DEN INTERNATIONELLA ARBETSFÖRDELNINGENS ORSAKER OCH FÖRDELAR. Teori kring internationella utbyten mellan stater

En mängd olika förklaringar till att handel sker mellan stater har givits, och dessa för­ klaringar rymmer faktorer vars verkan och betydelse i många fall förändras av integ­ rationsåtgärder. De förklaringar som tas upp i det följande berör bl.a. absoluta re­ spektive komparativa länderfördelar, länders storlek, faktorproportioner, produkt­ livscykler och länders likheter26.

Klassiska teorier.

Synen på nationellt välstånd i Europa var sedan en lång tid förbunden med kolonisa­ tion, statskontrollerad handel och skattsamling27 när Adam Smith lade fram några av de mest inflytelserika teserna inom ekonomi någonsin. Att merkantilismens idéer kullkastades mitt under Nordamerikas (dock ej indianernas!) frigörelse från Europa och att det skattsamlande Frankrike stod i brand under Smiths sista levnadsår kan illustrera hur idéer och den historiska utvecklingen växelverkar28. Smith propagerade för en liberal ekonomisk regim, specialisering och handel. Enligt honom var det inte innehavet av guld utan tillgången på varor och tjänster, och i förlängningen produk­ tionskapaciteten, som avgjorde välståndet. En tillväxt av denna gynnas av att männi­ skor är fria att handla i eget intresse då detta verkar för en specialisering mot områ­ den där individers förmågor utnyttjas bäst29.

23 I den grupp där staten är en huvudsaklig analysenhet finns i princip teori med nationalekonomisk hemhörighet; icke multinationella företags int ernationella verksamhet behandlas av företagsekonomisk teori medan multinationella företag behandlas inom båda (eller mellan) dessa ämnesområden.

24 Staten representerar dessutom geografiskt relaterade förutsättning ar, en relativt homogen insti tutio­ nell och juridisk enhet samt är en statistiskt lämplig enhet

25 Se Cavusgil 1980, s279.

26 Valet utgår från Appleyard & Field 1995, Daniels & Radebaugh 1992, Forsgren & Johanson 1 975, Ruigrok 1990 och Södersten 1980.

27 Vilket kan exemplifieras med Spaniens plundring och nä st intill utrotande av indianerna samt Col­ berts m.fl. anförda merkantilism. Colbert, minister under Ludvig XI V, upphävde f.ö. samtidigt inrikes gränser för att utveckla Frankrikes internhandel.

28 Smiths verk, "An inquiry into the nature and cause of the wealth of nations", oftast endast benämnd "Wealth of nations" eller "Folkens välstånd", kom 1776 och Smith dog 1790.

29 Smith 1994/1776. Se exempelvis bok I, kapitel 1 (arbetsfördelning); bok I, kapitel X, del II (fri konkur­ rens och resursrörlighet); bok IV (det merkantila systemet och handelshinder).

Liksom individers förmågor är olika varierar länders effektivitet i att producera olika varor. Detta beror på sådant som klimat och naturtillgångar eller på förvärvad skick­ lighet och teknologi. Då resurser omfördelas i enlighet med sådana fördelar sker ef-fektiviseringar genom (1) ökad skicklighet orsakad av att olika uppgifter upprepas, (2) sparad tid då omställning mellan olika uppgifter inte behövs och (3) incitament till utveckling genom koncentrationen på en uppgift eller process30. Smith var därmed inne på både statiska och dynamiska vinster av specialisering. På det internationella planet leder arbetsfördelningen till ökad världsproduktion till samma totala resursin­ sats (att ekonomisk aktivitet inte är ett nollsummespel var en avgörande 'upptäckt'31). Två sekelskiften hann passera innan Taylor förde fram principer för praktisk före­ tagsorganisering på samma grund32.

Ett par år efter Napoleonkrigens slut gick David Ricardo vidare och visade hur han­ del uppstår mellan två länder även då det ena har absoluta fördelar för all produk­ tion33. S.k. komparativa fördelar finns alltid då den relativa resursåtgången skiljer sig mellan produktionen av två olika varor. Respektive land kan då överföra produktions­ resurser från dess relativt mindre effektiva produktion och specialisera sig mot den produktion i vilken man är relativt mer effektiv34. Produktionsfaktorerna utnyttjas mer effektivt och arbetsfördelningen leder till ökad total (världs-) produktion. I ett förenklat exempel med två länder och två varor leder frihandel och därav följande specialise­ ring till priskonvergens mellan länderna och en gemensam marknad uppstår.

De klassiska teorierna har fortfarande förklaringsvärde för de arbetsfördelningsmål som eftersträvas med dagens europeiska samarbete. De uppvisar också brister p.g.a. de förenklade antaganden som gjordes. Två betydande skillnader mellan Ri­ cardos teori och den verklighet som är relevant vid studier av integrationen av Väst­ europas välfärdsstater är antagandena om utbudseffektivitet som (ensamt) övergri­ pande politiskt mål samt att full sysselsättning råder. I verkligheten är socialpolitik, försvar och jordbruk exempel på områden där avvägningar kring annat än maximal produktion görs35. Dessutom kan hinder mot internationell produkt- och resursrörlig­ het användas med motivet att öka sysselsättningen då ett lands produktionsresurser inte är fullt utnyttjade, vilket har varit normalfallet under lång tid för samtliga EU-länder. Även vissa negativa konsekvenser av handel och integration, vilket tas upp i avsnitt 7A, gör att fullständig ekonomisk integration inte kan vara ett ensamt övergri­ pande mål.

Ett av de mest problematiska antagandena bakom de klassiska teorierna är att pro­ duktionsresurser har full rörlighet inom ett land men ingen internationell rörlighet. In­ om ett land ska således resurserna direkt kunna omfördelas från en verksamhet till en effektivare användning i en annan typ av verksamhet. Detta innebär för enskilda företag att de antingen byter verksamhet omedelbart eller slås ut - ett antagande som uppenbarligen stämmer dåligt med verkligheten. Den enskilde företagaren har 30 Smith 1994/1776, bok I, kapitel I, punkt 5-9; Appleyard & Field 1995, s26.

31 Skilda produktionsförutsättningar mellan regioner och världsdelar och ensidiga fördelar med handel var givetvis redan upptäckta.

32 F .W. Taylor: "The Principles of Scientific Management" (Harper & Brothers, New York 1913).

33 "On the Principles of Political Economy and Taxation" (1817).

34 Härav "komparativa fördelar", eller skillnader i den relativa produktionskostnaden för olik a varor, (s e exempelvis Appleyard & Field 1995, s29f.).

vanligtvis en specifik kompetens samt specifika relationer och preferenser. På ett aggregerat plan innebär detta att både den geografiska och den sektoriella rörlighe­ ten är lägre än i teorin. Nationell och regional identifiering motverkar personers rör­ lighet, omskolning av personal tar tid och medför kostnader, och investeringskostna­ der i ny produktion vägs i praktiken mot nedlagt kapital i existerande 'icke effektiva' anläggningar. I termer av länders produktionsmöjlighetskurva innebär detta att mar­ ginalavkastningen inte är konstant36. Denna imperfektion begränsar inte endast in­ tegrationseffekterna på aggregerad nivå utan kan även ge det enskilda företaget möjlighet till en omställningsperiod; en teoretiskt icke optimal strategi kan vara gång­ bar åtminstone under en kortare period.

Även antaganden om internationell immobilitet måste ifrågasättas. Internationellt har bl.a. de minskade kostnaderna för varu- och persontransporter, effektivare kommu­ nikationer och nya produktionsteknologier ökat möjligheterna för internationell ar­ betsfördelning, vilket särskilt manifesteras i de multinationella företagens agerande37. Väsentligt i sammanhanget är också att betydelsen av naturliga fördelar har minskat i relation till skapade fördelar; åtminstone i handel mellan rikare länder38. Förutsätt­ ningarna för att skapa fördelar (och att attrahera investeringar) har också förändrats, bl.a. i och med minskandet av hinder mot kapitalrörelser och etableringar. Exempel­ vis är inte längre ett högt inhemskt sparande ett nödvändigt villkor för realkapitalbild-ning39.

Förskjutningen mot skapade fördelar kan öka regeringars utrymme att bedriva en strategisk politik istället för en frihandelspolitik. Eftersom handeln mellan de rikare länderna i stor utsträckning sker som inombranschhandel och det ömsesidiga bero­ endet är mycket stort skulle emellertid en strategisk handelspolitik, där staterna in­ tervenerar i samma bransch, leda till en situation liknande det spelteoretiska "fångar­ nas dilemma"40. Stöd skulle leda till överkapacitet och sammanlagda välfärdsförlus­ ter.

Nyare teorier.

Utöver de redovisade teoretiska bristerna uppvisar även världshandeln avvikelser i förhållande till de förklaringar som länderfördelsteorierna ger. De senare skillnaderna fångas till stora delar av faktorer som tagits upp i nyare teorier. Att staters storlek har ett förklaringsvärde för handelns omfattning och innehåll har visats i forskning som delvis anknyter till klassisk teori41. Förklaringarna kan bl.a. sökas i variationen av re­ surser och i ekonomins storlek. Ett större land har, allt annat lika, större förutsätt­ ningar till självförsörjning inom olika råvaru- och produktområden medan en stor ekonomi ger möjligheter till både interna och externa skalfördelar42. Detta kan överfö­ 36 Se exempelvis Begg m.fl. 1991, s331f.; Appleyard & Field 1995, s75f.

37 UNCTAD 1996(a), kapitel 1, punkt 17; Dunning 1997, s7; Gray 1992, s41.

38 Detta visas bl.a. i en markant minskning av den andel av produkters förädlingsvärde som motsvaras av kostnader för råvaror och lågutbildad arbetskraft (Dunning 1993, s11, 63 och 6 8; se även Price

1998/1990, S77-78.

39 Eriksson 1997, s25.

40 Ruigrok 1990, s3-5; Price 1998/1990, s78-79. Spelteori, bl.a. fångarnas dilemma, behandlas a v Ax-elrod 1987 och Skogh 1989.

41 Daniels & Radebaugh 1992, s135.

42 European Commission/CEPII 1997, s121. Intern/extern refererar till huruvida de uppträder i eller utanför företaget, vilket behandlas i kapitel 7.

ras till handelsområden; integration av m indre länder syftar delvis till att uppnå det stora landets ekonomiska fördelar och öka den allokativa effektiviteten43. En annan möjlig förklaring förbunden med ett lands yta är att, allt annat lika, en större andel av ett litet lands ekonomi (läs: export- och importföretag) ligger geografiskt nära andra länder. För företag i ett litet land ingår följaktligen oftare delar av grannländer i före­ tagets närregion44.

Utöver att visa på handelns betydelse i allmänhet kan handelsrelaterad statistik, ex­ emplifierad i tabell 5-2, illustrera några av de nämnda sambanden. Japan och USA har trots sina stora roller i världsekonomin relativt låga handelsberoenden (mätta som export i relation till BNP eller export per capita) medan de mindre ekonomierna Sverige och Nederländerna är betydligt mer inriktade på handel. Sverige kan således sägas vara tre till fyra gånger så exportinriktat som Japan och USA.

Tabell 5-2: Ekonomisk storlek och inriktning mot handel (1995)45.

Ekonomisk storlek Inkomst Yta Handelns betydelse

Stat BNP

(Mdr USD) ^invånare (milj) ^BNP/capita (USD) ¹⁰⁰⁰ km2 Export/BNP

(%) Export/capita (USD) USA 6955 263,1 26438 9373 11,4 3014 Japan 5114 125,2 40726 378 9,4 3855 Frankrike 1538 58,1 26445 549 23,5 6213 Spanien 560 39,2 14272 505 23,6 3378 Nederländerna 396 15,5 25597 41 53,2 13594 Sverige 231 8,8 26096 450 40,9 10716

Andra statsrelaterade faktorer som kan förväntas variera med utrikeshandel och grad av internationell integration är industristruktur, efterfrågeförhållanden, utvecklingsnivå och styrelseskick (inklusive förvaltningstradition)46. Sådana faktorer, som också kan vara avgörande för lämpligheten i regionalt samarbete, har ibland glömts bort då konvergenskriterier för EMU eller EU:s östutvidgning har diskuterats47. Även inom Västeuropa finns stora skillnader i internationaliseringsgrad. Utrikeshandelns bety­ delse är allmänt större i de mindre länderna och i norra Europa.

Ett större steg i förståelsen av det internationella ekonomiska utbytet, utgående från länders tillgång på produktionsresurser, är Hecksher och Ohlins faktorproportionste-ori48. Förklaringen bygger på att de produktionsfaktorer av vilka det i ett land finns stor tillgång blir billigare än lågtillgängliga resurser. Detta styr användningen och den

43 Detta togs bl.a. upp av Viner redan 1 950 (1998/1950, s171 ).

44 Förutom denna 'statistiska' faktor är det sannolikt att företag i gränsregioner har större kunskap om utlandets behov och krav än företag belägna längre från gränsen.

45 Källor: O ECD 1997(a-d). Observera att valutakurser och beräkningen av BNP kan ge olika värden på jämförelsetalen i de två sista kolumnerna.

46 Om medlemskap i OECD får indikera hög utvecklingsnivå (och ev. parlamentarisk demokrati och liberal ekonomisk regim) tillhörde de åtta största exportörerna denna grupp 199 6 och stod tillsammans för 52% av världshandeln jämfört med ca 1/8 av världens befolkning (WTO 1997(a), s9).

47 Det europeiska samarbetet betonar dock demokrati och mänskliga rättigheter (m.a.p. behandlingen av Turkiets ansöka n om medlemskap) medan d etta inte ha r varit framträdande i Asien (jämför Bur­ mas/Myanmars anslutning till ASEAN).

internationella specialiseringen49. Av modellens flera förenklingar belystes det felakti­ ga antagandet att produktionsfaktorerna är homogena av Leontief, som genom stu­ dier av USA:s handel fann att 'fel' varor exporterades respektive importerades50. Att de rikaste länderna exporterar varor producerade av en stor andel högutbildad per­ sonal är sedan dess inte förvånande.

Ett annat problem med faktorproportionsteorin är att likartade produkter kan produce­ ras med olika teknologi (exempelvis olika proportioner mellan maskiner och arbeta­ re). I sådana fall behöver det inte vara den relativa tillgången på olika produktionsre­ surser som avgör vilket land som producerar vad utan relationen mellan resursåt­ gången (kostnad) och den mängd som produceras51. Båda dessa nämnda avvikelser torde vara av större betydelse för handel med vissa tredje länder, då liknande tek­ nologi och relativt homogena produktionsfaktorer gäller för industrivaror i Västeuro­ pa.

Ett inflytelserikt arbete som förde in företagens, investeringarnas och innovationens roll i handeln mellan stater presenterades 1966 av Raymond Vernon. Denna teori utgick från produkters livscykler och förenar ett statsperspektiv på internationell han­ del med enskilda företags perspektiv på investeringar52. Såväl efterfrågan som pro­ duktionens lokalisering antogs variera med produktens 'liv', och teorin bygger på att efterfrågan imiteras snabbare än teknologin. Typexemplet är att en produkt utvecklas i ett rikt land där också marknaden finns varefter efterfrågan sprids, först till andra rika länder och senare till mindre utvecklade länder53. Produktionen flyttas sedan med viss fördröjning till de länder där efterfrågan finns, vilket är avgörande för rikt­ ningen på handelsströmmarna54.

Viktiga behållningar av Vernons förklaringar är betydelsen av skalekonomier och att de komparativa fördelarna är föränderliga. Argument som kan anföras mot modellen är homogeniseringen av efterfrågan i stora delar av världen och multinationella före­ tags globala strategier, vilka innebär att många marknader angrips samtidigt på samma sätt55. Produktutveckling i redan internationella företag och nya organisa­ tionsformer är andra grunder till avvikelser från modellens förklaringar, och den un­ derlättade spridningen av kunskap innebär att innovationer slår igenom snabbare internationellt56. Sett över hela livscykeln torde även denna teori ha mindre att säga om handels- och investeringsströmmar inom EU men mer att säga om relationerna mellan EU och andra delar av världen. Daniels & Radebaugh anger dessutom pro­ dukter med mycket korta livscykler, lyxvaror, varor med betydande transportkostna­ der samt differentierade produkter som exempel där livscykelteorins förklaringsvärde

49 Appleyard & Field 1995, s125f.; Södersten 1980, s41f.

50 Se Södersten 1980, s67-71; Appleyard & Field 1995, s147, 150-152. (W.W. Leontief, "Domestic production and Foreign Trade: The American Capital Position Re-examined", 1953).

51 Daniels & Radebaugh 1992, s141.

52 Melin 1992, s102-103.

53 Vernon 1966.

541 slutet av produktens livscykel är enligt denna teori såväl produktion som efterfrågan huvudsakligen i de mindre utvecklade länderna. Något förenklat blir även produkten under processen mer standardise­ rad och produktionens kunskapsintensitet avtar medan kapitalintensiteten tilltar (se även Hirsch & Meshulach 1991, s12-13).

55 En aspekt som Vernon lade till senare (se Appleyard & Field 1995, s167).

bör vara lågt57. Det sista exemplet leder över till teori som avses förklara inomindust-riell handel. Här fick stordriftsfördelar och differentiering samt efterfrågan och länders likhet i inkomstnivå stor betydelse58.

"In traditional theory, lower trade costs give gains only if the countries involved are different. With scale economies, there will be gains even if they are identical, because a larger market allows longer production runs and thus lower average costs. Alternatively, if products are differentiated, a larger market allows greater product variety without higher prices."59

Industriproduktionen i Europa har genom de senaste decennierna gått allt mer mot s.k. högförädlade varor där produktdifferentiering har kommit att bli avgörande för företags möjlighet att finna köpare. Följaktligen har detta även varit avgörande för produktionens lokalisering och för handelsströmmarna. Till skillnad från vad som gällde i världshandelns barndom utgörs nu en stor andel av handelsströmmarna av likartade varor i båda riktningarna. För EG 12 uppskattades denna andel till 61,5% 1994, vilket dessutom var en ökning med ca fem procentenheter från 198760. Förkla­ ringar utgående från komparativa fördelar eller faktortillgång är då inte tillämpliga (fullt ut).

Givetvis har historiska samband, kulturella likheter och geografisk närhet haft bety­ delse för utvecklingen, men EG/EU, liksom förekomsten av internt avreglerade han­ delsområden på andra håll i världen, torde bidra till en ökning av inombranschhan-deln61. Nyare handelsteori är anpassad till detta och säger i princip att inomindustriell handel sker i differentierade varor mellan liknande länder medan mellanindustriell handel sker mellan länder med olika faktortillgång och teknologier62. Både inkomstni­ våer och konsumtionsmönster i Sveriges viktigaste handelspartners liknar förhållan­ dena i Sverige. Länder som helhet behöver dock inte likna varandra. Medan vissa sektorer i exempelvis Sverige och Italien har likartade förutsättningar (delar av verk­ stadsindustrin hör sannolikt hit) är andra sektorer (skogs- och jordbruk) relativt olika. Resonemang om komparativa fördelar bör då särskilt vara relevanta för de senare sektorerna63.

Några av de huvudsakliga förklaringarna till internationella utbyten mellan stater har nu berörts, och genom de åtgärder som ryms inom IM-projektet förändrar faktorer inom dessa förklaringsramar i många fall sin aktualitet. Liksom det institutionella etablerandet av den inre marknaden ska ge förutsättningar för ekonomisk integration anger de redovisade teorierna i huvudsak orsaker till att handel kan eller bör upp­

57 1992, S146.

58 Staffan Burenstam-Linder var en föregångare med "An Essay on Trade and Transformation" (Almqvist & Wiksells, Uppsala 1961). En genomgång av den "nya" internationella ekonomiska teorin ges i European Commission/CEPI11997, kap 3.

59 Norman 1998/1995, s365.

60 European Commission/CEPII 1997, s5.

61 Närhet och likhet vad gäller levnadsmönster och levnadsstandard ger likartad efterfrågan (m en sti­ mulerar differentiering). Se Lundberg 1990(b), s20 och European Commission/CEPII 1997. Handels­ hinder kan dock även innebära onormalt omfattande produktanpassning och inomindustriell handel.

62 Jacquemin & Sapir 1988; European Commission/CEPII 1997, s8-10; European Commission/London Economics 1997, s31.

63 Detta stöds av European Commission/CEPII (1997, s59) som fann att mellanindustriell handel främst förekom inom jordbruks-, gruv-, livsmedels- och textilsektorerna.

komma samt fördelar med integration. Därtill krävs dock ett agerande, någon typ av affärsaktivitet, för att integrationen ska materialiseras. För att belysa detta från ett företagsperspektiv behandlas i följande avsnitt några tänkbara förklaringar till varför ett företag engagerar sig i utlandsverksamhet.

Enskilda företags internationella verksamhet.

I likhet med teori om internationella ekonomiska utbyten mellan stater, som till över­ vägande del har gällt varuhandel, behandlar den företagsinriktade teorin till stor del varuexport64. I många fall behandlas emellertid investeringar, internationella samar­ beten och andra inslag i företags internationalisering (läs: marknadsexpansion; inflö­ dessidan har givits betydligt mindre utrymme).

Med perspektivbytet från stat till företag följer en större betoning av ekonomiska ak­ törers olikheter och möjligheter att välja utvecklingsvägar. Närmast som en följd av detta, i stället för att enbart anföra yttre, strukturella eller aggregerade förhållanden som orsaker till handelsströmmar, rymmer teori med en lägre aggregeringsnivå för­ klaringar som innebär att företag behöver någon slags relativa fördelar. Hymer före­ gick med detta antagande 1960, och i företagsekonomin samt i teoriområden med influenser från både företagsekonomi och nationalekonomi (exempelvis hos Porter och Dunning) är behovet av konkurrensfördelar eller "ownership advantages" sedan dess allmänna antaganden65.

Andra 'nya' faktorer bakom internationell verksamhet som följer med perspektivbytet är bl.a. psykologiska faktorer, tillfälligheter och samarbeten mellan företag. I många studier ges företagsledaren en avgörande betydelse, särskilt i mindre företag66. Den­ na betydelse erkänns givetvis här, men i enlighet med tidigare redogörelser be­ handlas i första hand yttre förhållanden som kan relateras till den inre marknaden samt faktorer som ingår i allmänna marknadsstrategier. Bland andra avgränsningar som påverkar den följande redogörelsen hör att någon utförlig behandling av opera­ tionsformer ej görs67. Detta gäller även de olika roller i ett produktionssystem som ett företag kan ha. I internationaliseringssammanhanget exporterar vissa företag direkt eller är etablerade på utländska marknader medan andra verkar bakom företag som agerar direkt på utländska marknader68. Vad gäller produktutformning och mark­ nadsstrategier berörs detta till den del de ingår i de allmänna strategier som be­ handlas i kapitlen 9 och 10.

Mikroteoretiskt baserade förklaringar.

Till att börja med kan det vara lämpligt med mikroteoretiska förklaringar som ankny­ ter till teorierna på statsnivå. Det är också med en sådan som Forsgren & Johanson inleder en bred genomgång av förklaringar till att företag exporterar69. I denna modell förklaras utlandsverksamhet med företags produktionsfunktioner och avkastningarna 64 Se bl.a. Czinkota & Ronkainen 1993, Daniels & Radebaugh 1992, Forsgren & Johanson 1975, Hertz & Forsgren 1998, Luostarinen & Welch 1990 och Miesenböck 1987.

65 Hymer, S.H. "The International Operations of National Firms: A Study of Direct Investment" (MIT Press, Camb ridge MA, USA, 1960, publicerad 1976) ; Se exempelvis Porter 1980 eller 1986, Dunning 1980 eller 1993, Jones 1996, s7f. samt Hedlund & Kverneland 1983.

66 Exempelvis Miesenböck 1987, Aaby & Slater 1989 och Martin 1991.

67 För en sådan, se exempelvis Buckley, Pass & Prescott 1990.

68 Se exempelvis Spilling 1991, s81-83 eller Hertz & Mattsson 1998, s 118f.

på olika marknader. Företag antas vinstmaximera och producera till den punkt då marginalintäkten är lika med marginalkostnaden om det föreligger konkurrens. Var avsättningen sker avgörs av priset, eller snarare nettointäkten, på de olika markna­ derna. Eftersom åtgärderna för att förverkliga den inre marknaden till stor del är av­