VISSA BASUPPGIFTER OM FÖRETAGEN

I detta avsnitt presenteras vissa uppgifter om de företag som svarade på de två en­ käterna. Uppgifterna ska tjäna som underlag för dataredovisningen i empirikapitlen 8,11 och 13 och gäller främst urvalskriterierna, d.v.s. storlek, ägande, verksamhet och lokalisering. För flertalet variabler som senare presenteras har separata data­ körningar gjorts för storlek, verksamhet och lokalisering (och i varierande omfattning med andra variabler). De jämförelser som presenteras gäller emellertid i huvudsak företags lokalisering och storlek.

Vid inledningen av behandlingen av en fråga anges en beteckning som refererar till de bifogade enkäterna (exempelvis "ii4"). Gemener framför frågans nummer refererar till sektion i enkät 1 medan versaler indikerar sektion i den uppföljande enkäten. Som tidigare nämnts skickades vid båda undersökningarna två påminnelser av vilka den senare hade färre frågor. Den sektion och det nummer som anges vid dataredovis­ ning i det följande syftar dock alltid till den fullständiga enkäten, d.v.s. utskick 1 och 2 vid respektive undersökning (i de bilagda enkäterna framgår vilka frågor som ej ställ­ des i utskick 3).

Företagsstorlek.

I inledningskapitlet framfördes motiv bakom valet att studera mindre företag; bl.a. antagandet att det i storleken ligger en kapacitetsaspekt. Fler anställda och större omsättning kan exempelvis innebära större administrativa, idégenererande, finansi­ ella eller fysiska resurser. Beroendet av företagsledaren samt hans eller hennes möjligheter till överblick och kontroll torde också variera. Som tabell 4-5 visade be­ fann sig flertalet av undersökningarnas företag i den nedre delen av intervallet 10-199 anställda. Detta framgår på ett annat sätt i det följande där materialets spridning anges i kvartiler (i3, i7; I2, I3). Tabellen visar likartade värden för de två undersök­ ningarna vad gäller alla mått utom den övre kvartilen för antalet anställda. Där är av­ vikelsen istället stor vilket motsvarar en delvis konjunkturbetingad neddragning av antalet anställda i många verksamheter.

Tabell 4-6: Företagens storlek (spridnings- och centralmått). antal anställda omsättning (Mkr 9S22)

Mått 1991 1995 1991 1995

övre kvartil 44 34 38 40

median 23 21 19 20

undre kvartil 13 14 10 12

22 1991 års värde är justerat med PPI för industriprodukter tid 1995 års kronor. Detta innebär e n ökning med 19,8% (PPI 1991=101,6, 95=121,7. SCB, feb. 1996(b), s7).

Den enda entydiga skillnaden i företagsstorlek mellan olika lokaliseringar gäller 1991 då företagen var något större i de större orterna. Detta gällde både medel- och me­ dianvärden. 1995 var däremot medianvärdet högre i de mindre orterna medan me­ delvärdet var likvärdigt. Skillnaderna mellan norr och söder var obetydliga 1991, vil­ ket även gäller medianvärdet 1995. Det genomsnittliga antalet anställda 1995 var däremot högre i de företag som var lokaliserade i södra Sverige.

I reala kronor är den genomsnittliga försäljningen i stort sett lika stor i de två materi­ alen. Det genomsnittliga antalet anställda var däremot klart lägre 1995 än i under­ sökningen 1991. När genomsnittsvärden betraktas motsvarar skillnaden i försäljning per anställd en ökning med i genomsnitt 5% per år mellan mättillfällena (korrigerat för förändringar i PPI). Detta visas genom en jämförelse mellan de första och tredje vär­ dekolumnerna i följande tabell. Om man antar att populationerna är jämförbara kan kolumn 2, som visar värden bakåt i tiden för de företag som besvarade enkät 2, indi­ kera att förändringarna skedde mellan 1991 och 1993 (vilket är sannolikt om den huvudsakliga förklaringen till storleksskillnaden mellan enkäterna är att finna i den lågkonjunktur som inledde decenniet).

Tabell 4-7: Företagens storlek. Genomsnittsvärden 1991 och 1995.

Storleksmått 1991 (enkät 1 ) 199323 (enkät 2) 1995 (enkät 2) antal anställda 35,7 25,5 29,2 omsättning (Mkr) 33,3 30,0 40,4 justerad omsättning24 39,9 34,4 40,4 justerad omsättning/anställd 1,12 1,35 1,38

Skillnaden mellan de två undersökningarna kan indikera att rationaliseringar har ägt rum i företagen. Detta, om än i något mindre omfattning, kan även iakttas genom aggregerade data för Europa 19, där också en annan förklaring indikeras25. I stora delar av Västeuropa, inklusive Sverige, skedde en relativt betydande utslagning av företag under den lågkonjunktur som rådde de två första åren mellan de två under­ sökningarna. Det är sannolikt att de företag som gick i konkurs hade lägre produkti­ vitet än överlevande företag och/eller att överlevande företag har varit tvungna att rationalisera. En annan tänkbar förklaring ligger i nya anställnings- och organisa­ tionsformer.

Erhållna data om företagens storlek ger att de empiriska delarna av detta arbete bygger på uppgifter från företag som 1991 hade totalt 7.500 anställda och en total försäljning på ca 8,5 Mdr kr (1995 års kronor) samt företag som 1995 anställde 5.800 personer och omsatte 8,0 Mdr kr.

23 Företag med noll anställda (ännu ej startade) ej medräknade. Året är ändå inte jämförbart med de övriga p.g.a. ett större antal nystartade och små företag ingår.

24 1991 års värde justerat med PPI för industripro dukter till 1995 års kronor (1991=101,6, 93=106,0, 95=121,7; SCB, feb. 1996(b), s7)

Lokalisering och ägande.

Skillnader mellan olika orter och mellan norra och södra Sverige, särskilt Göteborgs storlek, gör att undersökningarna domineras av företag från södra Sverige. Från denna landsdel kom 59% av de 216 svaren på enkät 1 och 65% av 202 svar på en­ kät 2. Andelen företag som var lokaliserade i respektive läns större ort var 77% 1991 och 74% 1995. När dessa två dimensioner kombineras, nordlig eller sydlig lokalise­ ring samt större eller mindre ort, ser beståndet undersökta företag ut på följande vis:

Tabell 4-8: Företagens lokalisering. Ortstorlek och geografiskt läge. Andel av företagen (%) Orttyp 1991/92 1995/96 Större nordlig 27,8 22,5 Mindre nordlig 13,0 12,0 Större sydlig 49,5 51,5 Mindre sydlig 9,7 14,0 Samtliga 100,0 100,0

I den andra enkäten undersöktes ägandet något utöver vad som ryms i urvalet (av självständiga företag). Det visade sig att företagsledaren i de flesta företag även var ägare vilket tillsammans med företagens begränsade storlek sannolikt ger en stark prägel på den strategiska inriktningen. I medianföretaget var företagsledarens ägan­ de 50% (med kvartilerna 20% respektive 81%). Flertalet företag var även starkt lokalt förankrade (men detta är således påverkat av urvalet). Fyra företag av fem (79%) var helt ägda av regionala intressen medan 8% av företagen var utan regionalt ägande. I genomsnitt var det regionala ägandet 86% medan ägandet i övriga delar av landet var 6% och i utlandet knappt 8%.

Det senare kan vara värt en anmärkning; det utländska ägandet var således något större än det inhemska ägandet utanför företagets region. 25 företag (12,5%) hade utländskt ägande i någon omfattning och 11 av dessa ägdes till mer än hälften av utländska intressen. Något färre, 8 företag, hade svenska utomregionala majoritets­ ägare26. Vidare hade en fjärdedel av samtliga företag (24%) verksamhet lokaliserad utanför kommunen för företagets säte 1995 (10% hade verksamhet i mer än en ort utanför kommunen). I de flesta fall, 22% av samtliga företag, gällde sådan verksam­ het försäljning, och i 13% tillverkning.

Verksamhet och försäljning.

Branschfördelningen av de företag där man svarat på enkäterna visas i följande ta­ bell. Klasserna metallvarutillverkning och maskintillverkning är som synes domine­ rande. Till de större skillnaderna mellan undersökningarna hör att andelen företag definierade som petro-kemiska respektive maskintillverkande är större i den andra undersökningen medan andelen metallvarutillverkande företag är betydligt lägre.

26 I linje med de redovisade urvalskriterierna hade de företag som inte va r majoritetsägda i regionen genomgått ägarförändringar mellan SCB:s uppgiftsinhämtande och enkätifyllandet.

SCB.s klassindelning förändrades dock mellan undersökningarna. En indikation på detta kan vara den stora förändringen i tabellens sista post.

Tabell 4-9: Verksamheter enligt SCB: s branschindelning27.

SNI-koder 1991/92 1995/96

1991 1995 BRANSCH antal % antal %

32 17-19 textil, kläder, lädervaror 7 3,3 5 2,5 33 20 trävarutillverkning 27 12,5 21 10,4 341 21 massa-, pappers- och

pappersvarutillverkning 3 1,4 5 2,5 35 23-25 petroleum, kemikalier, plast 14 6,5 21 10,4 36 26 icke-metalliska mineraliska produkter 7 3,2 3 1,5 37 27 metallframställning 3 1,4 2 1,0 381 28 metallvarutillverkning 78 36,1 54 26,7 382 29 maskintillverkning 34 15,7 43 21,3 383 &

övr. 38 30-33 el- & optikprodukter 25 11,6 22 10,9 384 34-35 transportmedel 16 7,4 13 6,4 39 36-37 övrig tillverkning 2 0,9 13 6,4

samtliga 216 100,0 202 100,0

Även om delar av tillverkningsindustrin valts bort indikerar branschbeteckningarna ovan en varierad produktion inom den undersökta företagskategorin. Ett annat sätt att kategorisera verksamheterna är genom inriktning mot underleveranser eller lego­ tillverkning, mot standardprodukter eller mot kundanpassade produkter28. Dessa ka­ tegorier kan antas motsvara olika roller i ett produktions-/distributionssystem vilka sannolikt påverkas olika av internationalisering och ekonomisk integration. Följande tabell ger några uppgifter om enkätföretagens verksamheter i termer av dessa kate­ gorier. Först anges respektive andel för den andra enkätundersökningen varefter skillnaden i relation till den tidigare undersökningen anges. Exempelvis visar tabel­ lens första värde (rad 1, kolumn 1) att 45,3% av företagen var utan försäljning av standardvaror. Denna andel var 4,7 procentenheter större än i den första enkätun­ dersökningen (rad 1, kolumn 2).

27 Med förbehåll för vissa felaktigheter p.g.a. den förändrade klassificeringen mellan undersökningarna . I första hand utgår indelningen från vad som gällde 1995.

28 För somliga företag, exempelvis sågverk, har emellertid indelningen mellan egna produkter och un­ derleveranser mindre relevans.

Tabell 4-10: Tre kategorier för beskrivning av produktionens inriktning (andelar i % 1995 samt skillnad 1991-1995 i procentenheter). Typ av

verksamhet

Andel fö

ingen del av verksamheten

retag med följan

mer än 1/2 av verksamheten ide produktionsii mer än 3/4 av verksamheten nriktning hela verksamheten Typ av verksamhet 95 95-91 95 95-91 95 95-91 95 95-91 Standardprodukter 45,3 +4,7 26,4 -2,6 18,9 +2,6 4,5 -1,5 Kundanpassade produkter ^{33,0 +2,4 26,5 -1,1 17,0 -3,8 9,0 +1,4} Underleveranser/ legotillverkning ^{35,8 +5,2 32,3 -0,1 28,4 +0,3 22,9 +5,0} En relativt stor andel av företagen, 22,9%, var helt och hållet underleverantö-rer/legotillverkare 1995, vilket kan jämföras med de 4,5% som endast tillverkade standardprodukter. De först nämnda företagen var i genomsnitt klart mindre än de företag där inriktningen mot underleveranser och legotillverkning var låg. För stan­ dardvaruproduktion var sambandet det omvända; en större andel standardprodukter samvarierade med ökad företagsstorlek (fler anställda).

I den andra enkätundersökningen skulle verksamhetsinriktningen beskrivas på ytter­ ligare ett sätt. Detta var genom att ange företagets kärnverksamhet vilken definiera­ des som den dominerande och strategiskt viktigaste verksamheten (III1-2). I mer än hälften av företagen (57%) gällde denna produkter för slutlig användare medan in­ satsvaror utgjorde kärnverksamhet i något mer än vart fjärde företag. De senare gällde oftare komponenter (17%) än system (10%)29. Många verksamheter är svåra att kategorisera på detta sätt och ca 15% definierade sin verksamhet utanför dessa kategorier. De viktigaste produkternas funktion och utformning skulle även bedömas efter en skala från mycket enkel till mycket avancerad, med följande resultat: Mycket enkel 3,5%, enkel 12,1%, ordinär 36,9%, avancerad 38,4% och mycket avancerad 9,1% (III3).

En redovisning av försäljningens geografiska dimension, vilken är särskilt väsentlig i integrationssammanhanget, ges i tabell 4-11. Genom att ekonomisk integration handlar om att sammanlänka geografiska områden och att den politiskt inducerade integrationen i första hand gäller staters territorier är här staten (länder) en given en­ het. Konkret innebär detta i första hand att försäljning betraktas för hemmamarkna­ den och utlandet30. I enkäterna användes dessutom "regionen", definierad i företaget (respondenten), med avsikten att begreppet skulle svara mot den uppfattning av närmarknaden som finns i företaget31. I tabellens sista rad anges värden för ut­ 29 Det som ang avs vara respektive företags kärnverksamhet utgjorde i genomsnitt 87% av verksam­ heten 1995.

30 1991 efterfrågades "export" medan formuleringen i den and ra enkäten var "kunder i utlandet". D et senare täcker begreppsmässigt in försälj ning från de utländska enheterna men kan leda till betydelse­ skillnader i data. Den första enkäten gav dock inget alternativ t ill att markera "export" (inga företag med utlandsenheter angav en försäljning som understeg 100%).

31 Detta ger naturligtvis inte samma tolkning i alla företag, men en absolut definition, som 50 km radie eller kommungränserna, ger minst lika stora problem. Exempelvis finns knappast kännedomen om exakt var femmilsgränsen är hos alla respondenter, kommuner är dessutom olika stora och f em mil är relativt längre med utgångspunkt från Göteborgs stadskärna än om man utgår från överkalix.

landsförsäljning då endast de exporterande företag tas i beaktande. I kapitel 8 kom­ mer dessa och andra uppgifter om försäljning att behandlas relativt utförligt.

Tabell 4-11 : Försäljningens geografi.

1991 1995

Geografiskt genom­ standard­ antal genom­ standard­ antal

område snitt (%) avvikelse företag snitt (%) avvikelse företag

Regionen 35,9 35,9 212 33,1 34,2 197

Övriga Sverige 43,4 32,0 212 41,2 29,7 197

Utlandet32 20,6 28,3 213 25,9 28,7 198

endast exportörer 31,3 29,7 140 35,5 28,1 144

I den andra enkäten ställdes även en fråga om försäljningens inriktning mot olika kundkategorier (I5). Av de alternativ som gavs var det vanligast att sälja till privata företag inom samma storlekskategori som denna undersökning avser. 1995 avsatte genomsnittsföretaget 7,2% till offentlig sektor (s=17,8). Av försäljningen till privat sektor gick 38,4% till företag med fler än ca 200 anställda (s=34,7), 41,6% till företag med ca 10-199 anställda (s=31,5) och 12,8% till mindre företag eller privatpersoner (s=20,3).

32 1991 efterfrågades "expo rt" medan formuleringen i den andra enkäten var "kunder i utlandet". D et senare täcker begreppsmässigt in försäljnin g från de (fåtal) utländska enhe terna men kan leda till be­ tydelseskillnader i data. Den första enkäten gav dock inget alternativ till att markera "export".

SEGREGERING OCH INTEGRATION