INTEGRATION OCH DESS BEHANDLING I DETTA ARBETE. Integration och segregering

Tillskapandet och upprätthållandet av en gemensam marknad innebär förändringar i företags strategiska förutsättningar, särskilt med avseende på internationella utbyten och konkurrensförhållanden. För att ge en grund till en förståelse för dessa föränd­ ringar ges i detta kapitel teoretiska förklaringar till internationella utbyten. Det gäller främst varuhandel (och då med fokus på export) och i andra hand investeringar och resursflöden. Därigenom berörs även konkurrens och marknaders funktionssätt. För­ klaringar ges för utbyten både på stats- eller mellanstatsnivå och på företagsnivå. Integration kan förklaras med "sammanslutning till en helhet" och handlar således om en process där (dittills) skilda enheter uppgår i ett1. I praktiken gäller integration sällan en fullständig sammanslutning utan endast någon eller några aspekter av en tänkt helhet. Delar fortsätter således att existera men med mer likartade egenskaper. Ett exempel är då barn med olika fysiska eller intellektuella förmågor sätts i samma skola efter att först ha varit åtskilda. Även om en sådan process drivs längre än till att integrera skolgången geografiskt kommer en rad individuella och gruppbundna skill­ nader att kvarstå efter en framgångsrik integration. Motsvarande gäller för den eko­ nomiska integrationen i Europa vilket senare i arbetet kommer att visas vara centralt för analysen av dess företagsstrategiska konsekvenser.

En god förståelse för integration kan inte nås utan dess begreppsliga motpart, seg­ regering, vilket blir särskilt tydligt när integration är ett mål och en avsiktlig process (som i det fall som här studeras). Oavsett om syftet är att bryta en grupp människors isolering från övriga delar av samhället eller om de ekonomiska förutsättningarna i olika territorier ska homogeniseras måste kunskap om vari åtskillnaden eller segre­ geringen består uppnås. Resonemanget anknyter till Balassas definition av ekono­ misk integration som innehållande en processaspekt och en 'lägesaspekt' ("state of affairs"). Den förra innehåller "...measures designed to abolish discrimination betwe­ en economic units belonging to different national states" medan den andra repre­ senteras av "...the absence of various forms of discrimination between national eco­ nomies."2 (vi kan tänka oss att "absence" före processen motsvaras av presence). Citatets 'diskriminering' behandlas i detta arbete särskilt genom begreppet konkur­ renshinder. Genom tillskapandet av en gemensam marknad minskas eller elimineras vissa av dessa hinder, varvid delvis nya förutsättningar för internationella ekonomis­ ka flöden uppstår. Ett huvuddrag i de eftersträvade förutsättningarna är konkurrens­ neutralitet (denna neutralitet baseras dock på värderingar som inte är neutrala). Det framgår både i citatet från Balassa och i EG-fördraget, inte minst i artikel 123. Natio­ nella särregleringar avvecklas, diskriminering baserad på nationalitet förbjuds och vissa typer av positioner och ageranden blir otillåtna för företag. Vid den omvandling

1 Illustrerad svensk ordbok, 1 984. Ordet kommer från latinets integer, orörd, hel (Latinsk-svensk ord­ bok, 1994.

2 1962, s1. Inom företagsekonomisk internationaliserin gsteori är en liknande indelning i tillstånd och process vanlig (se exempelvis Johanson & Vahlne 1990, s11, och Hertz & Mattsson 1998, s15).

som därigenom äger rum förändras många företags konkurrenssituation i grunden. Potentialen för detta är särskilt stor om ett företag verkar i ett sammanhang där statsstöd eller annan av staten upprätthållen diskriminering (inklusive etableringshin-der) är betydande, eller där sådant som kvantitativa importrestriktioner eller mark-nadsavgränsningar p.g.a. tekniska produktspecifikationer är avgörande. I kapitlets sista del redogörs för olika typer av konkurrenshinder.

Den ekonomiska integrationens form och innehåll.

Ekonomisk integration mellan stater, som politiskt-juridiska arrangemang, brukar teo­ retiskt indelas i fyra eller fem former som utgår från hur långtgående den formella integrationen är4. EFTA och NAFTA är exempel på frihandelsområden, den första formen i följande tabell, medan den faktiska och planerade utvecklingen för EG/EU i stora drag överensstämmer med formerna 2-4 (denna utveckling redovisas i avsnitt 6A). Eftersom varje steg i ekonomisk integration även för med sig ett politiskt när­ mande är den sista formen svårskiljbar från politisk integration. Därför kan den få exemplifieras med DDR:s införlivande i Förbundsrepubliken5.

Tabell 5-1: Former för regionala ekonomiska sammanslutningar.

Innehåll Form Frihandel Gemensamma yttre tullar Fri rörlighet för produk­ tionsmedel Harmonisering av ekonomisk politik Gemensam ekonomisk politik Frihandels-område Tullunion Gemensam marknad Ekonomisk union Fullständig ekonomisk integration WMÊMÊkâ 4 388BR 5 ss Frihandels-område Tullunion Gemensam marknad Ekonomisk union Fullständig ekonomisk integration WMÊMÊkâ 4 388BR 5 ss Även om tabellens schematiska indelning är användbar ska det betonas att verklig­ heten är mer komplex än så. Under 1990-talet har EU bl.a. ingått frihandelsavtal (form 1) med flera länder i Östeuropa, inkluderat Sverige, Finland och Österrike i tul­ lunionen (2), fortsatt med åtgärder för att förverkliga den gemensamma marknaden (3) samt tagit flera steg mot en ekonomisk och monetär union (4). Detta kan möjligen illustrera en politisk och ekonomisk dynamik, inneboende i integrationsprocessen, som verkar mot ökad integration. Ekonomiska aktörers självständighet och andra verkande faktorers autonomi (miljö, kulturella och sociala processer) kan å andra sidan leda utvecklingen åt helt andra håll samtidigt som integrationsprocessen också är politiskt möjlig att styra i olika riktningar.

Ett exempel i praktiken på en relativt stor avvikelse från tabellens schema är den fria rörligheten för produktionsmedel (steg 3) som ingår i EES-avtalet utan gemensamma yttre tullar (steg 2). Detta kräver s.k. ursprungsregler och någon form av gränskon-4 Se exempelvis Appleyard & Field 1995, s321, Balassa 1962, s2 eller Jovanovic 1998(a), s2.

51 WTO 1998/1995, S86-109 anges de regionala integrationsavtal som dittills hade anmälts till GAT T och WTO.

trailer6. Medlemsstaternas formella integrationsgrad sinsemellan varierar dessutom något; medan Belgien och Luxemburg ingår i en monetär union sedan lång tid valde vissa andra medlemsstater att stå utanför det monetära samarbetet (ERM och/eller EMU). Undantag för vissa medlemsstater har även förekommit inom andra områden, exempelvis fria personrörelser (Schengenavtalet) och arbetsmarknadspolitik (Maas-trichtfördrågets s.k. sociala protokoll).

Detta arbete avgränsas från EU:s ekonomiska och monetära union - och behandlar således endast integration t.o.m. "form 3" ovan. Avgränsningen gäller dock inte bakåt, då åtgärder för att upprätta en gemensam marknad inte kan isoleras från de ständigt nödvändiga åtgärderna för att upprätthålla frihandeln. Så länge sådant som produktutveckling sker, preferenser förändras och nya upptäckter rörande miljöfarliga material görs kommer integrationen att kräva ständiga aktiviteter för att integrations­ graden ska bibehållas. Om endast den politiskt/juridiskt beslutade och styrda eko­ nomiska integrationen betraktas utgör dock den fullständiga integrationen ett un­ dantag från detta; inga nationella beslut tas ju längre efter en fullständig integration. Den formaliserade och förenklade synen inom traditionell integrationsteori som ta­ bellen ovan illustrerar anammas inte fullt ut i detta arbete. Medan ekonomisk teori och statsvetenskaplig teori ofta endast utgår från politiska/administrativa och juridis­ ka aspekter av integration är avsikten här att komma närmare en faktisk ekonomisk integration. Skillnaden kan beskrivas som formell respektive faktisk ekonomisk integ­ ration och beror för det första på att åtgärder inte alltid automatiskt leder till effekter. Formell (politisk/juridisk) integration är ofta snarare att se som potentiell ekonomisk integration medan en materialisering kräver förändrade beteenden hos producenter och konsumenter. För det andra kommer hinder mot integration att visa sig ha bety­ delse även om de inte är t illskapade eller kan avlägsnas genom politiska initiativ. I tabellens "fullständig ekonomisk integration" kan exempelvis aktörer på marknaderna sannolikt fortfarande bygga upp positioner som är oförenliga med konkurrens inom sektorer eller mellan regioner (i frånvaro av en mycket effektiv konkurrenspolitik kan ett exempel vara prissamarbete).

Eftertraktade fördelar med internationellt ekonomiskt utbyte.

Integration genom tillskapandet av en gemensam marknad, eller någon av de andra formerna illustrerade i tabell 5-1, har även andra syften än ekonomiska och alltid även andra drivkrafter än de mål som artikuleras av ansvariga politiker (detta är ock­ så naturligt då ledande aktörers referensramar, kompetenser, medel m.m. inte är identiska). Västeuropas integrationsprocess ger bra exempel på detta. Med en av-gränsning till ett ekonomiskt perspektiv kan dock uppnåendet och befästandet av en europeisk gemensam marknad sägas utgå från ett antal eftertraktade fördelar med internationellt ekonomiskt utbyte. I syfte att uppnå dessa fördelar, och att öka handel, resursrörlighet och konkurrens, riktas ansträngningarna inom EU mot att skapa en situation då olika typer av hinder mot varu-, tjänste- och resursrörlighet är minimala samt då inga aktörer inom området diskrimineras på grundval av nationalitet. Obser­ vera att regional integration i detta avseende är en s.k. näst bästa lösning (efter full­ ständig internationell integration) som även kan betecknas ur perspektivet att den

6 För EES-avtalets ursprungsregler, se Utrikesdepartementets handelsavdelning 1992(a) s37f. och 1992(b) S97-313.

diskriminerar tredje land7. I detta avseende ställer WTO och GATT upp villkor för till­ låtande av handelsområden, då sådana innebär avsteg från frihandelns grundläg­ gande princip om likabehandling, "mest gynnad nation":

"...any advantage* favour, privilege or immunity granted by any contracting party to any product originating in or destined for any other country shall be accorded immediately and unconditionally to the like product originating in or destined for the territories of all other contracting parties."8

Med förbehåll för den inre marknadens regionala avgränsning (vilken har både eko­ nomiskt rationella och mer politiska förklaringar) är den syn på marknadens funktion och effektiv resursallokering som ligger bakom den inre marknaden ekonomiskt libe­ ral9. Då integrationsprojektet kan sägas bygga på ett frihandelsparadigm kommer inte teorier som bygger på andra antaganden, exempelvis strategisk handelsteori, att behandlas här10. I kontrast till rena marknadslösningar ersätts dock nationell regle­ ring i stor utsträckning med överstatlig reglering genom EU och IM. Mine går så långt att han beskriver detta som "The Paradoxical Victory of Marxism'^. Att den storskali-ga (EU-)lösningen inte är optimal inom alla områden har också uppmärksammats av gemenskapen, särskilt genom den s.k. subsidiaritetsprincipen och förändrade prin­ ciper för teknisk harmonisering12.

Målet med inre marknadsåtgärderna kan trots allt sägas vara att skapa effektiva och dynamiska marknader som sträcker sig över statsgränserna. Inför vitboksprogram­ met 1985 uttryckte det Europeiska rådet detta som att: "...uppnå en enda stormark­ nad och därigenom skapa bättre förhållanden för att stimulera företagsamhet, kon­ kurrens och handel"13. Integrationsåtgärder kan i linje med detta beskrivas som lössläppande av förutsättningar och incitament som i teorin betraktas som orsaker eller förklaringar till internationella ekonomiska flöden. En förståelse av integratio­ nens innebörd utgår här därför från en kort genomgång av några sådana förklaring­ ar.

En behandling utgående från varor, stater och företag.

Teorier kring internationellt ekonomiskt utbyte har främst behandlat varuhandel, men även etableringar, investeringar och valutaarrangemang. Andra flöden, exempelvis gällande information, teknikspridning eller migration, har behandlats sparsammare eller inom andra områden är internationell ekonomi. En förklaring till teorins fokuse-ring på varuhandel torde vara industrivarors principiella lämplighet för internationell handel (lättrörligare än tjänster och lönsammare än råvaror) och den därav följande stora ekonomiska betydelsen. Värdemässigt handlas det visserligen i klart större ut­ sträckning med valutor, men den internationella varuhandeln är betydligt större än såväl tjänstehandeln (ca 4 gånger) som de internationella investeringarna (ca 15

7 Pomfret 1989/1986, s44-45.

8 Avtalets artikel I §1 (G ATT, 1986).

91 princip behöver inte en reducering av hinder innebära en mer liberal ekonomisk regim; endast att regleringar blir lika inom avtalsområdet.

10 Ruigrok 1990 ; Krugman 1986.

11 1992, s106. För teoretiska behandlingar av integration och centraliseri ng kontra decentraliser ing, se Tinbergen 1965, s59f. och Balassa 1962, s7f.

12 Tekniska handelshinder och standardisering behandlas i avsnitt 6D.

gånger)14. För de västeuropeiska länderna, som sammantagna dominerar världs­ handeln, är varuhandelns betydelse knappast möjlig att överskatta (statistik som il­ lustrerar detta presenteras i avsnitt 6B).

Även för denna studies syften intar handeln med varor, och då särskilt export, en särställning. Ett skäl för denna fokusering är att det inte har funnits någon gemensam investeringspolitik inom EG/EU medan en stor vikt har lagt vid integrationsåtgärder riktade mot hinder mot varuhandel. Bl.a. med stöd från förstudien till detta arbete görs dessutom bedömningen att varuhandel är den centrala internationella aktivite­ ten för de flesta mindre tillverkande företag. Av de 101 företag som ingick i förstudien var 60 exportörer medan 9 bedrev försäljning från hel- eller delägda bolag i utlan­ det15.

För att förstå det internationella handelssystemet bör dock även de utlandsägda in­ vesteringarnas bestånd tas i beaktande. Statistik med sådan inriktning indikerar att handelsflöden lika väl kan beskrivas utgående från multinationella företag som utgå­ ende från stater16. Exempelvis har UNCTAD gjort bedömningen att (den totala) för­ säljningen från multinationella företags utländska dotterbolag överskrider värdet av den totala världshandeln17. Vidare har de multinationella företagens internhandel uppskattats utgöra ungefär en tredjedel av världshandeln och de multinationella fö­ retagens handel med andra företag en annan tredjedel18. Ett sätt att tolka detta är att, här med WTO:s generaldirektörs ord, se handel och investeringar som "...not merely increasingly complementary, but also increasingly inseparable as two sides of the coin of the process of globalization.,r19

Även i kommissionens undersökning av den inre marknadens effekter ex post kon­ staterade man att "FDI has finally become a complement rather than a substitute to trade flows, the latter being increased on an UT basis. It has not been trade-displacing,co. Handels- och investeringsmönstren uppvisar också stora likheter mel­ lan länder och ett produkthandelsfokus behöver därför inte ge en alltför ensidig bild21. Betydelsen av investeringar och de multinationella företagen ger en lämplig analys­ nivå för behandling av internationalisering och integration22. Fokuseringen på stora företag, investeringar och inter- eller transnationell organisation föranleder dock här en avgränsning från detta perspektiv. Två andra teoretiska strömningar inom inter­ nationell ekonomi och internationellt företagande gäller handel mellan stater respek­ tive enskilda (icke multinationella) företags internationalisering. Det går sannolikt att 14 Dollarvärden 1996 för varor och tjänster (WTO 1997(a)) och 1995 för direktinvesteringar ( WTO 1996(b)). Kvalitén och tillgänglig heten på data är dock lägr e för tjänster och investeringar än för varor (tjänstedata är vanligtvis indirekta, hämtade från betalningsbalansstatistik, investeringsdefinitioner skiljer sig mellan länder medan varudata ofta kommer från tullstatistik). Gränsdragningen mellan vara och tjänst kan också vara missvisande.

15 Bonnedahl 1991, S22-26.

16 Vilket inte betyder att beskrivningarna blir jämförbara; exempelvis kan en investering (etablering) ske som ersättning för handel.

17 UNCTAD 1997.

181 WTO 1996(b), s1.

19 Renato Ruggiero, vid UNC TAD:s Seminar on foreign direct investment and the multilateral trading

system, Geneve 12/2 1996 (WTO 1996(a)).

20 IIT=intra industry trade, inomindustriell handel (European Commission/CEPI11997, s131).

21 S e avsnitt 6B och Dunning 1993, s291.

placera in huvuddelen av den internationella ekonomiska teorin i någon av dessa tre grupper23.

I detta arbete är statsperspektivet av största betydelse eftersom den studerade integ­ rationen gäller stater som geografiska och politiskt/juridiska områden24. Teorier med detta perspektiv kan ge förklaringar till förväntade förändringar i företagens miljö och förutsättningar. Förutom att detta arbete ska landa i ett företagsperspektiv behövs dessutom internationell ekonomisk teori med företagsperspektiv för att förstå den i många fall nödvändiga länk mellan politiskt initierade åtgärder och materialiserade effekter som företagets agerande utgör25. I det följande behandlas integration genom teoretiska förklaringar bakom internationell ekonomisk aktivitet, främst varuhandel; först där förklaringarna huvudsakligen är på statsnivå, sedan då de gäller företaget. I kapitlets sista del redogörs för hinder mot internationell konkurrens.

B. DEN INTERNATIONELLA ARBETSFÖRDELNINGENS ORSAKER OCH FÖRDELAR.