ANSATS OCH TILLVÄGAGÅNGSSÄTT

I detta avsnitt behandlas ansatsen och tillvägagångssättet samt vissa konsekvenser och problem som hör samman med de val som gjorts. Redogörelserna kan ta sin utgångspunkt i en översiktlig bild av vad som fokuseras i arbetet, vilket kan beskrivas genom fyra huvudkomponenter: En orsak i företagens verksamhetsmiljö (d.v.s. de politiska besluten bakom den inre marknaden) till effekter av viss a slag (ekonomiska, strategiska) för en viss grupp av aktörer (mindre tillverkande företag). Effekterna in­ nebär i många fall att förändringar i företagens strategier blir nödvändiga eller fördel­ aktiga. Komponenterna illustreras i följande figur.

Figur 3-3: Studiens huvudkomponenter verksamhetsmiljö

(den inre marknaden)

strategiska effekter strategiska bemötanden företag (positioner)

Arbetets utgångspunkt, den inre marknaden, problematiseras huvudsakligen i kapitel 1 och 6. Det gäller dess komplexitet och definition samt något om vad effekter är och när integration inträder. Ett närliggande problem, hur "integration" som konsekvenser från den inre marknaden ska skiljas från andra orsaker, behandlas kort i avsnittet om giltighet. Den följande behandlingen av huvudaspekter i arbetets ansats motsvarar i första hand figurens 'effektpiP medan en behandling av analysnivån främst ska rela­ teras till "företag". En lyckosam beskrivning av integration i företagsstrategiska ter­ mer ger dessutom indirekt kunskap om "den andra sidan av myntet"; d.v.s. hur före­ tag kan, bör eller kommer att förändra sin strategiska inriktning på grund av integra­ tionseffekterna (den uppåtriktade pilen). Medan den nedåtriktade pilen i huvudsak motsvarar ett kategoriserande och beskrivande arbete har bemötanden föreskrivan­ de inslag. Detta gäller arbetets anspråk och behandlas i avsnitt C.

Ansats.

Arbetet ska resultera i kunskap av såväl teoretiskt som empiriskt slag. Den förra, som har något större vikt, avser främst en kategorisering av konkurrenshinder och konstruktion av en analysmodell. För att nå detta har för det första integrationspro­ cessens utveckling studerats, m.a.o. de juridisk-politiska ramarna för företags verk­ samheter. Detta har huvudsakligen inneburit studium av skriftliga källor32. För det andra har företag studerats i en kontext där kontextens centrala faktorer utgörs av det nyss nämnda undersökningsområdet. Sådant som förutsättningar, föreställning­ ar, upplevda integrationseffekter i företagen och faktiska ageranden som direkt eller indirekt kan kopplas till den inre marknaden har undersökts genom enkäter. Detta

32 Lagtexter, juridiska och politiska dokument m.m. Samtal har dessutom förts med tjänstemän vid fyra av kommissionens generaldirektorat: D G III (industri), D G IV (konkurrens), DGXV (den inre markn a­ den) och DGXXIII (mindre företag).

bedöms även vara självständigt intressant och motsvarar ett av arbetets delsyften. Denna del av studien är jämförande; mellan tidigare och senare skeden i integra­ tionsprocessen vilket även kom att innebära före respektive efter Sveriges anslutning till den inre marknaden.

Ansatsens huvudinslag är emellertid att beskriva och analysera effekter från ekono­ misk integration i företagsstrategisk terminologi. Detta innebär en förening av per­ spektiv och teoriområden med olika utgångspunkter och en överföring av uppgifter och begrepp från faktiska integrationsåtgärder och från handels- och integrationsteo­ ri. Föreningen sker i, och med hjälp av, strategiteorin, som enligt Thomas & Pruett har som en stor uppgift just att tjäna som en brygga mellan olika discipliner:

.the technology (knowledge structures) for linking their own body of theories to a wealth of theories in other disciplines can be provided by strategic management researchers."33

Denna förenande ansats motiveras med att den inre marknadens konsekvenser för företag empiriskt utgår från och företer sig på ett yttre allmänt plan (genom de poli­ ti s kt-j u ri d i s ka integrationsåtgärderna). Vidare innebär integration en (för företaget) yttre förändring som främst har behandlats inom nationalekonomin. En förening av denna typ mellan skilda utgångspunkter är relativt ovanlig; vanligare är att arbeten tydligt hör hemma i ett företagsekonomiskt eller nationalekonomiskt fält34. Ansatsen finner emellertid ett stöd i själva problemet: Den yttre strategiska förändringen för företag. Dessutom har båda de områden med företagsekonomisk hemvist som är aktuella med det problem som behandlas, internationaliserings- och strategiteori, starka beröringspunkter till andra områden. Dunnings argumentation för sin synteti­ serande ansats kan därför i hög grad anföras även här:

"Lest I might be accused of watering down the intellectual content of a single dis­ cipline, let me say that this is far from my intention. What I have in mind is for the assets of a core discipline, e.g. organization theory, economics, political science, marketing et al, to be combined with the complementary assets of related discip­ lines. Only then will a systemic and holistic explanation of our subject matter be a realistic possibility."35

Även Alvesson och Sköldberg betonar betydelsen av en teoretisk bredd, men de tar även upp ett problem som det har varit väsentligt att efter bästa förmåga minimera i detta arbete. De skriver att "varje god teori är en systematisk helhet och varje an­ vändning av teorier kräver förståelse av denna helhet; om den inte bara ska utmynna i en grund eklektisism.'66 Det senare har onekligen kastat en hotande skugga över arbetet, i vilket avsikten har varit att förena teorier kring ett komplext problem - utan att kunna göra anspråk på samma djup som en mer specialiserad behandling av problemet skulle nå. Vad som utgör förståelse av helheten i citatet från Alvesson och Sköldberg kan förstås diskuteras, men det bör till viss del vara beroende av använd­ ningen. I fortsättningen av detta arbete behandlas eller berörs ett relativt stort antal 33 1993, s9.

34 Björkman & Forsgren skiljer exempelvis mellan international business (inriktat mot "behaviour or management problems at the firm level") och international economics ("macro-related aspects"; 1997, s11-12).

35 1993, s50. Även Habermas (1971, s8) förespråkar ett lärande över teoriområdens gränser.

teorier, och min helhetsförståelse av dem varierar liksom den utsträckning i vilken teorierna används.

Den betydelse som problemet och arbetets utgångspunkt har för tillvägagångssättet kan även beskrivas i termer av valet mellan en kvalitativ och en kvantitativ ansats, eller i detta fall snarare mellan en förståelseinriktad och en kategoriserande ansats. Enligt Hirschman drivs forskning av det förra slaget ("humanistic inquiry") av "a desi­ re to discern the nature of the phenomenon" där fenomenet ifråga initiait betraktas som "...a large, indistinct mass whose texture, sources of cohesion, and context the researcher wants to learn.'67 I kontrast till denna beskrivning är det i detta fall just kännedom om fenomenets natur som leder fram till arbetets problemställning. Ändå är huvuduppgiften en kartläggning och a nalys av fenomenet (den inre marknadens företagsstrategiska konsekvenser). Distansen till en förståelseinriktad ansats görs av att fenomenet till stora delar betraktas som intersubjektivt åtkomligt via sinnesdata enligt tidigare resonemang. Även Quines resonemang om observationssatser kan användas för att belysa min inställning till intersubjektivitet i detta sammanhang; ob­ servationssatser är "direkt och fast förbundna med våra stimuleringar" och en sats av detta slag:

"...borde utan vidare framkalla subjektets jakande, eller nekande, vid tillfallen då subjektet utsätts för lämplig uppsättning stimuleringar, och detta bör ske utan stöd av ytterligare utredningar och oberoende av vad subjektet ägnade sig åt vid till­ fället."38

Den sista kriteriet kan tyckas starkt, men med formuleringen "bör ske" är det ett rim­ ligt krav för att (vetenskaplig) intersubjektivitet ska kunna uppnås. Quine uttrycker intersubjektivitetskravet som att observationssatsen, till skillnad från en rapport om en känsla, måste "framkalla samma omdöme från alla språkligt kompetenta vittnen till händelsen.,ö9 Ett problem är dock att även vetenskapen till stor del hanterar satser (och vad de refererar till) som inte är rena observationssatser40. T.o.m. ett av Quines egna exempel på en observationssats, "Det börjar bli kallt", torde tillhöra de proble­ matiska.

Empiriska uppgifter som presenteras i detta arbete är heller inte homogena i denna bemärkelse - eller språkligt utan tvekan tillhörande klassen observationssatser. Dels har olika typer av uppgiftsinhämtande förekommit (exempelvis sifferuppgifter, sekun­ därdata och skrivna formuleringar för tolkning), dels förekommer observationer av olika typer av 'värld' som satserna refererar till. Sådant som andelen av ett företags försäljning till olika marknader behandlas men även personliga förväntningar på framtiden och upplevelser av olika företeelser som jag relaterar till ekonomisk integ­ ration.

37 1986, s240.

38 Quine 1993, s18-19. De exempel som ges ä r "Det regnar", "Det börjar bli kallt" och "Det d är är en kanin". I detta sammanhang kan de ersättas med satser som "Förordningen 40 64/89 gäller nu som lag", "Det påverkar samarbetsmöjligheterna" och "Det där är ett företag".

39 1 993, s19.

40 En skarp uppdelning kan jämföras med indelningen i vetenskapliga respektive metafysiska utsagor (Se Carnap, Comte m.fl.).

Åter till den förenande aspekten i detta arbetes ansats har strategiteorin, som både är en utgångspunkt för arbetet och hemvist för analysen, en integrativ 'natur'41. Tho­ mas & Pruett betonar områdets tvärvetenskapliga funktion: "Interdisciplinary rese­ arch should be one of the primary distinctive competences of strategic management as a field"42. Detta behöver inte endast innebära ett tagande från andra teorier utan även ett givande:

"...it is reasonable to assume that neighbouring fields would find it useful to im­ port interdisciplinary theories. Efforts to develop, and to disseminate, such theory are a natural role for strategic management research."43

Strategiteorin säger inte något om marknadsintegration varför kunskap måste häm­ tas från fler områden. Detta medför två stora problem varav det ena beror på utby­ tesförhållandet mellan bredd och djup (med samma insats)44. P.g.a. att relativt många teoretiska och empiriska områden behandlas här kan inte samma djup nås inom varje område. Detta är tydligt i kapitel 5 där teori om internationalisering och handel från flera olika områden berörs relativt ytligt. Genomgången av två andra hu­ vudområden, integrationsåtgärder och strategiteori i kapitlen 6 respektive 9 och 10, är jämförelsevis djupare. Ansatsen har ändå valts eftersom problemet är sådant att en syntes kan ge mer än vad som förloras i jämförelse med en snävare teoretisk ut­ gångspunkt45.

Det andra stora problemet gäller en förening av antaganden, perspektiv och begrepp i de olika områden som ingår i arbetet. Det är troligt att sådana skillnader gör en pa-radigmatisk syntes omöjlig46. Det är emellertid ej på en paradigmatisk nivå som en förening ska uppnås, utan det är kompletterande delar med liknande eller förenliga antaganden och språk som sammanfogas. Detta, särskilt föreningen av arbetets teo­ retiska huvudområden, handels- och integrationsteori samt strategiteori, kan finna stöd av Seth & Thomas vilka hävdar att "...the research tradition in economics is consonant with that of strategic management."47 Strategiområdet fungerar som ar­ betets bas och finns med från utgångspunkter till resultat. Från detta område har delar tagits som kan inkorporera eller sammanvävas med integration. Det innebär särskilt att omgivningen och struktur betonas i "strategi" samt att analysdimensioner som kan beskriva både strategiska positioner och integrationseffekter har sökts. Mötet mellan olika områden är ett av de stora inslagen i arbetet och det ankommer läsaren att bedöma hur det har lyckats.

I jämförelse med det perspektiv och den ansats som antogs vid inledningen av forskningsprocessen anses svårighetsgraden vara höjd48. Den förändrade ansatsen har emellertid även konsekvenser för behandlingen av de empiriska undersökning-41 Seth & Thomas 1994.

42 Thomas & Pruett 1993, s8.

43 Ibid.

44 Detta behandlas av Alvesson & Sköldberg 1994, s324f.

45 Till författare som stödjer en bred integrerade forskningsansats hör Dunning 1993, Gioia & Pitre 1990 och Thomas & Pruett 1993.

46 Gioia & Pitre 1990, s595.

47 Seth & Thomas 1994, s167. Se även Buckley 1996, s8-12.

48 Integrationen betraktades då i termer av kontextvariabler från ett perspektiv som hela vägen skulle vara företagets och de teoretiska utgångspunkterna var tydligare och mer enhetliga (detta redogjordes för i inledningen av kapitel 2).

ama. Den delvis skilda utformningen av de två enkäterna kan i huvudsak förklaras med den perspektivförskjutning som beskrevs i kapitel 2. En konsekvens av detta är att tyngdpunkten i presentation och analys av enkätuppgifterna ligger på den senare undersökningen och att jämförelser görs då sådana betraktas som möjliga och gi­ vande.

Analysnivå och företagsurval.

Den komplexa ansatsen är i hög grad avgörande för vilken analysnivå som är möjlig. Såväl empiriskt (integrationsåtgärder) som teoretiskt (handels- och integrationsteori) är staten och statsgränser centrala aspekter i integration medan det individuella fö­ retaget inte behandlas direkt. De delar av strategiteorin som innehåller allmänna analyser av konkurrensfördelar utgör dock en lämplig mötesplats mellan företags­ ekonomi och integration. Analysen är således beroende av vissa allmänna likheter hos företag, och stöd för sådana likheter, och därmed för analysnivån, söks primärt i strategiteorin. Om den resulterande analysmodellen kan man, i likhet med Vahlne och Wiedersheim-Paul vid presentationen av sin modell för ekonomiskt avstånd, sä­ ga att:

"...det inte alls [är] säkert att det existerar något faktiskt företag som helt skulle passa in i modellen. En grupp företags beteenden skulle däremot tillsammans kunna beskrivas och/eller förklaras med hjälp av modellen. Ett alternativt sätt att uttrycka detta är att säga att modellen är giltig för ett fiktivt genomsnittsföretag."49

En skillnad i förhållande till citatet som också är av viss betydelse i sammanhanget är att den modell som det är avsikten att konstruera här inte i första hand gäller be­ teenden utan yttre förhållanden. Inte endast företagsförhållanden utan även omgiv­ ningen för dock med sig problem när den ska abstraheras till modelltermer. Integra­ tion är både mångfacetterat och pågående. Materialiseringen av olika integration­ seffekter har nått olika långt och olika företag befinner sig i olika integrationsskeden. På den mest allmänna nivån ska den slutliga analysmodellen beskriva integrationens principiella effekter för allmänna strategiska positioner. I princip kan modellen an­ vändas för tre andra nivåer: En bedömning av en specifik integrationsåtgärd/ -konsekvens för allmänna positioner, en allmän analys för en specifik strategisk verk­ samhet samt en bedömning av en specifik integrationsåtgärd/ -konsekvens för en specifik strategisk verksamhet50.

Motiv för att studera mindre tillverkande företag redovisades i kapitel 1 och operatio-naliseringarna behandlas i kapitel 4. Typen av urval kan emellertid sägas höra till ansatsen och har vissa konsekvenser för vad som kan utläsas ur enkätsvaren. Inför den andra enkätundersökningen bedömdes två huvudalternativ vid urvalet av före­ tag. Det ena alternativet skulle innebära att denna enkät sändes till samma företag som de som ingick i den första undersökningen. De företag som 1991 var "mindre tillverkande" i de utvalda kommunerna skulle då i princip följas upp fyra år senare, vilket skulle innebära att inte alla företag längre tillhörde den kategori som först foku­ serades (vissa skulle ha lagt ned verksamheten, andra blivit uppköpta, flyttat, vuxit eller bytt inriktning).

49 Vahlne & Wiedersheim-Paul 1973, s89. Se även resonemang av Mahoney 1993, s176.

Avsikten har ej varit att behandla enskilda företag utan att ge en beskrivning av all­ männa förändringar i företags miljö och att därmed föra samman teoretiska resone­ mang på en nivå som antas vara giltig för kategorier av företag och generera förkla­ ringar i allmänna strategiska termer. Därför valdes det andra huvudalternativet - att undersöka samma kategori av företag vid två tillfällen. Därmed kom även den andra enkäten att gälla 'rätt' kategori företag medan vissa av integrationens tänkbara kon­ sekvenser inte skulle kunna undersökas. Med det senare avses exempelvis företag som konkurrerats ut eller vuxit över gränsen 200 anställda på grund av integration­ seffekter mellan undersökningarna. Något som skulle försvaga en uppföljande enkät till samma företag var bytet av inriktning/perspektiv efter första undersökningen51.