningen.
Flera förvaltare, t.ex. länsstyrelserna i Västra Götaland och Blekinge, har rap- porterat om prioriteringar av skötselinsatserna på det sätt som tas upp i regerings- skrivelsen och i Värna Vårda Visa. Prioriteringen innebär uppdelning i tre eller
fyra kategorier, efter syfte, naturtyp och besöksfrekvens, där de största satsningarna på tillgänglighet görs i de mest besökta områdena.
Sollentuna kommun ger exempel på varierande inriktning efter naturtyp och syfte i tre tätortsnära befintliga och blivande reservat. I Järvafältets kulturlandskap satsas på användning och demonstration av gamla skötselmetoder, naturskola, guidning, noggrann vägvisning m.m. Flera ideella organisationer erbjuder aktivite- ter i området, och dessa aktiviteter samlas i ett gemensamt program som bl.a. pub- liceras i lokaltidningen.
Ett blivande reservat med vildmarkskvaliteter ska behålla sin vildmarkskaraktär – mindre tillrättalagt och mer av fri utveckling. Ett tredje reservat med mindre av speciella naturkvaliteter bibehåller områdets nuvarande karaktär av friluftsområde med motionsstigar, badplats osv.
Från Västmanland redovisas ett projekt med nästan löpande samverkan mellan länsstyrelsernas näringslivs- och naturvårdsenheter. Projektet har sitt upphov i stark
lokal utvecklingskraft som sökte efter utgångspunkter för att utveckla bygden. Det
kan också ses som ett exempel på hur uppfattningen om naturvårdens krav kan gå från hinder till tillgång genom naturanknutna inkomster. En stor del av området – Svartådalen – blev ett s.k. mål 2-område, vilket gjorde det möjligt att söka medel för projekt med utgångspunkt i ”lokal attraktionskraft”.
Länsstyrelsen har bl.a. medverkat genom att samla resurser från en rad olika fi- nansieringskällor. Nu utvecklar man indikatorer för att kunna mäta effekterna av lokala företags och länsstyrelsens insatser. Projektet bygger på såväl tilltalande na- tur i allmänhet som skyddad natur.
Länsstyrelsen i Halland har berättat om ett tidigt intresse för naturreservat som tillväxt- och utvecklingsmotor som bl.a. resulterat i vandrings- och ridleder. I arbe- tet med att tillgängliggöra naturen och ta till vara dess värden för ekonomisk och social utveckling ingår länsstyrelsen i ett nätverk med högskolan i Halmstad, regi- on Halland och länets kommuner. Man samverkar också med länets turiststiftelse. Ett nyckelord för arbetet är samverkan.
Nätverk är också viktiga för småföretag i turistbranschen, eftersom det enskilda
företaget sällan har det breda utbud av aktiviteter och den kapacitet som krävs för att locka turister och motsvara en efterfrågan på ”paket” av aktiviteter. Det under- lättar också marknadsföringen. Kring Fulufjällets nationalpark har t.ex. Fulufjälls- ringens ekonomiska förening bildats. Ett exempel på stöd till turismföretagsamhe- ten är Åre kommun som bidragit till ett nätverk för ekoturismföretag i kommunen.
Ett sätt att genom skötsel sprida information och kännedom även internatio-
nellt om ett skyddat område visas från Höga Kusten. Där har volontärer från en in-
ternationell organisation dels medverkat i skötseln, dels lärt känna bygden som tu- rister. Som handledare har ordinarie skötselpersonal från skogsvårdsstyrelsen (”rangers”) med långvarig erfarenhet och god kännedom om området fungerat.
Ett antal exempel på användning av skyddad eller övrig natur för besöksnäring avser ekoturismföretag. Hit hör ett företag som bedriver sälsafariverksamhet med båt. Företagaren är samtidigt anställd som naturbevakare, vilket garanterar dels att sälarna inte störs, dels god kännedom om var de befinner sig.
Listan på exempel på hur skötsel och användning av skyddade områden kan tillföra den omgivande bygden ekonomiska och sociala värden kan göras lång. De refere- rade exemplen bygger på berättelser av våra informanter och vad de känner till om respektive område eller företag.
Tillgången på mer djupgående underökningar av effekterna för lokal och regio- nal utveckling av skyddade områden är begränsad. En undersökning inom ramen för Internationella miljöinstitutet av Anna Törner26 behandlar dock effekterna av
sju skyddade områden, inklusive Fulufjällets nationalpark och Kristianstads vatten- rike. Med hänsyn till ämnet för vår utvärdering tar vi här endast upp sociala och ekonomiska effekter. I undersökningen berörs också miljömässiga effekter av om- rådesskyddet.
Vasikkavuoma slåttermyr restaurerades i slutet av 1990-talet av fyra byar inom
ramen för en bygdeutvecklingsförening med stöd av länsstyrelsen och med EU-bi- drag. Direkta ekonomiska effekter är arbetstillfällen, dels tillfälliga för restaure- ringen, dels ett antal långsiktiga för den löpande skötseln. Dessutom ger slåttern utbyte i form av renfoder som kan säljas.
Indirekta ekonomiska effekter utgörs av anläggningen av en campingplats, ett företag för restaurering av hölador enligt mönster från själva restaureringsprojektet, konsertarrangemang på myren och guidning av turister.
De sociala effekterna beskrivs som en mer positiv syn på framtiden för bybor- na. Projektet har visat på möjligheter till företagande. Kunskapen om bygden och historiska levnadsvillkor har ökat, vilket kommer såväl bybor som turister till godo. Det rekreativa värdet i området har ökat.
EMÅ-projektet har sin grund i flera konflikter om vattenanvändningen i Em-
åns vattenområde och är ett samverkansprojekt mellan åtta kommuner, två länssty- relser, LRF, ideella organisationer, fiskevattenägare, sportfiskeorganisationer och lokalhistoriska föreningar. Syftet med projektet var bl.a. att skydda och förbättra vattenkvaliteten och åstadkomma arbetstillfällen inom turism, locka fler besökare och skapa bättre möjligheter för lantbruks- och skogsföretag. Projektet har stark anknytning till EU:s vattendirektiv.
Direkta ekonomiska effekter är ett stort antal arbetstillfällen i själva projektet, medan ökade intäkter från fisketurismen hör till de indirekta.
De sociala effekterna är framför allt ett förbättrat nätverkande och ett bättre kli- mat för dialog och samarbete. De besökande får vid särskilda besöksplatser kun- skap om naturvärdena och varför det är viktigt att skydda dem. Indirekta sociala effekter är bl.a. kurser i hantering av avrinningsområden. Dessutom får projekt- ledningen ofta frågor från andra avrinningsområden om sina erfarenheter.
Kungsörs betesmarker började restaureras under 1970-talet. Bevarandet av
kulturlandskapet har lett till direkta ekonomiska effekter i form av fördelar för boendemiljön, turismen och den kulturella och historiska identiteten i kommunen. Den fina boendemiljön har attraherat nya invånare och är en viktig del i kommu- nens marknadsföring. Boendemiljöns betydelse för inflyttning har belagts i särskil- da undersökningar.
26
Törner A. Nature Conservation as a Base for Sustainable Regional Development, IIIEE Reports 2003:3
Som en indirekt ekonomisk effekt anges inflyttningen av ett företag med 300 an- ställda, vilket dock inte direkt kan knytas till restaureringen av betesmarkerna. De sociala effekterna utgörs bl.a. av arbetstillfällen för arbetslösa, upplevelse av trygghet genom den fina naturen så centralt i kommunen, ängarna som en resurs i hälsoprojekt och en omfattande information till invånarna om projektet.
Projektet Kristianstads Vattenrike syftar till att bevara och utveckla de ekolo- giska värdena och det kulturella arvet i området, som omfattar Helgeåns avrin- ningsområde inom Kristianstads kommun och Hanöbuktens kustlinje. De direkta och indirekta ekonomiska effekterna härrör från turismen.
Mer än 150 000 personer besöker de olika informationsplatserna eller ekomu- seerna varje år. Försäljningen av fiskekort ger betydande belopp. Området får ock- så ett omfattande stöd från kommunen, länsstyrelsen, region Skåne och Naturvårds- verket för driften. De indirekta ekonomiska effekterna knyts bl.a. till områdets attraktionskraft. Området används i kommunens marknadsföring.
De sociala effekterna hänger samman med kunskapsutvecklingen genom eko- museerna och naturskolan, liksom med ett omfattande nationellt och internationellt nätverk.
Grövelsjöns fjällstation skiljer sig från de övriga undersökta projekten genom
sin storlek och att det inte rör sig om direkt naturvård. Fjällstationen har tilldelats flera miljöpriser som en föregångare när det gäller hållbar turism. Fjällstationen har anor från 1937, men började sitt miljöarbete 1990. Ca 26 000 personer per år besö- ker stationen. De direkta ekonomiska effekterna utgörs framför allt av intäkter från turisterna. Ett trettiotal arbetstillfällen, varav 10 helårs hör också hit. Miljöarbetet har lett till både minskade kostnader och ökade intäkter. Till de indirekta ekonomi- ska effekterna hör att andra entreprenörer i omgivningen också börjat tillämpa oli- ka oljebesparande energilösningar.
De sociala effekterna består bl.a. i ett stort utbud av kurser och aktiviteter, även om flertalet besökare kommer för att vandra eller åka skidor. Miljöarbetet har ock- så lett till nya nätverk. Bl.a. ger stationen på SIDA:s uppdrag kurser i hållbar tu- rismutveckling för främst turismföretagare från Afrika.
Vindelälvens naturbetesmarker initierades av WWF och syftar till att bevara
naturbetesmarkernas biologiska mångfald och kulturhistoria och skapa förutsätt- ningar för lönsamt jordbruk genom produktion av naturbeteskött. Projektet drivs av Sorsele kommun och ger råd och finansiering till restaurering av värdefull naturbe- tesmark.
De direkta ekonomiska effekterna är högre priser för det högkvalitativa köttet och bättre villkor för bevarandeåtgärder. Såväl tillfälliga som fortlöpande arbetstill- fällen har skapats. Många av lantbrukarna inom projektet arbetar också med turism. Som indirekta effekter räknar man med att få fler turister. Projektet var ännu helt nytt vid tillfället för Törners studie.
Fulufjällets nationalpark är det största projektet i Anna Törners studie. Med
hänsyn till nytänkandet under tillblivelseprocessen och i utformningen av skötsel- planen etc., har också en rad andra studier av utvecklingen i och kring nationalpar- ken gjorts. På Naturvårdsverkets uppdrag gjordes en studie av besökarna i den bli- vande nationalparken som underlag för arbetet med skötselplanen, för att studera
hur en nationalparksbildning påverkar besöksmönster och besökare och för att ut- veckla metoder för regelbunden uppföljning av besökare. Första delen av under- sökningen genomfördes 200127. Sedan nationalparken bildades gjordes en uppföl-
jande studie28, som publicerats under första halvåret 2005.
Törners studie är främst inriktad på ekonomiska och sociala effekter av natio- nalparken och gjordes strax efter det att nationalparken inrättades. De direkta eko- nomiska effekterna beräknas komma från turisternas utgifter i området. En ökad tu- ristström såväl till boende som till området i allmänhet hade t.ex. konstaterats. Ett antal nya arbetstillfällen hade också tillkommit.
De sociala effekterna var bl.a. de nya metoderna för samarbete och konfliktlös- ning, förbättrade nätverk i området och möjligheter genom zoneringen i parken för lokalbefolkningen att jaga, fiska och använda snöskoter. Bland indirekta effekter nämns förbättring av vägen mot norska gränsen och en antenn för mobiltelefoni.
Fredmans m.fl. uppföljande studie har till övergripande syfte att studera de kortsiktiga effekterna av nationalparken och beskriver bl.a. besökarna – antal, rö- relsemönster, attityder till Fulufjällets skötsel, betalningsvilja och ekonomiska ut- gifter. Andra uppgifter rör områdets rekreativa bärförmåga, metoder för uppfölj- ning av planering och skötsel av parken osv.
Studien visar på en väsentlig ökning av antalet besökare sedan området blev nationalpark – en ökning med 39 procent sedan år 2001 – men en minskning av be- sökens längd. 10 – 15 procent av besökarna har sökt sig till Fulufjället just för att det är en nationalpark.
Av övriga besökare har flertalet enligt denna studie upplevelser av vacker na- tur, storslagenhet etc. som främsta skäl för sitt besök, men också många av dessa uppskattar att området är nationalpark. De anser att nationalparksstatus ökar Fulu- fjällets värde för besökare och den omgivande bygden, medan en knapp fjärdedel tycker att en nationalpark inskränker människans användning i onödan.
Det förefaller också som om den ökade tillgängligheten till parken i form av lättgångna leder har betydelse för framför allt äldre besökare. Genomsnittsåldern på besökarna ligger högre än i andra fjällområden.
Utvecklingen av turismen i området bedöms som positiv av de flesta i området runt nationalparken. Här kan man utgå från att inkomstmöjligheterna bidrar. Där- emot ser många, närmare 40 procent, inom nationalparken negativt på den ökade turismen – alltså besökarna själva.
När det gäller det ekonomiska utbytet av besöken visar undersökningen att knappt hälften av besökarna har utgifter i nationalparken och endast en tredjedel i Fulufjällets omland. De sammanlagda utgifterna uppgick sommaren 2003 till 5 miljoner kronor i parken och 12 miljoner kronor i omlandet. Detta betyder dock en ökning i förhållande till 2001 både av andelen besökare som har utgifter i områ- det och av den totala summan. Däremot har de genomsnittliga utgifterna minskat.
27
Hörnsten, L och P Fredman. Besök och besökare i Fulufjället 2001, ETOUR, U 2002:6
28
Fredman, P, L Hörnsten-Friberg och L Emmelin: Friluftsliv och turism i Fulufjället, Före - efter natio- nalparksbildningen, Nr 18 i Naturvårdsverkets serie ”Dokumentation av de Svenska nationalparkerna”, ETOUR 2005
Ett Nordiskt projekt för marknadsföring av skyddad natur har nyligen inletts av arbetsgruppen för naturvård, friluftsliv och kulturmiljövård (NFK) under Nordiska ministerrådet. Det går ut på att välja ut ett antal skyddade områden i varje land som är lämpliga för naturturism och presentera dem tillsammans i en broschyr. Syftet är att väcka intresse för och förmedla kunskap om de skyddade områdenas värden till medborgarna.
Bilaga 2: Intervjuguider
Frågor till naturvårdare.
Allmänt
Hur ser du på regeringens skrivelse ”En samlad naturvårdspolitik” om lokal för- ankring av naturvården, bättre koppling mellan naturvård och regional ut veckling, handel och turism? Är det nya signaler för er? Hur stämmer det med ert arbete hit- tills?
Uppfattas det allmänt som nytänkande?
Vilka reaktioner möter det inom er förvaltning, i kommunen, hos den ideella natur- vården?
Har regeringens skrivelse lett till förändringar i ert sätt att arbeta och argumentera? I synen på användningen av naturen? I frågor om tillstånd och dispenser?
Om inget hänt – vad krävs för att en utveckling i den beskrivna riktningen ska komma till stånd?
Hur viktiga är just skyddade områden för friluftslivet, turismen och regional ekono- misk och social utveckling i förhållande till annan natur?
Hur ser förhållandet förvaltare – utförare ut (i länet, kommunen)?
Tillgänglighet
Hur förenar man skydd och nyttjande av naturvärden?
Vad innebär (ökad) tillgänglighet, fler besök och ev. någon ideell eller kommersiell verksamhet med naturen som bas för naturvärdena?
Hur viktiga är skötselplanerna för hur NR hanteras?
Hur beaktas tillgängligheten i skötselplanerna – gamla – nya?
Hur kan ökad tillgänglighet till naturreservat stimulera regional utveckling? Har det hänt? Hur skulle det kunna gå till?
Vilka är/skulle de viktigaste tillgänglighetsskapande åtgärderna vara – information, leder, skyltning, visning/guidning, handikappanpassning, P-platser, bilvägar, trans- porter, servering, annat?
Har något i den vägen genomförts under senare år som du känner till, varit med och påverkat?
Planer för de närmaste åren?
Går det att se några effekter av dessa åtgärder i trakten, regionen? Hur följs skötseln upp? Vad är det man tittar på då?
Problem i arbetet på det här området? Positiva erfarenheter/resultat?
Vilket stöd, vilken vägledning och kunskap, vilka riktlinjer behövs i dessa sam- manhang? Vad i den vägen har ni tillgång till? Vem/vilka står för stödet? Vem/vil- ka borde lämna stöd?
Finns någon besöksstatistik för något/några områden?
Förbättringsförslag i något av de avseenden vi hittills frågat om?
Sambandet mellan naturvård och regional utveckling
Vilka kontakter finns eller brukar tas med dem som arbetar med näringslivs- eller regionalekonomisk utveckling och liknande? Diskuteras frågor om tillgänglighet och ev. användning av skyddade områden för turism etc. i samband med fysisk planering? ÖP och liknande?
Vilka kontakter finns eller brukar tas (ad hoc eller planerade) mellan naturvård och näringsliv/företagare i fråga om (skyddad) natur?
Har det startats några projekt, nya verksamheter eller vidtagits några andra åtgärder där skyddade områden är bas för ekonomisk eller social utveckling (naturturism, besöksnäring, lokal företagsamhet som t.ex. utförare av skötselåtgärder, åtgärder för tillgänglighet för nya grupper i samhället)?
Hur har de finansierats? Finns någon uppskattning av kostnader i tid och pengar? Vilka är skälen för att just dessa projekt har kommit till?
Vilka, om några skönjbara, effekter har åtgärderna/projekten haft – i form av lokalt utförande, sysselsättning och företag genom turism o. dyl. ökad attraktionskraft för regionen (ökad bosättning, minskad avflyttning, företagslokalisering, utbildnings- verksamhet etc. även hälsa, etnisk integration, jämställdhet)?
Hur har ls lyckats utnyttja EU-medel för denna verksamhet, för detta/dessa projekt? Problem i genomförandet? Positiva erfarenheter?
Vad har positiva eller negativa erfarenheter av arbetet med ökad tillgänglighet och/eller projekt för regional/lokal utveckling med naturen som bas haft för bety- delse för naturvården och skötseln i regionen?
Förbättringsförslag?
Behov av och tillgång till stöd, vägledning, riktlinjer?
Erfarenhetsförmedling av arbetsmetoder och projektresultat
Med anknytning till tidigare frågor om behov av stöd och vägledning – hur har ni sökt/söker ni erfarenheter och kunskaper på de här områdena?
Sprider ni egna goda (och dåliga) erfarenheter och exempel och i så fall hur? Vilka är problemen med att hitta kunskaper och information? Vilka goda erfaren- heter har ni i det här sammanhanget?
Vilka problem resp. goda erfarenheter har ni när det gäller att dela med er av kun- skaper?
Har er spridning av kunskaper haft någon effekt i omgivningen – på andra ls? På någon/några kommuner?
Frågor till regionalutvecklare etc.
Allmänt
Känner du till regeringens skrivelse ”En samlad naturvårdspolitik” om lokal för-