BAKGRUND, PERSPEKTIV OCH INTEGRATIONENS BAKSIDOR

Ett frigörande av förklaringsfaktorer bakom internationell handel.

I detta kapitel redogörs för förväntade konsekvenser från genomförandet av den inre marknaden1. Det ska betonas att genomgången, särskilt i avsnitt 7B, utgår från integ­ rationsteorin och att denna i huvudsak behandlar välfärdseffekter (medan detta ar­ bete ska leda fram till företagsstrategiska effekter). Inre marknadsprojektet har moti­ verats av de välfärdseffekter som förväntas i integrationsteorin och bygger på han­ delsteoretiska antaganden och en modell där fri handel och konkurrens - med vissa undantag - är centralt2. Dessa samband avspeglas i kapitelstrukturen: Konsekvenser antas följa av åtgärder som redovisades i avsnitt 6D vilka i sin tur har baserats på teori som behandlades i avsnitt 5B och riktats mot hinder behandlade i avsnitt 5C. Ekonomisk integration, i detta fall genom borttagandet av konkurrenshinder, betyder i princip att de förklaringar till internationella utbyten som redovisats tidigare, och som i många fall förutsatte att inga konstruerade konkurrenshinder fanns, tillåts verka fullt ut eller på ett annat sätt. Detta förklarar underrubriken ovan och därmed är vi inne på integrationsteori, eller teori om handelsområden, i vilken särskilt tullunioner (TU) har behandlats3.

Utöver TU-teori skiljer Norman ut en andra och en tredje huvudsaklig ansats och 'fas' i integrationsteorin - med konkurrens och marknadsintegration respektive ekonomisk-geografiska samband i fokus4. Dessa ansatser relaterar han f.ö. tidsmässigt ungefär­ ligen till lanseringen respektive implementeringen av det europeiska inre marknads­ programmet. Inre marknadsprogrammet, och den integration som studeras här, ge­ nomförs visserligen efter att alla inre tullar har avvecklats i Europa men TU-teorin är ändå belysande och tas i det följande upp tillsammans med kompletterande förkla­ ringar. Vissa alternativa förklaringar aktualiseras särskilt här då teorin vänds mot ett företagsstrategiskt perspektiv. I det följande berörs dessutom negativa konsekvenser av integration, varav flertalet vanligtvis inte behandlas i ekonomiska arbeten. Inled­ ningsvis kan det därför vara av värde att åter bredda perspektivet något.

Integrationsprojektets effekter utgår från bakomliggande värderingar.

En lämplig utgångspunkt för en grundlig betraktelse över den europeiska integratio­ nens effekter är i de värderingar som ligger till grund för samarbetets mål. Även om värderingar givetvis är föränderliga och kan vara svåra att avläsa ligger de sannolikt i detta fall nära de övergripande målen i EG-avtalets artikel 2, där tillväxt och syssel­ sättning är centrala. Detta tydliggörs också i sammanhang som utredningen bakom inre marknadsprogrammet ("The Economics of 1992", här även betecknad kommis­ 1 Redogörelsen sker på en nivå där företagsspecifika skillnader inte behandlas. Från och med kapitel 8, där faktiska tec ken på segregering och integration som har sökts i företagen presenteras, förskjuts perspektivet något mot ett tydligare företagsstrategiskt sådant.

2 Se Emerson m.fl. 1988 och Cecchini m.fl. 1988.

3 Exempelvis arbeten av Viner 1998/1950, Balassa 1962 och Tinbergen 1965. För översikter, se McDonald & Dearden 1994, Hitiris 1992, Molle 1990 eller Ethier & Horn 1989/1984.

4 Norman 1998/1995, s361. Ethier & Horn (1989/1984) behandlar integrationsteorins brister och ut­ vidgningar.

sionens undersökning ex ante) och ett av gemenskapens viktigare policydokument från senare år ("Growth, Competitiveness, Employment: The challenges and ways forward into the 21st century") där man säger sig vara medveten om att de riktlinjer som ges huvudsakligen är ekonomiska5.

Utgående från målformuleringar, medel och förväntade effekter hör onekligen tillväxt, modernisering och marknadslösningar till de centrala värdekomponenterna i inre marknadsprojektet6. Detta kan ses som exempel på hur medel i det moderna sam­ hället har blivit till mål7. Det mångfacetterade och svårdefinierade målet "välfärd" har i hög grad ersatts med hög och växande konsumtion - i svensk ekonomisk politik, i det europeiska integrationsprojektet och som en globalt dominerande värdering. Med största sannolikhet har även föreställningen om välbefinnandet infiltrerats av välfär­ dens mätning, genom avkastnings- och omsättningsmått (vinst, BNP, tillväxttal o.s.v.) och uttrycksformer (lönearbete, konsumtion, transportering m.m.).

Förvisso gäller Europasamarbetets målformuleringar också annat än ekonomisk ak­ tivitet, och samarbetets mål har breddats så att det i EG-fördraget och i EES-avtalet både finns miljömål och sociala mål8. Flertalet medel och åtgärder är dock ämnade att öka varu-, tjänste- och resursrörligheten med ökad ekonomisk aktivitet som resul­ tat. Mål som inte är produktions- och konsumtionsinriktade har inte lika tydligt operationaliserats i medel eller kunnat uppmärksammats eller konstaterats som konsekvenser9.

I enlighet med resonemang i kapitel 3 sker i det följande behandlingen av effekter på en nivå där exempelvis förändringar i försäljning eller konkurrens ses som centrala konsekvenser. Den analys som görs gäller i huvudsak det traditionella ekonomiska perspektiv där företaget är en vinstmaximerande enhet och ett 'objektivt' värde av företagets verksamhet ryms i prismekanismen (det spelar ingen roll vad ett företag producerar eller hur detta produceras så länge som avsättning finns och verksam­ heten är laglig). På grund av begränsningarna i detta synsätt ges nedan en komp­ letterande genomgång av några av perspektivets tillkortakommanden samt något om integrationens negativa konsekvenser. Redogörelsens relativa bredd ska i någon utsträckning kompensera omfattningen och djupet i den mer traditionella ekonomiska analysen som detta arbete utgör i övrigt.

Problem och nackdelar med handel och integration. Brister i ett traditionellt ekonomiskt perspektiv.

I ekonomisk teori och därav följande ekonomiska politik och handelspolitik finns i vis­ sa avseenden bristfälliga och otillräckliga antaganden med allvarligt negativa kon­ sekvenser för individer, samhälle och natur. För en betraktare med en icke­

5 Emerson m.fl. 1998, s2; European Commission 1993, s4.

6 Se Mine 1992, s102-106.

7 Jämför med resonemang hos Habermas 1971, Horkheimer 1987, Marcuse 1969 och von Wright 1986.

8 För miljörelaterade resonemang i primärrätten, se art. 2, 30, 95a.4 och 174-177 EG.

9 En betydande andel av de beräknade vinstema från inre marknadsprojektet ligger i en ökad konsum­ tion (se Emerson m.fl. 1988 samt Buigues & Sheehy 1998/1995, s247). Kommissionens I M-utvärdering ex post, 'The Single Market Review", ger ett exempel på den mycket starka betoningen på traditionell ekonomisk analys (de 39 titlarna kan betraktas på http://europa.eu.int/comm/dg15/en/update/im- pact/index.htm; 1999.04.12)

ekonomisk syn och terminologi är det t.ex. tydligt att materiella värden ges högre prioritet än andliga, sociala eller estetiska inom EU:s samarbete och i WTO. Integra­ tionen ska i första hand höja välfärden vad gäller nivån på inkomst och konsumtion och inte inom andra områden av en bredare välfärdsupplevelse. EU och WTO är ekonomiska (eller möjligtvis ekonomisk-politiska) projekt, och betoningen på materi­ ella värden och konsumtion är systematisk i ekonomin (och i EU-projektet).

Att endast det som kan utnyttjas för exploatering eller konsumtion samt (normalt som en följd därav) är monetärt prissatt värderas är ett allvarligt problem med det traditio­ nella ekonomiska synsättet. Även om ekonomi är läran om hushållning med resurser så är det användningen av resurser som värdesätts. Därför får vanligtvis, men absurt nog, ett stycke natur ett högre värde om huvuddelen av det biologiska livet utplånas varefter området omvandlas till parkeringsplats10. Samhällets tillstånd anses därefter som förbättrat eftersom förödelsen betecknas som förädling, förövarna som syssel­ satta och händelsen sänder ut monetära belopp i ekonomin (som kan investeras vi­ dare). Parkeringsplatsen ingår dessutom i ett system med positiv monetär värdering av aktiviteter som även bidrar till miljöförstöring och fysisk ohälsa (väl kända men lågt prioriterade externa effekter)11. I sammanhanget är individers betalningsvilja ingen neutral metod för att tillvarata andra värden då den systematiskt överskattar sådant som i högre grad kan konsumeras individuellt (och nu) medan exempelvis allmänna tillgångar (som luft), biologisk mångfald och sådant som utgör värden för andra ge­ nerationer underskattas12.

En annan betydelsefull brist inom ekonomisk teori och politik är att marginalnyttan för ökad konsumtion och handel vanligtvis antas vara konstant eller åtminstone positiv. Två enheter legalt producerade, exporterade eller konsumerade varor anses vara bättre än en enhet. En utomparadigmatisk ståndpunkt behöver inte intas för att häv­ da att förhållandet många gånger kan vara omvänt. Detta gäller allt från vapen och droger till sådant som resurser förbrukade i en bilkö och de enheter av livsmedel­ skonsumtionen som leder till välfärdssjukdomar. En icke oväsentlig andel av den s.k. förädlingsprocess som exempelvis svenska mindre tillverkningsföretag är delaktiga i skulle därför behöva omvärderas om begrepp som "nytta" och "välfärd" ska (åter-) ges relevans.

Negativa föijder av integration.

Ett grundläggande problem som inte behandlas inom det ekonomiska paradigmet, men som förstärks av dess användning, är att såväl syfte som resultat med ekono­ misk integration är att öka den ekonomiska verksamhetens totala omfattning. Detta innebär ett ökat resursutnyttjande och en ökad entropi; en accelererad omvandling av träd och mineraler till sopor och avgaser13. Detta ska dessutom ske från en myck­ et problematisk utgångspunkt: Som ett exempel beräknas mänskligheten sedan 1960-talet ha förbrukat lika mycket fossila bränslen som under hela den tidigare

10 Detta kan relater as till den teknologiska rationaliteten som berördes i kapitel 3 (se exempelvis Ha­ bermas 1971, s82 och 88-89).

11 Exempel på motbilder: Daly 1996, Hermeie 1995 och von Wright 1986 och 1993.

12 Se Siebert 1998/1991, s750.

13 Detta erkändes av kommissionens 'Task-force on the Environment and the Internal Market" (I Weale & Williams 1998/1993, s768). För en behandling av entropi och ekonomi: Georgescu-Roegen 1971. Se även von Wright (1995, s331) och Daly 1996, s61f.

världshistorien, och förbrukningen i Sverige uppgår nu till över två ton, räknat som kol, per person och år14.

En uppvaknande medvetenhet om detta från EG/EU:s sida, exempelvis manifesterad genom formuleringen i artikel 2 EG "en hög nivå i fråga om miljöskydd", har dock hittills varit underordnad de traditionella tankarna. I en analys av den inre marknaden och miljöpolitiken skriver Weale & Williams att:

"...those concerned with environmental policy seek to appropriate the language of economic modernisation and harness it to the cause of environmental protec­ tion."15

En effektivare resursanvändning innebär endast att tillväxttakten på den ackumule­ rade miljöskulden avtar, eftersom både konsumtionen och antalet människor ökar16. Vissa innovationer och effektiviseringar skapar därtill en ökad användning; exempel­ vis reser vi längre och oftare med förbättrade vägar, fordon och flygförbindelser. Ökade transporter är f.ö. en betydande konsekvens av öppnade gränser. I en av kommissionens egna undersökningar bedömdes lastbilstrafiken över gränserna öka med 30-50% på grund av den inre marknaden17. Till konsekvenserna av detta som endast delvis ryms i prismekanismen hör utsläpp, buller, exploatering av mark samt trafikolyckor med följande personskador.

En annan typ av problem som hör samman med den ökade ekonomiska aktiviteten gäller den snabbare strukturomvandling som integration syftar och leder till. Utöver vissa lösningar skapar detta också regionala och sociala problem. Vissa sådana be­ rörs i den traditionella teorin även om anpassningen till lönsamma aktiviteter antas vara omedelbar och kostnadsfri i TU-teori18. Åtminstone de regionala problemen er-känns av EU, både i ord och i handling; transfereringar och stöd inom struktur-, regi­ onal- och jordbrukspolitiken utgör mer än fyra femtedelar av gemenskapens utgif­ ter19. Baksidan av den eftersträvade ökade dynamiken är att verksamheter och bran­ scher slås ut och att kunskaper och investeringar blir inadekvata. För att både mini­ mera de därav följande transfereringsbehoven och öka dynamiken i ekonomin inbe­ griper den eftersträvade resursrörligheten rörlighet på arbetsmarknaden. Även denna rörlighet har emellertid en minussida - med avfolkningsproblem för vissa områden (åldrande befolkning, försämrad service) och förtätningsproblem i andra (sociala problem, transporter, miljöförstöring)20.1 kommissionens IM-utvärdering ex post skrev man följande:

14 Tiberg 1993, s31-34.

15 Weale & Williams 1998/1993, s 768.

16 Se exempelvis Livi-Bacci 1992 och Tiberg 1993.

171 Weale & Williams 1998/1993, s 768-769.

18 Se exempelvis Balassa 1962 och Jovanovic 1998(d)/1992, S321-322.

19 European Commission 1999. För en översikt över de s.k. strukturfonderna, däribland ett SMF-initiativ, se Commission européenne 1994. Omställningskostnader berörs även i Emerson m.fl. 19 88, S28-30.

20 Von Wright använder begreppet social entropi i ett närliggande resonemang (199 5, s331). Krugman (1994) ger en bred behandling av förtätning.

"...there should be no strong reasons to expect the elimination of regional pro­ blems and the centre-periphery pattern through the free interplay of market forces. On the contrary, such problems could be aggravated."21

Rapporten beskriver därefter de centrala regionernas fördelar som bestående i höga befolkningskoncentrationer, lokaliseringen av huvuddelen av Europas finansiella och administrativa centra, tillgång till bättre transporter och telekommunikationer samt tillgång till stora skaror kvalificerad arbetskraft. Rapporten fortsätter:

"...on the whole, these advantages involve external economies of scale and favour the further concentration of firms and industries in the central regions. The increa­ sing global and footlose nature of international production and other activities, due to both the single market programme and the globalization phenomenon, may be likely to reinforce and accelerate patterns of 'circular and cumulative causation' within countries and/or regions."22

På en högre geografisk nivå har ett handelsområde även konsekvenser för resten av världen (s.k. tredje land). Medan man från ett deltagande lands horisont (exempelvis Sverige i den inre marknaden) i huvudsak ser öppnade gränser betraktas handels­ områden i den traditionella TU-teorin som ett diskriminerande arrangemang, en "näst bästa lösning"23. Följaktligen innehåller GATT villkor för tillåtande av handelsområ­ den24. Avsteget från (den globala) frihandelsprincipen behandlas som en minuspost i Viners klassiska beskrivning, där en tullunions nettoeffekt (för världens välfärd) i hu­ vudsak bestäms av skillnaden mellan den handel som skapas inom avtalsområdet och den handel som försvinner gentemot utomstående länder25. Viner skrev t.o.m. att:

"...with respect to most custom union projects the protectionist is right and the free-trader is wrong in regarding the project as something, given his premises, which he can logically support."26

En angränsande sannolik konsekvens är att tullunionens 'terms of trade' förbättras gentemot övriga världen27. Detta ser f.ö. Jovanovic som "one of the major goals of integration of trade in manufactures in western Europe.'**

Effekterna av EG/EU:s tullunion beräknade enligt Viners modell har dock vanligtvis utfallit med svarta siffror, men siffrorna har varit relativt små och variationerna mellan branscher och länder är stora29. Här rymmer också den ekonomiska teorin en intres­ sant brasklapp nämnd av bl.a. Balassa: Marginalnyttan bör rimligtvis antas vara åt­ skilligt högre i ett fattigare land (utanför EU) än i EU-staterna30. Stöd, subventioner och andra konkurrenshinder inom EU är dessutom särskilt riktade mot produktion

21 European Commission/Economists Advisory Group Ltd 1997, s26.

22 Ibid. S26-27.

23 Se exempelvis Lipsey 1998/1960 eller Ethier & Horn 1989/1984.

24 Se avtalets artikel I och XXIV (GATT, 1986).

25 Viner, med The Customs Union Issue (Carnegie Endowment for International Peace, New York 1950) anses allmänt som en föregångare inom området.

26 1998/1950, s168.

27 Viner 1998/1950, s177-178.

28 1998(d)/1992, s320.

29 Balassa 1998/1967; Buigues & Sheehy 1998/1995; Mayes 1989/1978.

och handel i verksamheter som i många fall utgör huvudnäringar i de fattigare län­ derna (bl.a. textilier och jordbruksprodukter). Detta gäller relativt allmänt i världen, vilket har uppmärksammats av UNCTAD:

"...trade diversion effects may still be significant in certain sectors where tariffs remain high, which include sectors of interest to developing countries, notably ag­ riculture and textiles, and in the area of government procurement."31

Utöver att, i EU:s fall, innebära högre skatter samt högre priser på berörda varor in­ om gemenskapen leder importhinder till minskad export och lägre inkomster i det fattigare landet. Det senare förstärks av EU:s exportstöd vilket påverkar världsmark­ nadspriserna på vissa varor nedåt32. Detta rimmar inte med EU:s uttalade mål (i in­ gressen till EG-fördraget) och förpliktelser (gentemot WTO/GATT) att bidra till en li­ beralisering av världshandeln - vilket kan tjäna som illustration till de målkonflikter som finns. Ruigrok belyser detta när han skriver att "The free trade doctrine's policy recommendations are based solely on a welfare analysis of international trade flows, and abstract from any other possible rationality.'63 Frihandelsteorins välfärdsargu­ ment är vidare "...valid in its own right, but only because it systematically ignores the determinants of trade barriers...,64

Detta berör synen på hälsa, säkerhet och miljö i olika länder vilken ofta leder till kon­ flikter vid fria varurörelser. Här finns en risk att normer och reformhastighet styrs från mitten eller bakre delen av kön35. Frånsett rent praktiska orsaker till att utfallet blir på detta vis vid kompromissande gäller ofta att strängare regler är företagsekonomiskt mindre fördelaktiga och därför svårare att genomdriva. En övergång till politiskt moti­ verade produktförändringar blir ofta (kortsiktigt) dyrare än ett bibehållande av tidigare standard. Ett anslutande möjligt problemområde gäller den institutionella konkurren­ sen, vilken sannolikt till betydande del ligger bakom Europas välstånd och globala ekonomiska position. I en betraktelse över varför det blev Europa som växte fram som världens teknologiska och ekonomiska centrum från 1600-talet skriver Kennedy i "The Rise and Fall of the Great Powers":

"...there existed no uniform authority in Europe that could effectively halt this or that commercial development; no central government whose changes in priorities could cause the rise and fall of a particular industry; no systematic and universal plundering of businessmen and entrepreneurs by tax gatherers, which so retarded the economy in Mogul India."36

Ökad konkurrens är visserligen en central del i inre marknadsprojektet men harmoni-sering och skalfördelar kan leda till ett minskande av tävlan mellan konkurrerande lösningar (vad gäller processer, miljöförbättringar, konsumentbehov etc.) och innebä­ ra en negativ dynamisk effekt. 1900-talet har dock varit USA:s, med en stor relativt

31 U NCTAD 1996(a), kapitel 1, punkt 14.

32 Jovanovic 1998(e)/1997, s685.

33 1990, s11.

34 Ruigrok 19 90, s12.

35 Ett utförligt resonemang om detta förs av Price 1998/1996, s419-423.

homogen marknad, och detta har ofta föranlett jämförelser från gemenskapens sida37.

Nationella skillnader i synen på hälsa, säkerhet och miljö berör ett annat mycket be­ tydelsefullt område under omvandling på grund av den ökade internationella rörlig­ heten: Spänningsfältet politik - ekonomi. Staternas utgifter som andel av BNP tycks visserligen inte ha påverkats i någon större omfattning sedan liberaliseringarna in­ leddes38, men ett av internationaliseringens främsta kännetecknen hittills är kapitalets rörlighet och de transnationella företagens växt och spridning39. Därmed minskar den politiska demokratins betydelse i förhållande till den makt som finns hos storföreta­ gens ledningar och de största aktörerna på de finansiella marknaderna. Detta, samt att kapitalägarnas makt även har ökat i relation till majoriteten av arbetskraften, be­ lystes polemiskt i journalisterna Martin & Schumanns uppmärksammade "Globalise-ringsfällan" 199740. I sak överensstämmer den mycket kritiska bild som de målade upp relativt väl med UNCTAD:s beskrivning av statens roll i en global ekonomi:

".. .the role of government is progressively shifting towards providing an appro­ priate enabling environment for private enterprise, and facilitating and fostering the establishment and expansion of private business."41

The Economist har pekat på arbetskraftens immobilitet (som skattebetalare) jämfört med kapitalets som en central komponent i denna process, vilken har inneburit en relativ minskning av företagsbeskattningen inom OECD42. Om denna nya statsroll blir dominerande finns en risk för att nivån på sådant som miljö- och arbetsmarknadslag­ stiftning pressas nedåt. Regeringar frestas att konkurrera om etableringar med mer tillåtande lagstiftning, subventionerad energi, lägre skatter och liknande43. Från offici­ ellt håll (kommissionen, Sveriges regering) hävdas visserligen att anspråken på soci­ alpolitik och miljöskydd inte ska sänkas; den dominerande synen är istället att inter­ nationell konkurrenskraft och ekonomisk tillväxt är förutsättningar för ambitioner inom andra områden44. Statsmaktens autonomi och dess valmöjligheter i den makroeko-nomiska politiken minskas dock av såväl globalisering i allmänhet som av regionala eller multilaterala avtal.