ARBETETS BAKGRUND OCH GENOMFÖRANDE
C. ANSPRÅK OCH GILTIGHET
Genom syftesformuleringarna bör arbetets huvudsakliga anspråk redan ha framträtt, men några kritiska delar i anspråket kan behöva kommenteras. I följande genom gång kommer även några traditionella utvärderingskriteria att beröras. Sådana tar vanligtvis sin utgångspunkt i vetenskapssyn och metod, där dikotoma indelningar är legio. I en behandling av vetenskapssyn och metoder i marknadsföring gör Hirschman en strikt indelning i positivistiskt respektive humanvetenskapligt inriktade positioner ("humanistic inquiry"), där det för den senare gäller att: "There is no longer the assumption of one true world composed of discrete causal processes, but rather the possibility of multiple constructed realities."52 I motsättning till denna uppdelning bör de redogörelser som hittills har gjorts i kapitlet ha markerat en tro på verkligheter som liknar beskrivningar utgående från båda dessa positioner. Likaledes bör det ha framgått att det (endast) är företeelser om vilka det i hög grad kan förväntas en inter-subjektivitet som betraktas i detta arbete. Genom att en verklighet med varierande grader av komplexitet och åtkomlighet erkänns kan dock utvärderingskriteria av både 'kvantitativt' och 'kvalitativt' slag behöva kommenteras.
Ett problem som icke-experimentella vetenskaper delar gäller i detta fall hur integra tion som konsekvens av den inre marknaden ska skiljas från andra orsaker till den i sig svårfångade företeelsen integration. Det är varken möjligt att fastställa orsaken till en förändring i en variabel som används som integrationsindikator eller hur situatio nen hade varit utan den inre marknaden. Problemet skiljer sig något, och bemöts olika, mellan det empiriska första delsyftet och den teoretiska delen av arbetet. För delsyfte 1 söks indikationer på verklig integration under en tidsperiod då Sverige har anslutits till den inre marknaden. På grund av problemets natur är det rimligheten i sådana eventuella indikationer som måste bedömas. Av betydelse för denna be dömning är valet av indikatorer, nivån på indikerad förändring och andra kända in verkande förhållanden (särskilt förändringar i efterfråge- eller kostnadsförhållanden). Dessutom eftersträvas grundlighet och trovärdighet i behandlingen av integration genom arbetets olika delar. Den teoretiska delen av arbetet avser däremot principi ella effekter, oavsett hur andra förutsättningar är och förändras. I praktiken kan andra verkande faktorer, både företagsspecifika och allmänna, göra en principiell konsek vens omärkbar eller förstärkt.
51 Den varianten skulle även ge färre svar (ca hälften så många med samma svarsfrekvens).
En annan allmän fråga i samhällsvetenskaplig forskning gäller den externa validité-ten eller den överförbarhet som ett arbetes resultat kan bedömas ha till andra men liknande studieobjekt eller fenomen. Här är svaren olika för tre skilda delar av arbe tet. Delsyfte 1 avser en empirisk undersökning av ett specifikt fall och är i första hand endast avsedd att vara just detta. Denna del av arbetet bör betraktas som en utvär dering eller som en betraktelse av ekonomisk närhistoria. I första hand gäller givetvis indikationerna på integrationens nivå och förändring mindre tillverkningsföretag, men detta kan i sin tur användas som en (svagare) indikation på Sveriges integration i allmänhet. Detta motiveras av att det som mäts antas vara en icke oväsentlig kom ponent i Sveriges integration samt inte minst av att mindre tillverkningsföretags integ ration antas vara mycket beroende av många andra aspekter i integrationsfenome net. Ytterligare överföring kan låta sig göras om hänsyn tas till förhållanden som var specifika i studien. Sådana gäller svenska ekonomiska förhållanden, integrationspro cessens grad av intensitet, konjunkturförhållanden, vilken kategori av företag som ingick i studien, valutakursförändringar m.m.
Till skillnad från delsyfte 1 gör ett av arbetets teoretiska resultat anspråk på att vara direkt användbart i andra sammanhang. Det gäller en principiell kategorisering av konkurrenshinder, vilket ger en modell på begreppsnivå för användning i praktiska sammanhang men utan empiriska förutsägelser. Modellen kan anses vara fullstän digt överförbar till en mängd sammanhang där konkurrensförhållanden betraktas med ett geografiskt perspektiv.
Överförbarheten för arbetets huvudresultat, en analysmodell, är präglad av det stu derade integrationsprojektets unicitet. Förutom det faktum att samhällsvetenskapliga studieobjekt aldrig förekommer i två exemplar förekommer ingen annan gemensam marknad av EU:s omfattning. Analysen bör dock ändå ha viss användbarhet i andra sammanhang; sådana kan gälla större företag eller andra länder men bör avse in dustrivaror och länder med liknande industristrukturer och handel i utgångsläget. För att kunna bedöma graden av överförbarhet måste specifika förhållanden i det sam manhang detta arbetes analysmodell har utvecklats jämföras med avgörande för hållanden i det sammanhang till vilket kunskapsöverföring ska göras. För att exem pelvis bedöma konsekvenser vid ett Costaricanskt medlemskap i NAFTA måste hän syn bl.a. tas till USA:s ojämförliga dominans i regionen och de stora skillnaderna i inkomst och industristruktur. Även om detta arbetes analys kan vara principiellt giltig även för detta exempel är det inte osannolikt att en analys med andra variabler skulle ha större relevans på grund av de fundamentala skillnaderna i förutsättningar. En ståndpunkt som inte kan undvikas även om den sällan artikuleras gäller huruvida ett arbete skall ses som föreskrivade eller beskrivande. Till viss del avgörs inriktning en av det studerade problemet vilket i detta fall ger en undersökning som är att likna vid en konsekvensanalys. Medan delsyfte 1 innebär beskrivning följer i övrigt av an satsen, direkt eller indirekt, vissa beskrivningar av bättre eller sämre positioner och utvecklingsvägar. Arbetet har heller inte i något skede varit avsett att endast vara beskrivande. Med ett föreskrivande anspråk följer emellertid vissa problem varav två ska behandlas här. Det ena berördes översiktligt i inledningen av kapitlet och har att göra med världens beskaffenhet: Huruvida den låter sig beskrivas (särskilt i termer av samband och kausaliteter) och i vilken utsträckning föreskrifter kan vara me ningsfulla. Relevanta delar av verkligheten måste kunna förstås, systematiseras och förklaras. Även om detta antas vara principiellt möjligt brukar praktiker och teoretiker
som beskriver (affärs-)världen kalla den komplex och föränderlig vilket försvårar eller omöjliggör såväl strategiska råd som framåtriktad strategisk handling.
Samtidigt pågår en uppmärksammad internationalisering, t.o.m. globalisering, inom många områden som innebär att produktionsformer, efterfrågan, affärskultur m.m. har blivit allt homogenare. Det studerade problemet är i dessa avseenden speciellt: Den inre marknaden är politiskt initierad och syftar till homogenisering. Det förra för hållandet medför att vetskap om de igångsättande krafterna inte endast är lättare än om exempelvis fenomenet internationalisering (eller integration i allmänhet) skulle studeras; integrationsåtgärderna är definierade som arbetets utgångspunkt. Formali-seringen av den politiskt initierade integrationen ger även ett stöd för en bedömning av dess effekter med hjälp av ekonomisk teori. De eftersträvade förändringamas riktning är fastslagen även om åtgärdernas implementering kan variera. Att riktning en kan betecknas homogenisering (minskad komplexitet) kan dessutom förenkla analysen om utgångspunkterna och principerna för homogenisering är kända. Den företagsstrategiska analys av den inre marknaden som arbetet utgör innebär därmed att en relativt objektiv del av verkligheten definieras och kategoriseras53. Detta sammanförs med antaganden om företagsstrategiska förhållanden på en rela tivt allmän nivå. Den föreskrivande avsikten är att principiella konsekvenser ska kun na utläsas och att företag ska kunna dra nytta av analysen. Det sista steget, tolkning av analysen och överföring till enskilda verksamheter, görs emellertid efter, med hjälp av, detta arbete. Här kommer olika aktörers perception, tolkning, vilja och för måga att variera. Därmed berörs det andra problemet förbundet med ett föreskrivan de anspråk, avseende företagens handlingsutrymme, allmänt och i relation till integ rationseffekter. Integrationens effekter innebär förändringar i förutsättningar och möj liga handlingsvägar, och de strategiska svaren i företag är givetvis avhängiga möjlig heter och restriktioner för handling. Detta kan exempelvis behandlas i termer av möj ligheter för proaktiva eller reaktiva förändringar. Om företag inte kan påverka skeen det (den strategiska framtiden), och/eller om alla förändringar genom IM är tvingan de, mister föreskrifter mycket av sin mening54.
En behandling av handlingsutrymme kan föras på ett principiellt plan med utgångs punkt i ontologiska antaganden eller på ett praktiskt plan där åtkomlighet och inter-subjektivitet förutsätts. Det förra alternativet, som leder tillbaka till kapitlets inledande behandling av verklighetsuppfattningar, kan ta sin startpunkt inifrån, i människan och hennes förmågor (vilka är avgörande för organisationens förmågor), eller utifrån, i verklighetens beskaffenhet. Extrempositionerna att människan skapar sin egen verk lighet eller att sammanhanget är (fullständigt) tvingande avfärdades tidigare; här an tas människans egenskaper vara intressanta för att förstå (den yttre) verkligheten samt agera i den, och verklighetens egenskaper är på motsvarande sätt intressanta som förutsättningar för människan (företaget). Inom företagsekonomin, bl.a. strate giteorin, har detta ofta behandlats som problemet med begränsad rationalitet i en värld av tilltagande föränderlighet och komplexitet. Sådana förhållanden komplicerar förutsättningarna både för forskning (oavsett om ansatsen är föreskrivande eller be skrivande) och för företags strategiska agerande.
53 'objektiv' i kunskapsteoretisk men ej nödvändigtvis ontologisk mening.
54 Föreskrifter skulle ändå kunna användas för att exempelvis lägga ned en i framtiden omöjlig verk samhet och istället investera i en ny och vinnande verksamhet.
Genom en annan traditionell dimension för beskrivningar och kategoriseringar av organisationers omgivning, homogenitet55, kan dock även en förenkling i samman hanget iakttas. Med tilltagande internationalisering har homogenitet fått ökad aktua litet som beskrivningsdimension, vilket inte minst gäller detta arbete. Att arbetet gäl ler en partiell strategisk analys är också av betydelse; när problemet även från före tagen betraktas i en partiell strategisk analys har företaget liksom forskaren en mängd förannonserade förändringar i omgivningen att relatera sig till (integra tionsåtgärder) och en relativt god grund för bedömningar av sannolika konsekvenser av dessa åtgärder56.
55 Thompson 1971, s95; Bohman & Böter 1984, s23.