Ett tydligt exempel är Hornborgasjön, som drar till sig ”hur många turister som helst” och har gett upphov till en högst påtaglig regional utveckling. Konstnärer, konsthantverkare, kaféer och annan besöksnäring frodas. Det är ofta folk från andra områden i landet eller länet som flyttar in och etablerar verksamheter. Från Västra Götalands län visar man på motsvarande effekt av andra betydande turistmål som Halle- och Hunneberg och Hermanö.
Nationalstadsparken är ett speciellt område som både är välkänt, har ett stort antal sevärdheter och förenar natur- och kulturintressen. Länsstyrelsen i Stock- holms län påpekar i en beskrivning av Nationalstadsparkens värden bl.a. att det
stora antalet sevärdheter gör parken till det mest besökta rekreationsområdet i Sve- rige. Länsstyrelsen framhåller också att parkens attraktionskraft som resmål för turister är mycket stort, och att de ekonomiska värdena av detta är betydande.
Reservat med många besökare har attraktionskraft på människor som ser möj- lighet att bedriva verksamhet med anknytning till reservatet som heltidssysselsätt- ning eller som komplement till annan verksamhet. De söker ett attraktivt boende som kan kombineras med småföretagande. Besöksfrekvensen till ett närliggande skyddat område får då avgöra valet av bostadsort.
Den som har något att erbjuda turister söker sig alltså till besökstäta områden. På det sättet medverkar framför allt de mer välbesökta och välbelägna reservaten till ekonomisk stimulans för bygden. För mindre välbelägna reservat blir det i för- sta hand de direkta skötselmedlen som kommer bygden till godo.
Kända naturområdens varumärkesstärkande eller identitetsskapande effekter används i första hand för att marknadsföra turism och boende. Det är i dagsläget svårare att hitta exempel på andra produkter som knyts just till skyddade områden. Muddus är ett känt skyddat område (nationalpark) som förekommer i anknytning till livsmedel som produceras i närheten av området.
Att möjligheterna till inkomster är viktiga för lokal förankring visas bl.a. av ett exempel där en utflykt till Hornborgasjön med studiebesök hos företagare ledde till en mer positiv inställning hos befolkningen kring ett planerat reservat.
I samband med diskussionerna om de skyddade områdenas betydelse har vi fått flera kommentarer om en ändrad inställning till reservat och nationalparker. Allt- fler ser områdena som en tillgång i stället för det hinder som varit ett tidigare gäng- se synsätt, och som ännu är en vanlig reaktion när planer på ett nytt reservat kom- mer upp. Med ökad öppenhet för att nyttja dessa områden kan man vänta en fortsatt förändring av synsättet i denna riktning. Mest negativa reaktioner hos lokalbefolk- ningen möter regleringar av jakt och fiske, liksom ofta skoterrestriktioner.
Skyddade områden ger attraktivt boende
Vid sidan av möjligheterna till sysselsättning och inkomst har tillgången till natur i allmänhet, och kanske skyddade områden i synnerhet, också betydelse för en orts attraktivitet för boende och företagsetablering. För många kommuner förefaller det- ta vara en ganska ny tanke, i varje fall om man ska döma efter en översiktlig ge- nomgång av hur de marknadsför sig vid sidan av den mer turistiskt inriktade infor- mationen.
Det har dock blivit allt vanligare för glesbygdskommuner att lyfta fram fin na- tur, bra fiske etc. när man annonserar efter arbetskraft till viktiga funktioner som läkare, lärare etc.
Det är vanligt i kommuninformation att tala om tillgången på god miljö, men när detta utvecklas vidare visar det sig ofta främst avse närhet till skolor och buti- ker, goda kommunikationer etc.
För kommuner i tätorternas omgivning lyfts snarare närheten till den stora tät- orten fram som en viktig del av miljön. Inte lika ofta beskrivs de skyddade områ- dena som en tillgång för boende. För flera Stockholmskommuner börjar dock ”när- het till naturen” bli en viktig marknadsförings- och identitetsskapande faktor.
Intervjuer som en kommun gjort med boende och inflyttade visar också att de bo- ende själva ser naturen som en betydelsefull faktor för valet av bosättningsort, medan skolor och kommunikationer mer betraktas som en självklarhet.
Det har också betydelse för invånarna att ett naturområde har skydd som reser- vat, men då mer för människors upplevelse av området än som utgångspunkt för kommersiella aktiviteter. Kanske särskilt i områden med mindre tillgänglighet på natur fäster sig människor ofta vid ”sin” skog eller ”sitt” friluftsområde.
”Tätortsrepresentanter” bland våra informanter har erfarenhet av stor känslighet för förändringar hos boende i närheten av grönområden och grönstråk. De oroas di- rekt av trädfällning etc., och tror att området ska försvinna om de noterar ingrepp i det. Ett reservat ger tryggheten att naturen här kommer att finnas kvar. Skötselåt- gärder uppfattas som skötselåtgärder och inget annat. Arbetet för ekologisk hållbar- het kan bl.a. på så sätt även bidra till något som närmast kan betecknas som social hållbarhet.
En del kommunföreträdare har framhållit att deras kommunledningar tidigare knappast sett naturskydd som ett led i kommunens utveckling, men att de senaste åren har fört med sig ökad förståelse för naturens betydelse för kommuners lång- siktiga utveckling.
Bland kommentarerna kring dessa frågor redovisades också att förtagarföre- ningen i Hallands län ser länets attraktiva miljö, inklusive välskötta naturreservat, som en positiv faktor för lokalisering av företag. Ett byggföretag i Stockholmsregi- onen uppskattade att ett område intill deras nya bostadsområde blev naturreservat med hänsyn till möjligheten att marknadsföra bostäderna med natur- och hälsoan- knytning.
Det är dock svårt att generalisera. Inställningen i en kommunledning är mycket personberoende. Ett personligt engagemang hos politiker och tjänstemän har stor betydelse för inställningen till skyddade områden och till satsningar i övrigt på na- tur och friluftsliv.
Den kommunala ekonomin påverkar också naturvårdens ställning. Kärv ekono- mi betyder ofta låg prioritet för natur och friluftsliv. I många mindre kommuner handlar miljöarbetet främst om tillsyn och prövningsärenden. Kommunekologer saknas på flera håll, medan andra kommuner både har kommunekolog och lyssnar på vederbörande.
Inställningen beror naturligtvis också på sysselsättning, näringsliv, ekonomiska och geografiska förhållanden i den enskilda kommunen. Framför allt i norra Sveri- ge verkar kommunerna angelägna att använda de skyddade områdena i sin mark- nadsföring, när det gäller såväl turism som inflyttning. Sådana exempel finns dock också i södra Sverige även om det vid en översiktlig Internetsökning inte ser ut att vara lika vanligt.
I samband med synpunkter om naturens betydelse för attraktivt boende har också frågor om strandskyddet kommit upp. Inte oväntat önskar man från många kommunföreträdare och regionala utvecklare en uppluckring av regelsystemet till förmån för attraktiva bostäder, medan bl.a. naturskyddsorganisationer hävdar att attraktivt boende kan skapas även hundra meter från stranden.