INLEDANDE DEFINITIONER SAMT MOTIV FÖR STUDIENS INRIKTNING

Detta avsnitt innehåller tre huvuddelar som ska förklara arbetets inriktning och an­ sats. Då studiens utgångspunkt är den politiskt initierade ekonomiska integrationen i Europa definieras för det första detta fenomen och dess betydelse poängteras. När konsekvenser av ekonomisk integration studeras kan de givetvis betraktas i ett flertal dimensioner och nivåer, med perspektiv utifrån olika aktörer eller sektorer. Därför anförs motiv för detta arbetes företagsstrategiska perspektiv på den inre marknaden. Avslutningsvis påvisas den inre marknadens betydelse för mindre tillverkande före­ tag samt behovet att bedöma integrationens konsekvenser med den inriktning som valts för studien.

Den inre marknaden och dess konsekvenser.

Integrationens omfattning och innehåll.

Den bredd och komplexitet som den europeiska ekonomiska integrationen uppvisar kan illustreras genom undersökningen av den inre marknadens konsekvenser som kommissionen lät utföra efter att en huvuddel av åtgärderna ingående i inre mark­ nadsprojektet var genomförda48. I uppdraget att genomföra utvärderingen betonades makroekonomiska faktorer och välfärd (medan detta arbete ligger på en företags-strategisk och mikroekonomisk nivå)49. I utvärderingen ingick 39 delundersökningar, varav åtta gällde olika industrisektorer. Andra studier gällde tjänster, specifika hinder (som tekniska handelshinder och offentlig upphandling), olika aggregerade variabler (som investeringar, skalekonomier och regionala effekter) samt en företagsenkät50. Då undersökningen berörs senare i detta arbete kommer den ibland att betecknas ex post för att skiljas från de beräkningar som kommissionen lät genomföra vid inled­ ningen av vitboksprogrammet. Dessa tidigare undersökningar, eller bedömningar ex

45 Se Johannisson 1991, s118-119.

46 Den hypotetiska alternativa utvecklingen brukar i sammanhanget betecknas "anti monde" (se exem­ pelvis Buigues & Sheehy, 1998/1995, s250.

47 Ett bakslag kan givetvis inte uteslutas. Vi vet inte ens om det är fred mellan de nuvarande EU-staterna om några decennier (den förra stora liberala och internationella perioden slutade med det första världskriget).

48 "The Single Market Review 1996". Sammanfattande dokument: KOM(96) 520 slutlig.

49 Uppdrag till kommiss ionen från råde t (EGT nr C 334, 18.12.1992, sid.1; I ett antal av delstudierna behandlades dock mikroekonomiska konsekvenser). Observera att även de övergripande målen med EG/EU uttrycks i relativt abstrakta välfärdstermer.

ante, hade arbetsnamnet "the costs of non-Europe" och förknippas särskilt med Emerson och Cecchini51.

Till integrationsprojektets bredd kan läggas att det inte endast är olika ekonomiska problem, aktörer, variabler etc. som är sammanflätade. Man kan i sammanhanget diskutera huruvida det västeuropeiska integrationsprojektet i huvudsak är ett ekono­ miskt projekt med politiska och sociala implikationer, ett politiskt projekt med ekono­ miska och sociala implikationer eller en historisk och kulturell utveckling och konsek­ vens. Även andra rubriker kan vara relevanta. Uppenbart är dock att projektet till sina medel fortfarande i huvudsak kan betraktas som ekonomiskt och att dess formella mål och resultat till stor del likaledes är av ekonomisk natur eller kan betraktas som sådana52. På en övergripande medel- och målnivå illustreras detta av EEG-fördragets andra artikel där avsikten med skapandet av en gemensam marknad fast­ ställdes (lydelsen före Fördraget om Europeiska unionen):

"...by establishing a common market and progressively approximating the econo­ mic policies of Member States, to promote throughout the Community a harmo­ nious development of economic activities, a continuous and balanced expansion, an increase in stability, an accelerated raising of the standard of living and closer relations between the States belonging to it."

Det ursprungliga Romfördraget innehöll till största del operationaliseringar till den första satsen i citatet, d.v.s. tillskapandet av en gemensam marknad och tillnärman­ det av ekonomisk politik. EU-samarbetet bygger även idag i huvudsak på detta för­ drag, med utvidgningar genom i första hand Enhetsakten 1987 och Fördraget om Europeiska unionen 199353.

Integrationens definition.

Omfattningen av det område som utgör utgångspunkten för avhandlingen pekar på vikten att definiera och avgränsa studieområdet. I linje med gängse definitioner me­ nas med ekonomisk integration här "the gradual elimination of economic frontiers between countries'64, vilket i fallet EU innebär att medlemsstaternas ekonomier kom­ bineras för att uppnå positiva ekonomiska välfärdseffekter55. Med ekonomiska grän­ ser avses "any demarcation over which actual and potential mobilities of goods, ser­ vices and production factors, as well as communication flows, are relatively low. '66

Förverkligad integration betyder att ekonomiska beslut har blivit mindre beroende av

51 Se Emerson m.fl. 1988 och Cecchini m.fl. 1989.

52 Se bl.a. European Commission/London Economics 1997, s24-25. Genom Maastrichtfördraget fick dock flera icke ekonomiska områden en ökad vikt (särskilt de ingående i de s.k. 2:a och 3:e pelarna; se Allgårdh & Norberg 1995, S75-86).

53 Till de viktigaste förändringarna i artikel 2 (genom EU) hör att uppnåendet av en ekonomisk och mo­ netär union nu är ett huvudmedel vid sidan av den gemensamma marknaden samt att "sustainable and

non-inflationary growth respecting th e environment" och "a high level of employment and of social protection"är målsättningar.

54 Molle 1990, s5. Även Balassa 1962, s1. Ibland används "regional ekonomisk integration" eller "regionala ekonomiska samarbeten". Problem förknippade bl.a. med 'stegvis reducering' och vad som menas med ekonomiska hinder kommer att utvecklas senare. Som en jämförelse brukar internationali­ sering handla om "the outward movement in an individual firm's or larger grouping 's international ope­

rations" (Welch & Loustarinen 1988, s37).

55 Barnes & Barnes 1995, s52; Jacquemin & Sapir 1988, s202.

förekomsten av gränser, i första hand ekonomiska statsgränser och i andra hand övriga ekonomiska gränser57.

Integrationen avser således geografiska områden eller territorier. Utöver att utgöra och påverka det rumsliga i det ekonomiska perspektivet har geografiska förhållanden och statsgränser avgörande betydelser i sammanhanget58. Ekonomiska gränser be­ höver visserligen inte sammanfalla med statsgränser, men: "European economic integration is driven by efforts to reduce or eliminate the public role of territorial fron­ tiers with European neighbours as economic frontiers."59 Detta är inte tillräckligt, men nödvändigt, för ekonomisk integration.

En andra aspekt i skapandet av "en gemensam marknad" är storlek. Det ekonomiska rummet förstoras när hinder av olika slag avskaffas eller reduceras och tidigare se­ parata rum integreras. Storskaliga marknader har inte minst betydelse här, då små företag studeras. En tredje aspekt gäller medlet för att nå sådant som konkurrens och effektivitet, nämligen ett reducerande av skillnader och tillskapande av likheter. Likartade förutsättningar ges till företag och individer. Dessa aspekter (geografiska områden, storlek och likhet) kommer att genomsyra analysen av förändringar i eko­ nomiska variabler och strukturer och företags verksamhetsförutsättningar.

Genomförandet av ekonomisk integration på politisk väg kan beskrivas i tre principi­ ella steg där det första ska leda till frihandel, det andra innebär åtgärder för fria fak­ torrörelser medan det tredje innehåller tillnärmning och koordinering av ekonomisk politik utöver sådan som bedöms nödvändig för uppnåendet av de två förra stegen60. Romfördraget avsåg det första steget samt delar av det andra. Under 80-talet, främst genom vitboksprogrammet och enhetsakten, togs ytterligare stora spadtag för att förverkliga dessa två steg och uppnå en gemensam marknad. Under projektnamnet "den inre marknaden" definierades denna i enhetsakten som:

"... an area without internal frontiers in which the free movement of goods, per­ sons, services and capital is ensured..."61

I praktiken avser dock inte åtgärderna ett avskaffande av alla inre hinder. Detta är heller inte möjligt, vilket är ett centralt förhållande för detta arbetes förutsättningar och slutsatser. Näringsidkare ska emellertid tillförsäkras enhetligare politiskt/juridiskt grundade förhållanden, d.v.s. ett närmande till konkurrensneutralitet vad gäller lokali­ sering, ägande, distribution, avsättningsmarknader etc. (så länge aktiviteten sker inom IM).

Den ekonomiska integrationens tredje principiella steg innehåller koordinering av ekonomisk politik utöver sådan som är nödvändig för att uppnå frihandel och fria faktorrörelser (d.v.s. utöver vad som avsågs i artikel 2 EEG). I praktiken kan man inte dra skarpa gränser mellan dessa steg, men sådan politik kan exempelvis gälla valu­ 57 European Commission/London Economics 1997, s23.

58 Se exempelvis Fishwick & Denison 1993.

59 Pelkmans 1997, s2.

60 En mer detaljerad indelning och genomgång görs i kapitel 5.

61 Artikel 13, vilken infogades som art 8a i EEG-fördraget. Namnet "den inre marknaden" ( internal) började användas på 80-talet och motsvarar det ibland använda "enhetliga marknaden" (single, dock ej att förväxla med "single" i "Single European Act", där det har en annan betydelse). I ekonomisk teori benämns denna typ av integration "g emensam marknad" ( common; Hitiris 1992, Appleyard & Field 1995) vilket var beteckningen i Romfördraget.

taarrangemang, penningpolitik eller forsknings- och utvecklingssamarbete och hör i strikt mening inte till "den inre marknaden". I den mån avgränsningar låter sig göras behandlas inte detta tredje steg i detta arbete. Detta gäller även industripolitik, inklu­ sive stöd till mindre företag62. Vad som betraktas är integration som teoretiskt eller empiriskt kan hänföras till beslut som tas inom EU och syftar eller leder till ekonomisk integration enligt definitionen av den inre marknaden. Den ekonomiska politiken be­ aktas endast i den mening den bedöms gälla förverkligandet av den inre marknaden. Som det fastslogs tidigare behandlas ej heller integrationseffekter som har andra källor eller styrkrafter än EU/IM - när sådana bedömningar kan göras.

Som formella utgångspunkter för arbetet gäller, utöver det redan nämnda, de delar av Romfördraget (EG) som behandlar "de fyra friheterna" samt konkurrenspolitik, de till fördraget inkorporerade avsnitt i Enhetsakten som behandlar IM, inre marknads-anknuten s.k. sekundärrätt (främst rådets direktiv och förordningar), tillämpningen av dessa texter samt avtalet om ett Europeiskt ekonomiskt samarbetsområde (EES). Som det har framkommit finns det politiskt inducerad integration som inte ryms inom den inre marknaden och även en mängd andra källor för ekonomisk integration än den politiskt inducerade. Det är heller inte helt korrekt att se den inre marknaden som en delmängd i ekonomisk integration. Den integration som inre marknadspro­ jektet är utformat att åstadkomma har exempelvis även politiska motiv samt samhäl­ leliga konsekvenser som bäst uttrycks i andra termer än ekonomiska. Resonemang­ et och avgränsningen illustreras av följande figur.

Figur 1-2: Ekonomisk integration, politiskt inducerad integration och den inre marknaden.

Ekonomisk integration

Politiskt inducerad integration

Nedan följer en kortare redogörelse för vikten av det som studeras och som motsva­ rar figurens mörkast markerade fält63. Trots de skillnader som indikeras i figuren av­ ses "den inre marknaden" när "ekonomisk integration" används - om inte annat framgår. Även om den inre marknaden i sin omfattning inte har någon egentlig mot­ svarighet i världen bör stora delar av resonemangen och analysen kunna vara prin­ cipiellt giltiga för politiskt inducerad ekonomisk integration.

62 För behandlingar av dessa områden, se Allgårdh & Norberg 1995, s441-446 (översikt), European Commission 1993 och 1994(c) (industripolitik), European Commission/London Economics 1997, kapi­ tel 12 (statsstöd), Bianchi 1998/1985, KOM(95) 362 slutlig och EGT nr L 6, 10.01.1997, sid. 25f. (små och medelstora företag) samt EGT nr L 145, 05.06.1997, sid. 29f. (nyetableringar).

63 Ytterligare avgränsningar tillkommer dock; främst till mindre tillverkande företag och allmänna före­ tagsstrategiska konsekvenser.

Motiv för studien av den inre marknadens ekonomiska konsekvenser.

Valet av det västeuropeiska integrationsprojektet och den inre marknaden som stu­ dieobjekt kan på ett övergripande plan motiveras av dess närhet, aktualitet, omfatt­ ning och konsekvenser64. Av dessa intar den inre marknadens konsekvenser för ekonomisk aktivitet en särställning då det är (delar av) dessa som utforskas. De för­ väntade konsekvenserna innefattar bl.a. ett förenklat inträde på många tidigare na­ tionella produktmarknader, förändrade konkurrensförhållanden mellan företag och mellan regioner samt en påskyndad strukturomvandling. Konkurrensvillkoren för en stor andel av företagen i Sverige kan därmed antas förändras varför svarsåtgärder av olika slag blir nödvändiga.

Den stora förväntade betydelsen för ekonomisk aktivitet kan visas genom följande korta genomgång där effektbeskrivningen har förts till en nivå och till områden där konkreta konsekvenser för företags verksamheter kan diskuteras65.

(1) Efterfrågan. En avsikt med integrationsprojektet är att öka den totala ekonomiska aktiviteten66. Utöver att liberaliserings- och harmoniseringsåt-gärder förväntas sänka kostnader och öka efterfrågan påverkas även ef­ terfrågans/utbudets innehåll - genom nya aktörer, impulser och påskyndad strukturomvandling67.

(2) Konkurrerande utbud. Av- och samreglering ger minskade kostnader för gränsöverskridande verksamhet och gynnar stordrift. Därmed bör kon­ kurrensen påverkas inom ett flertal områden; den kan dock i vissa fall minska68. Här har den gemensamma konkurrenslagstiftningen stor bety­ delse.

(3) Övrigt varu- och tjänsteutbud. Utbudet av insatsmaterial, komponenter, företagstjänster m.m. påverkas bl.a. av konkurrens- och etableringsregler samt av förändringar i regional attraktionskraft. En ökad räckvidd för varor och tjänster (genom sänkta gränshinder och harmonisering av regler) kan delvis kompensera en skillnad mellan regioner vad gäller förmågan att locka till sig etableringar.

(4) Kapital. Kapital, med en mycket hög potentiell rörlighet, har under se­ nare år blivit allt mer obundet till stater69. Detta har stora konsekvenser för nationell ekonomisk politik, ränta och inflation samt för konsumtion och in­ 64 Orsaker som ger ett viktigt forskningsområde såväl som ett personligt intresse.

65 Se bl.a. Cecchini m.fl. 1989, EFTA 1991, Italianer 1990, Jacquemin & Sapir 1989, Pintado m.fl. 1988. Mer specifikt för Sverige: Abrams m.fl. 1990, Bonnedahl 1993, Flam & Horn 1990, Lundberg 1990(a), Soll 1994:6, Närings- och handelsdepartementet 1997, Utrikesdepartementets handelsavdel­ ning 1991(a) och 1993. Företagsstrategiskt inriktade arbeten: Harris 1996, Lynch 1990; Ohlsson 1989. Teoretiska arbeten: Balassa 1962, Molle 1990, Tinbergen 1965.

66 EG art. 2; Henrekson m.fl. 1995.

67 Soil 1994:6; Kokko 1994; Sapir 1994. I Västeuropas öppna ekonomier kan dock andra faktorer (inklusive framgången för ekonomisk politik i övrigt) vara helt avgörande för nivån på efterfrågan. Både frihandelsavtalet mellan EG och EFTA 1972 och vitboksprogrammet (enhetsakten) 1987 följdes a v relativt svag konjunktur i Europa (Korpi 1991, s102 och Bergman m.fl. 1991, s107).

68 Investeringsflödena har en viktig del i detta. En behandling av komplexiteten bakom investeringarnas riktningar och storlek ges av Kokko ( 1994), medan huvudbetänkandet i Soll 1994:6 slog fast att in­ vesteringarna till Sverige skulle öka genom ett EU-medlemskap.

vesteringar. Den inre marknaden har sannolikt haft en mindre direkt bety­ delse för detta men verkar indirekt genom stimulerandet av handel och etableringar.

(5) Personal. Liksom vad gäller kapital har integrationsåtgärderna för indi­ vider, i jämförelse med varor, inte varit särskilt långtgående. Som arbets­ kraft är människor dessutom relativt lågrörliga, undantaget vissa kategori­ er och förhållanden70. I en allt mer internationell miljö, där människor på­ verkas att se möjligheter i andra länder, kan dock underlättandet av ar­ betskraftens rörlighet få betydelse för företags verksamhet - särskilt på något längre sikt.

(6) Infrastruktur Tillgången och kvaliteten på transportleder och annan in­ frastruktur kan påverkas direkt genom projekt stödda eller initierade av EU. De stora konsekvenserna torde dock vara indirekta genom det 'val' av centrala regioner som sker genom tillväxt, strukturomvandling och nya af­ färsmöjligheter. Detta styr infrastrukturinvesteringar men leder även till en ökad belastning av transportleder och miljö.

(7) Regionala konsekvenser. Allmänt gäller att effekter av de slag som nämnts inte kan vara likadana eller lika stora över hela avtalsområdet. Vissa regioner attraherar mer ekonomisk aktivitet än andra, och effekter som för hela avtalsområdet bedöms vara positiva (negativa) kan för som­ liga regioner/lokaliseringar vara negativa (positiva)71.

(8) Sektoriella konsekvenser. Ökad rörlighet ger snabbare strukturom­ vandling. Liksom regionala konsekvenser kan effekterna för en sektor bli positiva (exempelvis lägre kostnader och enklare administrativa procedu­ rer) medan konsekvensen för andra sektorer, inte minst de som initiait skyddades från konkurrens från andra IM-producenter, kan bli negativa. (9) Regler och administrativa procedurer. Även förändringar som i huvud­ sak är av administrativ natur har betydelse för många företag. Sådana kan gälla juridiska och politiska ramar (regler, institutioner och processer), provning och certifiering av produkter eller nya formulär och adresser. På kort sikt krävs inlärning och omställning till nya förhållanden.

En utförligare redogörelse av integrationsåtgärder samt förväntade och bedömda effekter ges i kapitel 6 respektive 7. Konsekvenser har även undersökts empiriskt, vilket redovisas i kapitel 8 och 11.

För att ge ett sammantaget intryck av vad ett svenskt medlemskap i EU skulle inne­ bära uppdrogs en samhällsekonomisk konsekvensanalys åt finansdepartementet 199372. Delundersökningarna spände över områden som tekopolitik, direktinveste­ ringar och arbetsmarknad. Ändå ingick ingen undersökning som tangerade inrikt­

70 Vissa grupper högutbildade och ungdomar ä r mer rörliga (Borgegård 1991). Stora skillnader i a r­ betskraftefterfrågan och inkomst, eller en nationell kris av något slag, har också visat sig kunna leda till större omflyttningar. De n stora europeiska utvandringen under decennierna kring föregående sekel­ skifte var en unik process (Livi-Bacci 1992, s123f.).

71 Mine 1992, s147-152; ENSR 1997, S150-151; Andersson m.fl. 1991.

ningen på detta arbete73. En anledning till detta är att huvuddelen av det ekonomiska samarbetet och dess konsekvenser för Sveriges del inte hör samman med EU-medlemsskapet. Här avses konsekvenser som kan hänföras till 'objektiva' skillnader mellan de olika institutionella alternativen; föreställningar om skillnader kan givetvis ge upphov till ytterligare effekter.

Visserligen ingick ett framtida EMU i Sveriges medlemsvillkor - förutsatt att Sverige uppfyllde de s.k. konvergenskriterierna (trots politiska uttalanden om motsatsen)74. Detta steg, sannolikt med mycket betydande ekonomiska konsekvenser, var dock inte aktuellt direkt. Det visade sig också senare, i gemenskapsproceduren med for­ mellt avslut i maj 1998, att Sverige 'undslapp' EMU75.

Det hittills största ekonomiska integrationssteget togs 1/1 94 då Sverige i och med EES-avtalet formellt kom att omfattas av den inre marknadens regelverk76. De största förändringarna som följde av EU-medlemskapet ett år senare gällde jordbruksområ­ det (vilket i budgetandel och regleringens omfattning är det största samarbetsområ­ det), deltagande i de s.k. strukturfonderna samt institutionella frågor (medlemskapet gav ett fullvärdigt svenskt deltagande i institutionerna och motsvarande överlåtande av nationellt beslutsfattande till dessa)77.

Stödåtgärder för mindre företag, vilket ryms under strukturfonderna, är ibland föran­ ledda av integrationens effekter och kan vara kompatibla med de allmänna integra­ tionsmålen. I detta arbete antas dock något av ett avregleringsperspektiv, med en avgränsning från stödinsatser av olika slag. Den principiella skillnaden mellan integ­ rationsåtgärder och kompensatoriska åtgärder (stöd och transfereringar av olika slag) är ett motiv för avgränsningen medan ett annat är bedömningen att konsekven­ serna av de förra totalt sett är betydligt större78. Den andel av EU:s budgetmedel som riktas till företag i Sverige ärf.ö. försvinnande liten79.

Tillbaka till jämförelsen mellan EES och EU kan de institutionella skillnaderna för­ väntas ge medlemskapet en större stabilitet. När detta anförs som en fördel för före­ tagandet anförs dock också att denna stabilitet är värd en mångfaldigt högre 'del-73 Den inre marknadens konsekvenser behandlades på ett fåtal sidor i huvudbetänkandet.

74 "Gemenskapen skall ha till u ppgift att genom att upprätta en gemen sam marknad och en ekonomisk och monetär union..." (art. 2 EG). Ett inträde i EMU ska ske efter ett beslut av rådet med kvalificerad

majoritet, baserat på kommissionens rekommendation efter att de s.k. konvergenskriterierna har upp­ fyllts (art. 121.4 EU (tidigare art. 109j.4); art. 104 EG (tid. 104c); Protocol on the Excessive Deficit Pro­

cedure] Protocol on the Convergence Criteria referred to in Article 10 9j of the Treaty establishing the European Community). Enligt bl.a. Allgårdh & Norberg är fördraget tydligt på denna punkt (1995,

s329). Regeringens unilateral uttalande om ett självständigt svenskt riksdagsbeslut i frågan bör såle­ des inte tillmätas någon juridisk betydelse men väl en politisk sådan.

75 För att inte skapa problem, både för den svenska regeringen och för EU, anfördes d å att ett av kon­ vergenskriterierna inte hade uppfyllts.

76 Utrikesdepartementets handelsavdelning 1992 (a-c).

77 Fritz & Hettne (1994) nämner även tillkommande regler inom skatteområdet. För överlämnandet av beslutanderätt till gemenskapen, se proposition 1993/94:114 samt 1994/95:19. I EU:s budget för 199 9 på 96.929 mEur utgörs 82,7 % av utgifter för jordbru k, fiske och regionalpolitik (European Commission 1999).

78 Frågan är dock komplex. Avvecklingen av stöd samt harmonisering av stöd kan s ägas rymmas un­ der integrationens principer. Dessutom kan givetvis förändringar i stöd vara strategiskt avgörande så­ väl för enskilda företag som för kategorier av företag och för vissa lokaliseringar. Integrationens prin­ ciper behandlas utförligt senare i arbetet.

tagaravgift' för staten80. Medan konkreta effekter från en eventuellt större institutionell stabilitet bör vara svårpåvisbara är psykologiska effekter av ett fastare arrangemang sannolika. Detta förstärks av att aktörer som Industriförbundet och flertalet riksdags­ partier starkt har framhållit skillnader mellan de två arrangemangen81. Detta kan på­ verka företagares beslut och attityder i förhållande till aktiviteter inom den inre mark­ naden. Uppfattade möjligheter och problem är dock i hög grad är företags-, situa­ tions- och personspecifika medan ambitionen i detta arbete är att kartlägga yttre all­