Företag inom områdena naturturism och besöksnäring utgår ofta från företagarens egen mark eller från den allemansrättsligt tillgängliga naturen i företagarens närhet. Vandring, cykling, hundspannskörning, ridning etc. bygger på förekomsten av lämplig och tilltalande natur i allmänhet. Vilka typer av aktiviteter som väljs beror förstås till stor del på geografiska förutsättningar, men också mycket på de männi- skor som är engagerade och deras intressen.
Som nämnts inledningsvis i vår rapport är just skötselns betydelse för utveck- lingen av turism och turismföretag en alltför snävt formulerad fråga. Det är svårt att skilja skötselns ekonomiska och sociala effekter från betydelsen av det faktum att ett område finns och är skyddat.
Representanter för turism och regional utveckling i våra intervjuer såg generellt ett stort värde med natur och naturvård i turismsammanhang. De skyddade område- nas betydelse varierar dock med var turistföretagen befinner sig. Också annan till- talande och någotsånär orörd natur har stort värde och kan användas för naturtu- rism.
Flertalet ekoturismföretag skulle t.ex. nog existera även utan tillgång till skyd- dad natur, men troligen inte med samma omfattning eller utbud. Som exempel nämndes samiska företag som bedriver renskötsel på traditionellt sätt med turister som deltagare. Mycket av den verksamheten håller till i Sareks nationalpark. Möj- ligheterna för de företagare som arrangerar ”björnskådning” skulle vara betydligt mindre utan den mängd björn som Sonfjällets nationalpark ger upphov till osv.
Ett exempel från ett sydligare område utgör Halland, där man från regionens sida arbetar med att utveckla vandrings-, cykel- och ridleder genom länet. Där ser man att reservat skulle kunna utgöra särskilda besöksmagneter om lederna tilläts gå genom reservaten.
En regionalutvecklare pekade på småföretag kring skyddade områden som en resurs också för tätortsbaserad turism, konferensverksamhet och handelsturism10. Genom samverkan med sådana företag skulle t.ex. konferensanläggningar i tätorten kunna erbjuda naturaktiviteter och upplevelser i den omgivande bygden. Nätverk mellan företag inom besöksnäringen i vid bemärkelse skulle därmed leda till ömse- sidig nytta.
Glest med studier om ekonomin kring skyddade områden
Ett växande intresse för att använda skyddade områden för att sälja upplevelser och skapa tillväxt har lett till diskussioner om reservatens värde för lokala ekonomier. Peter Fredman, forskningsledare vid ETOUR, pekar i en artikel i Skog & Forsk-
10
ning11 bl.a. på de begränsade kunskaperna om den skyddade naturens ekonomiska och sociala värden.
I artikeln berörs några studier från Kanada och USA om naturskyddade områ- dens ekonomiska betydelse. Många av dessa studier omfattar hela regioner, där fler än ett område ingår. Sammantaget har studierna visat positiva samband mellan skyddade områden och ekonomisk tillväxt. Fredman påpekar dock att detta inte bevisar att förekomst av skyddade områden leder till tillväxt, utan snarare visar på ekonomisk vitalitet hos de kommuner som använder naturen för att dra till sig tu- rister, nya invånare och företag.
I en helt nyutkommen rapport från ETOUR, ”Friluftsliv och turism i Fulufjäl-
let”12 har bl.a. det ekonomiska utbytet av besökarna i nationalparken studerats. Så-
väl andelen besökare med utgifter i området som den totala summan av utgifterna hade ökat 2003 jämfört med 2001. Däremot hade utgifterna per besökare minskat (Se vidare bilaga 1).
Tidigare har också en studie av ekonomiska och sociala effekter av ett antal skyddade områden gjorts av Anna Törner13 (Se vidare bilaga 1).
Det refererade numret av Skog & Forskning ägnas i sin helhet åt naturturism i skogen under rubriken ”Skogsturism växande inkomstkälla”. Artiklarna med exem- pel på lyckade satsningar, råd om uppläggning av olika typer av naturturism, dis- kussion om allemansrätten i förhållande till kommersiell turism etc. avser turism med naturen som bas över huvud taget.
Ytterligare ett antal studier om skogens värde för turism, skogens rekreations- värde och skogens sociala värden har gjorts. De refereras bl.a. på Föreningen Sko- gens webbplats. De avser dock inte skyddade områden, utan naturen i allmänhet. Budskapet om naturen som växande inkomstkälla har ändå en viss relevans även i en diskussion om de skyddade områdenas betydelse för lokal och regional försörj- ning och tillväxt. En särskild artikel om ekoturism i Skog & Forskning utgår från påståendet att ”ekoturism ger mer än korvören”.
Regeringen har givit Sveaskog i uppdrag att marknadsföra naturen. I ett av re- portagen berättar styrelsens ordförande om Sveaskogs första ekopark på Omberg i Östergötland och om planerna på ytterligare 22 ekoparker.
I ekoparkerna ska man slå vakt om naturvärdena, göra områdena tillgängliga för besökarna samtidigt som man bedriver ett försiktigt skogsbruk. Man räknar med att parkerna blir viktiga från turistisk synpunkt. I det sammanhanget lyfts också fram behovet av forskning kring skötselmodeller för rekreation och frilufts- liv.
De flesta studier som behandlar turismens betydelse för lokal och regional eko- nomi ser till turismen som helhet, och har därför begränsat värde när det gäller att bedöma naturens och särskilt de skyddade områdenas betydelse. Mitt Sverige Tu-
11
Fredman, P 2004. Hur värdefulla är reservaten? Skog&Forskning 1-04.
12
Fredman, P, L Hörnsten-Friberg och L Emmelin 2005, Friluftsliv och turism i Fulufjället, före - efter nationalparksbildningen. Nr 18 I Naturvårdsverkets serie Dokumentation av Sveriges nationalparker.
13
Törner A. Nature Conservation as a Base for Sustainable Regional Development, IIIEE Reports, 2003:3.
rism14 har t.ex. undersökt turismens effekter i Västernorrland, och konstaterar en snabbt växande turism under senare hälften av 1990-talet och ett rekordår 2003. med positiva effekter på ekonomi och sysselsättning. Då har man främst utgått från statistik om antal gästnätter och beräkningar av besökarnas konsumtion. En viktig effekt av turismen bedöms vara utebliven avflyttning och minskat behov av arbets- löshetsunderstöd.
Med hänsyn till satsningarna på naturturism i vid bemärkelse i Västernorrland är det inte orimligt att räkna med naturen, och även skyddade områden, som en bi- dragande orsak till framgångarna för turismen. Det kan tilläggas att Världsarvet Höga Kusten och Skuleskogens nationalpark finns i Västernorrlands län.
Det finns dock också undersökningar som tyder på begränsad eller obefintlig ekonomisk effekt av skyddade områden. I decembernumret 2004 av Fjällmistras tidning Fjällfokus refereras en nationalekonomisk analys av Tommy Lundgren, SLU Umeå/Fjällmistra15. Enligt studien har reservatsbildningen fram till idag inte
haft någon mätbar effekt vare sig på den ekonomiska tillväxten i fjällkommunerna eller på tillväxten i fjällkommunernas skogssektor.
Tidningen finner i sitt referat resultatet överraskande. Detsamma gäller ett an- nat resultat från analysen som innebär att turismsektorn inte heller har någon påvis- bar betydelse för tillväxten i fjällkommunerna. Lundgren rekommenderar dock en försiktig tolkning av resultaten och förmodar att den variabel som använts för att beskriva turismsektorn inte fångar upp all relevant information. Han påpekar att tu- rismen och dess effekter är svåra att mäta och att antalet anställda bara är ett mått på effekterna. Vi kommenterar närmare undersökningen på sidan 58.
Skyddade områden finns kvar = tryggare investering
Det vanligaste spontana svaret på frågan om de skyddade områdenas betydelse för lokal och regional utveckling och för naturturism har varit att det är mycket svårt att ha någon uppfattning om detta. Tanken på att använda just skyddade områden för besöksnäringen är ännu ny för många. Att skilja betydelsen av skyddad natur från betydelsen av annan attraktiv natur är dessutom svårt.
Några ganska allmänt omfattade synpunkter kom dock fram under diskussio- nerna. En viktig fördel för de skyddade områdena i förhållande till andra naturom- råden för dem som satsar på naturturism är tryggheten i att områdena kommer att finnas kvar med bibehållen kvalitet.
Investeringar i naturturism som bygger på skyddad natur är därmed säkrare. Det gäller inte minst för ”vildmarksturism” där besökarna förväntar sig och betalar för orörd natur och är känsliga för ”industriella” ingrepp i naturen, något som kan bli aktuellt i icke skyddade områden. Skyddet innebär också större möjligheter att styra och påverka utvecklingen i ett område.
En vanlig synpunkt var att ett områdes betydelse för besök och besöksnäring främst beror på attraktiv natur. Om det dessutom är skyddat som nationalpark eller
14
Turismens effekter på ekonomi och sysselsättning. Västernorrlands län 2003, Mitt Sverige Turism, ekonomisk förening.
15
naturreservat upplevs det i allmänhet som en garanti för speciella kvaliteter och ”drar” därför lite extra. Den extra dragningskraften såg en av de regionala utveck- larna som skäl att föredra reservat för insatser, om man hade att välja mellan i öv- rigt lika områden. Det kan gälla såväl åtgärder inom det skyddade området som in- vesteringar i anläggningar eller infrastruktur och liknande i omlandet
Främst informanter med naturvårdsinriktning pekade på att människor väljer att besöka ett naturreservat när de vill vistas i natur därför att de vet att det finns tillrät- talagd information, stigar och leder. De skyddade områdena är bättre kända än an- dra naturområden eftersom det informeras om många av dem. Man vet att man inte gör intrång, utan vistas i mark som bl.a. syftar till besök. Utan att vara reservat skulle många i och för sig attraktiva områden inte vara tillgängliga på samma sätt – inte uppmuntra till besök och då inte heller kunna ge underlag för t.ex. servering eller annan kringaktivitet.
Välkända naturområden drar turister och företagare
Flera turismföreträdare framhöll att det inte räcker med fin natur för att locka besö- kare. Det måste finnas något mer i eller i anslutning till området. Behovet av stigar, vindskydd och annat av det som i skötselplanen för Fulufjället benämns målpunk- ter, dvs. utsiktspunkter, anläggningar, sevärdheter, skulle då vara ytterligare något som talar för värdet för turismen av skyddad natur.
Det behövs också ofta serveringar, stugor och liknande service i anslutning till ett område om det ska locka till turism. Det är på det sättet som mervärde för lokal- befolkningen skapas av ett skyddat område – en servicenäring som kan ta betalt för sina tjänster. Det bidrar till sysselsättning och inkomster för både företagaren och kommunen, menar några turismrepresentanter.
Såväl naturvårdare som regionutvecklare tar upp betydelsen av de skyddade områdenas belägenhet och ”kändisskap” för vilken effekt de kan få för sysselsätt- ning och företagsamhet i den omgivande bygden. Mindre reservat har naturligt nog större betydelse för lokalbefolkningens friluftsliv, medan större och mer välkända områden även drar långväga turister.