EFTERSTRÄVADE OCH FÖRVÄNTADE FÖRDELAR MED EN GEMENSAM MARKNAD

Genomgången ovan avsågs uppmärksamma att ekonomin är inbäddad i ett sam­ manhang som i avgörande avseenden inte är ekonomiskt och som ej heller neutralt kan inordnas i eller styras av ekonomiska modeller. I praktiken behandlas emellertid icke-ekonomiska aspekter och värden i stor utsträckning som underordnade, såväl i

37 Bl.a. konstaterades i studierna bakom inre marknadsprojektet att US A:s produktivitet var högre i en mängd sektorer (Emerson m.fl. 1 988, s14). I underlaget till en konkurr enspolitik för EU:s industri några år senare är jämförelserna med USA och Japan centrala (European Commission 1994(c)).

38 ENSR 1997, s57; The Economist 1998.

39 Se bl.a. UNCTAD 1997, WTO 1996(b) och The Economist 1998.

40 I sammanhanget kan även kritisk teori vara en intressant utgångspunkt ( se exempelvis Marcuse 1987).

41 UNCTAD 1996(a), kapitel 1, punkt 22. Se även citatet från Eriksson (1997, s28) i avsnitt 5C.

42 1 998.

43 Ofta anförs kritik mot s.k. social dumping i tredje världen, med barnarbete, obefintlig m iljölagstiftning m.m. Trots betydligt mindre skillnader finns även inom EU problem med skattekonkurrens.

enskilda individers beslut som i samhällsplanering och i internationella överenskom­ melser som WTO och EU. Det ekonomiska perspektivets styrka och attraktionskraft gör det särskilt angeläget att påvisa dess tillkortakommanden, även om - eller kan­ ske därför att(!) - detta arbete i fortsättningen endast har inomdiskursiva ambitioner. Oavsett beslutsnivå bör ekonomiska analyser användas tillsammans med problem­ beskrivningar och konsekvensbedömningar med andra relevanta perspektiv.

När behandlingen nu åter blir inomparadigmatisk och koncentreras till teorierna bak­ om internationellt ekonomiskt utbyte och till integrationsåtgärders 'frigörande' av de förklaringsfaktorer som gavs i kapitel 5 kan några resonemang kring likheter och skillnader mellan tullar och övriga konkurrenshinder vara nödvändiga. Integrationste­ orin har nämligen i hög grad behandlat tullunioner medan den västeuropeiska integ­ rationen sedan mitten av 80-talet har gällt avveckling av icke-tariffära hinder.

En skillnad mellan tullar och icke-tariffära hinder som kan vara av betydelse i en välfärdsanalys (men av mindre betydelse här) gäller fördelningen av kostnader och fördelar mellan konsumenter, producenter och stat45. Tullar är i detta avseende spe­ ciella då de inbegriper en omfördelning från/till staten. En skillnad för företagen är att tullar i stort sett alltid är direkt relaterade till den volym eller det värde som handlas (d.v.s. rörliga proportionella kostnader) medan icke-tariffära hinder vanligtvis medför en blandning av fasta och rörliga kostnader46. Detta kan bl.a. innebära att erfarenhet får större betydelse i det senare fallet. I det fall som studeras här förekommer dock tullar endast gentemot varor producerade i tredje land. Liksom fördelningen av kon­ sekvenser mellan branscher kommer sektorsbedömningar endast att ges ett begrän­ sat utrymme i det följande.

Bland de mest betydande likheterna mellan tullar och icke-tariffära hinder är att alla typer av hinder är tvåsidiga och även innebär ett skydd för inhemska producenter gentemot producenter/varor från andra länder. Om det finns effektivare s.k. världs­ marknadsproducenter (d.v.s. företag utanför landet eller avtalsområdet) medför hin­ der högre priser och lägre konsumtion på den skyddade marknaden. För hemma­ marknadsproducenterna möjliggör skyddet bl.a. att vinster över det teoretiskt nor­ mala kan tas ut och/eller att mindre effektiva företag kan fortsätta sin verksamhet. För en bedömning av integrationseffekter gäller en av de huvudsakliga skillnaderna mellan olika hindertyper huruvida hindret är absolut eller kostnadshöjande47. Till den förra kategorin kan kvoteringar och vissa typer av etableringshinder läggas, och des­ sa kan innebära större välfärdsförluster än kostnadshöjande hinder (om kvoten e.dyl. är snål i förhållande till efterfrågan). En tillräckligt hög tull eller annan importkostnad kan dock motsvara en nollkvot, d.v.s. ett fullständigt importhinder. Detta resonemang är särskilt relevant i ett företagsperspektiv, eftersom de faktiska konsekvenserna av ett kostnadshöjande hinder varierar med företags förmåga att lösa problem och bära kostnader.

45 Huruvida hinder ger staten en inkomst kan vara en relevantare distinktion än mellan tullar och övriga hinder (European Commission/Centre for Economic Policy Research 1997, s8-9).

46 European Commission/London Economics 1997, s20.

47 Denna gränsdragning kan dock vara otydlig. En kort genomgång av skillnader mellan hinder i detta avseende ges i Emerson m.fl. 1988, s22-23.

När allmänna konsekvenser för företag behandlas är skillnaderna mellan välfärds-perspektivet och företagsvälfärds-perspektivet inte så stort; till det väsentliga i företagsanaly­ sen hör frågorna huruvida gränsskydd sänks så att konkurrens uppstår eller förstärks och huruvida marknader öppnas så att ny försäljning möjliggörs. Det är sådana för­ ändringar för företag som ger upphov till de välfärdseffekter som behandlas i integra­ tionsteorin. I EG:s egna bedömningar inför den inre marknadens genomförande, "The Costs of non-Europe", skriver Emerson m.fl. följande:

"The consequences of completing the internal market will originate at the most di­ saggregated microeconomic level. The agents will be firms: the removal of many different non-tariff barriers will compel them to rethink their development strate­ gies, to adapt to a new situation of increased competition and to exploit the op­ portunities thus created."48

Statiska och dynamiska effekter.

Nästa lämpliga steg i behandlingen av integrationseffekter är en teoretisk åtskillnad mellan statiska och dynamiska effekter49. Både på aggregerad nivå och för enskilda företag kan effekter vara av engångstyp eller inträda över en tidsperiod. De dyna­ miska effekterna antas vanligtvis vara mer betydande än de statiska, men de anses även vara svårare att uppskatta50. Svårigheterna beror inte minst på att effekterna växer fram över en längre tidsperiod och (bl.a. därför) är mer avhängiga olika aktörs­ gruppers beteenden (konsumenter, företag, politiker). Dynamiska effekter kan dock inte vara permanenta och i verkligheten är ibland gränsdragningen gentemot statiska effekter otydlig.

Både problemen och värdet med indelningen framhävs när olika förväntade effekter behandlas i teorin. Lipsey, en av de tidiga och inflytelserika integrationsforskarna, pekade på fem olika orsaker bakom välfärdseffekter vid bildandet av en tullunion51:

- specialisering på grundval av komparativa fördelar, - skalekonomier,

- effektivitetsökningar genom ökad konkurrens från utlandet, - ökad tillväxt, och

- förändringar i 'terms of trade'.

Till dessa både statiska och dynamiska faktorer kan man lägga administrativa bespa­ ringar till följd av att både företags behov av provning och certifiering och behovet av bevakning och hantering i samband med gränsöverskridande transaktioner minskar. Detta täcker in en huvuddel av de förklaringsfaktorer till internationellt ekonomiskt utbyte som behandlades i kapitel 5 och utgör även en relevant utgångspunkt för en beskrivning av integrationens företagsstrategiska effekter.

Specialisering och komparativa fördelar är vad som särskilt har behandlats i TU-teorin, och då som statiska effekter52. P.g.a. att specialisering är förknippat med väx­ ande förmåga, påpekat redan av Adam Smith, kan dock en åtskillnad göras mellan

48 1988, S193.

49 En indelning som görs av bl.a. Balassa 1962, Baldwin 1998/1993 och Sapir 1992.

50 Baldwin 1998/1993; European Commission/Centre for Economic Policy Resear ch 1997, s8-9; Molle 1990.

51 Lipsey 1998/1960, s212 (de förväntade välfärdseffekterna motiverar i sin tur den inre marknaden).

statiska arbetsfördelningseffekter och dynamiska specialiseringseffekter. Den effekti­ vare arbetsfördelningen/resursallokeringen motsvaras på företagsnivå av kost­ nadspåverkan (främst sänkta kostnader i samband med internationell verksamhet inom avtalsområdet) och marknadsöppning (d.v.s. att marknader görs mer lättill­ gängliga för export och etablering). Lägre kostnader och lättare marknadstillträde kan i sin tur leda till dynamiska specialiseringseffekter avseende erfarenhetsutveck­ ling samt koncentration av kunskap och teknologi, vilket kan resultera i ökad effekti­ vitet och innovationer. Observera att dynamik vanligtvis används för aggregat medan det för enskilda företag givetvis kan innebära utslagning.

Den typ av skalfördelar (Lipseys andra konsekvenstyp) som oftast behandlas före­ kommer när företags marginalkostnader faller inom ett givet produktionsintervall53. Dessutom har skalfördelar främst behandlats som en dynamisk effekt54, men Pomfret har en poäng i att anse beteckningen som ett mysterium och även denna potentiella integrationskonsekvens betraktas sannolikt bäst som både statisk och dynamisk55. Den statiska delen möjliggörs i princip om potentiella marknader öppnas genom in­ tegrationen och den s.k. minsta effektiva skalan (MES) är större än den volym som efterfrågades före förändringarna. Den dynamiska delen av skalekonomier repre­ senterades i Emerson m.fl. av lär- och erfarenhetseffekter56, men kan även bestå i informations- och teknologispridning och är beroende av konkurrensintensiteten. Konkurrens kan likafullt behandlas som ett självständigt konsekvensområde, och denna Lipseys tredje kategori utgör då en förväntat dynamisk effekt både på före­ tagsnivå och på aggregerad nivå.

De fjärde och femte kategorierna, tillväxteffekten och relativpriserna för export och import, kommer inte att behandlas direkt i det följande då detta bedöms svårgenom-förbart med ett företagsperspektiv och detta arbetes problemställning57. Tillväxt på­ verkar visserligen företags avsättningsmöjligheter, och integration kan förväntas medföra lägre priser, eventuellt ett breddat utbud, och därmed en efterfrågeeffekt av engångstyp58. Ett ökat konkurrenstryck och effektiviseringar i den större marknaden kan även öka tillväxttakten i den ekonomiska aktiviteten och ge en snabbare struk­ turomvandling.

De konsekvensområden som betraktas som centrala här, kostnader, marknadstillträ­ de, skalfördelar och konkurrens, överensstämmer relativt väl med de huvudområden bakom ekonomiska vinster som identifierades i EG-kommissionens egen kon­ sekvensundersökning ex ante. I den mikroekonomiska analys av den inre markna­ dens välfärdsvinster som ingick i denna studie beräknades vinster av två huvudtyper i sammanlagt fyra steg enligt följande59:

53 Jovanovic 1998(d)/1992, s311.

54 Exempelvis av Baiassa 1962 och Appleyard & Field 1995.

55 Pomfret 1989/1986, s51.

56 Emerson m.fl. 1988, s137. Undersökningens statiska effekter avsåg endast den tekniskt bestämda produktionsskalan (ibid. s126-127).

57 Tillväxteffekten behandlas delvis tillsammans med andra effekttyper. Fö r 'terms of trade', se bl.a. Baiassa (1962, s23-24, 62-68) och Viner (1998/1950, S177-178).

58 Emerson m.fl. (1988) behandlar detta i kapitel 10.

I. Reducering av hinder

steg 1 : Direkt handelspåverkande kostnader steg 2: Produktionspåverkande kostnader II. Marknadsintegration

steg 3: Skalekonomier genom strukturomvandling och ökad produktion steg 4: Minskad monopolistisk makt och x-ineffektivitet genom konkurrens Den första huvudtypen av effekter är huvudsakligen statisk och uppkommer bl.a. ge­ nom borttagandet av gränshinder och realiserandet av komparativa fördelar. Den andra typen är i högre grad dynamisk och gäller 'verklig' integration av marknaderna. Samtliga effekter är relevanta även med ett företagsperspektiv och indelningen utgör utgångspunkten förföljande behandling av integrationseffekter.

Huvudtyper av integrationseffekter.

Ett ökat utnyttjande av komparativa fördelar.

Om en hemmamarknad skyddas med handels- och etableringshinder gentemot kostnadseffektiva re producenter kan hemmamarknadsföretag erbjuda konsumenter­ na en större andel av den efterfrågade kvantiteten än vad som hade varit fallet vid frihandel. Detta 'extra' inhemska utbud produceras till en högre kostnad (och med större resursåtgång) än om det hade producerats av en konkurrenskraftig världs­ marknadsaktör. Eftersom priset inom landet blir högre efterfrågas också en mindre kvantitet (samma resonemang gäller för en tullunion (EU) i relation till effektivare världsmarknadsaktörer).

Minskandet av gränsformaliteter sänker i första hand direkt handelsrelaterade kost­ nader, bl.a. de som är förknippade med administration och förseningar60. Detta un­ derlättar import och export och möjliggör ökad specialisering och skalfördelar på motsvarande sätt som vid avvecklingen av tullar61. Traditionellt illustreras konsek­ venser av dessa slag genom resonemang som bl.a. utgår från Ricardo och Viner62. I figur 7-1 visas i en partiell jämviktsanalys hur länders komparativa fördelar bättre kan utnyttjas genom en gemensam marknad. Exemplet visar den statiska effekten för en homogen vara under antagande om perfekta konkurrensmarknader. Före in­ tegrationen mellan land A och en grupp andra (redan integrerade) länder produceras varan effektivare i "den övriga gemenskapen". Skillnaden i effektivitet, markerad ge­ nom produktionsfunktionen (utbudskurvan, U), ger potential för vinster av arbetsför­ delning och kan bero på naturliga eller förvärvade fördelar samt vara landbundna eller företagsbaserade.

Borttagandet av hinder medför att varan kan importeras till A från G. Om ingen typ av hinder kvarstår leder detta slutligen till ett nytt gemensamt jämviktspris (p.g.a. anta­ gandet om perfekt konkurrens och en homogen vara). G-producenterna ökar sitt ut­ bud från KQI ti ll KG2u medan de mindre effektiva producenterna i A minskar sin pro­ duktion till KA2U på grund av det nya priset P2. Efterfrågan (E) påverkas i motsatt rikt­ 60 Ibid., s196.

61 Lundberg 1990(b); Emerson m.fl. 19 88, s23. Märk att gränskontroller även k an utnyttjas för lastbil s­ förares nödvändiga vila.

62 För en genomfång av vad som hände mellan Ricardo och Viner, se Pomfret 1 989/1986 och Viner 1937.

ning; den ökar i A men minskar i G. Skillnaden mellan efterfrågan och produktion i G

(K

K

K

K

Effekten betecknas efter Viner handelsskapande63. Figur 7-1 : IM och komparativa fördelar*4.

Anslutande land (A) Den övriga gemenskapen (G) Pris (P)

A1

Kvantitet (K) ^A2E

VA2U

Enligt modellen uppstår vinster om länderna producerar samma vara, och vinsten blir större ju större de initiala skillnaderna i produktionskostnader är65. Välfärdseffekterna i exemplets land A ligger hos konsumenterna som vinner mer än vad de inhemska producenterna förlorar, närmare bestämt motsvarande den triangulära ytan b. I G blir producentöverskottet på motsvarande vis större än vad konsumenterna förlorar (d)66. Av detta följer två slutsatser av särskilt intresse. Endast beaktat den totala konsum­ tionens (produktionens) volym och pris vinner både det anslutande landet och ge­ menskapens tidigare medlemmar (sammantagna) på integrationen, men effekterna fördelas olika på sektorer och länder. Den sammanlagda välfärdsvinsten är vad som motiverar politiskt inducerad integration, men omfördelning av välfärd är ett betydel­ sefullt inslag som ger upphov till nya behov av företags- och regionalstöd, omskol­ ning m.m.67

För enskilda företag som före integrationsåtgärderna är i en situation liknande ex­ emplets G-producenter ger reduktionen av hinder en marknadsöppnande effekt som kan stimulera export. Kommissionen bedömde f.ö. att mindre företag skulle ha mest att vinna på minskandet av gränsformaliteter, bl.a. på grund av en lägre administrativ kapacitet68. För företag i situationen motsvarande A (d.v.s. i utgångsläget skyddade från utländsk konkurrens genom marknadsinducerade eller politiskt tillskapade kon­ kurrenshinder) innebär detta sannolikt att mindre effektiva producenter slås ut. Till det som avgör detta 'i den verkliga världen' hör tre avvikelser från modellens anta­ ganden: Att förändringar normalt inte är omedelbara, vilket gör att icke optimala strategier är möjliga en tid, samt att produktionsfaktorer ofta är trögrörliga och under-sysselsatta.

63 Viner 1998/1950. På grund av att endast en icke differentierad v ara behandlas i exemplet blir han­ delsströmmen enkelriktad.

64 Modellen finns bl.a. i Emerson m.fl. 1988, s25, och i McDonald & Dearden 1994.

65 Lipsey 1 998/1960, s215.

66 A-konsumenterna tjänar a+b medan A-producenterna förlorar a. G-konsum enterna förlorar c med an G-producenterna tjänar c+d (se exempelvis Emerson m.fl. 1998, s25).

671 "The cost of Non-Europe" förutspåddes kortsiktiga minskningar av antalet anställda i Europa varef­ ter en kraftigare ökning skulle ske (2-5 milj. inom 6 år; Ibid., s217).

I undersökningarna bakom rapporten av Emerson m.fl. fanns förväntningar på för­ säljningsökningar i andra länder inom gemenskapen i 67% av företagen medan en­ dast 3% förväntade att exporten till EG-länder skulle minska69. Förväntningarna på hemmamarknadsförsäljning var däremot relativt neutrala. I en majoritet av företagen, 56%, ansåg man att den inre marknaden utgjorde en möjlighet medan 7% ansåg att riskerna övervägde70.

I en undersökning av spanska företag fann däremot Jarillo & Martinez ingen möjlig­ hetsbild av den inre marknadens genomförande, med bedömningen att detta berod­ de på att spanska företag hade haft ett närmast fritt tillträde till EG-marknaderna se­ dan 70-talets mitt71. "For the group of firms that have an 'active' orientation towards international activities, 1992 is much of a non-event."72 Hotbilderna förekom i första hand när den internationella verksamheten var sekundär i förhållande till aktiviteter på hemmamarknaden, där konkurrensen förväntades tillta, samt när konkurrensför­ delar sammanföll med komparativa fördelar (som billig råvarutillgång)73.

Observera att analysen hittills har varit statisk och att exempelvis anpassning mot en ökad konkurrens kan ha positiva effekter i A. Kurvorna är över en tid ej opåverkade och de reducerade kostnaderna kan förväntas sprida sig till andra verksamheter (exempelvis som billigare insatsmaterial). På kortare sikt bör efterfrågan i första hand påverkas för verksamhet med betydande inslag av transaktioner över den inre mark­ nadens statsgränser eller med mycket höga initiala hinder. För inhemsk verksamhet kan vissa nödvändiga omställningar på kort sikt vara kostnadshöjande och möjligen efterfrågedämpande.

Till de faktorer som har betydelse för verklighetens konsekvenser hör länders stor­ lek74. Om ett land med mycket stor efterfrågan öppnar sina marknader för ett land med förhållandevis liten produktionskapacitet påverkas inte priserna eller efterfrågan nämnvärt i det större landet. Däremot kan producenterna i det lilla landet göra stora vinster, men det kräver å andra sidan att det genomförs större investeringar i det mindre landet vilket gör deltagandet i en tullunion mer riskabelt75. Analogt kan stora investeringar krävas för att (mindre) företag ska kunna materialisera de möjligheter som den inre marknaden ger.

Kommissionens undersökning ex ante belyste en annan betydande skillnad mellan länder; kostnaderna för gränsöverskridande transaktioner skilde sig betydligt inom gemenskapen. Av de sex länder som undersöktes var såväl import- som exportkost­ naderna klart högst för de italienska företagen, hela 5-6 gånger högre än för de bel­ giska76. Bland olika förklaringar som kan ligga bakom detta finns det sannolikt såda­ na som kan betecknas naturliga konkurrenshinder. En tänkbar sådan gäller administ­

69 Ibid., S166.

70 Ibid., s171.

71 Jarillo & Martinez 1998/1991, S376-377 (i studien ingick 35 internationellt inriktade medelstora före­ tag).

72 Ibid.

73 Ibid.

74 Po mfret 1989/1986, s46.

75 Jovanovic 1998(c)/1992, S353-355. Enligt Jovanovic är en tullunion lämpligast mellan länder med stora likheter, inte minst avseende ekonomisk storlek. Se även Krugman & Venables (1998/1990).

rativa strukturer och traditioner, vilket gränsar till eller kan vara betingat av kulturella faktorer. En annan förklaring kan ligga i geografiska förhållanden - i skillnaden mel­ lan Italiens och Belgiens lägen och transportvägar gentemot den övriga gemenska­ pen.

Den negativa konsekvens av tillskapandet av ett handelsområde som har upptagit mest intresse i teorin gäller vad som händer i relation till tredje land. När hinder en­ dast tas bort inom ett avtalsområde eller minskas i relation till yttre hinder är, utöver de beskrivna handelsskapande effekterna, handelsomfördelning en normal konsek­ vens. Denna aspekt, som har betraktats som helt avgörande i en välfärdsanalys, in­ nebär att importpriser för en anslutande stat (A) förändras till tredje landsproducen­ ters nackdel varigenom import omfördelas till handelsområdet (G). Det har visserli­ gen hävdats att en tullunions externa (gemensamma) tariff kan utformas så att ingen handelsomfördelning sker, men detta torde dock främst vara möjligt i teorin. Utom­ stående länder påverkas dock inte enbart negativt av ett handelsområdes tillkomst. En inre liberalisering och standardisering (gällande enhetliga produktkrav etc.) inne­ bär reducerade kostnader och ökade exportmöjligheter även för företag från tredje land.

Många bedömare har uppskattat omfördelningseffekterna som relativt små - med jordbruket som ett undantag77. I kommissionens egen utvärdering ex post bedömde man att EU-marknaderna hade blivit mer öppna för import från tredje land inom de flesta sektorer. Inom tillverkningsindustrin uppskattades den inre marknaden ha or­ sakat ett fall i hemmamarknadsföretagens marknadsandelar på 2,3% medan övriga EU-producenter hade ökat andelarna med 0,5% och tredjelandsproducenter med hela 1,8%78. Man fann dock också att denna öppning mot resten av världen var del i en långvarig utveckling och att den ökade importen från tredje land i huvudsak kunde vara förbunden med en ökad öppenhet i världshandeln i stort79.

När en stats gränsskydd höjs gentemot tredje land i och med anslutningen till en tul­ lunion (vilket normalt sker för vissa produkter och länder) kan konsekvensen för en­ skilda företag bli ett högre pris på någon väsentlig insatsvara80. Observera att Sveri­ ges deltagande i den inre marknaden genom EES i detta avseende skilde sig från deltagandet i tullunionen genom EU. Deltagandet i EES innebar endast intern av-reglering medan externa gränshinder var oförändrade och den 'fria' internhandeln möjliggjordes genom ursprungsregler. Genom inträdet i tullunionen ersattes Sveriges yttre hinder gentemot tredje land med EU:s yttre tullar och handelspolitik.

Den partiella jämviktsanalysen har genom sin klarhet fått stor användning trots att redan Viner menade att den var otillräcklig81. Meade ansåg att Viners analys var bäst lämpad där efterfrågeelasticiteten är noll (vilket kan förekomma för jordbruksvaror men inte är normalt för industrivaror) samt när utbudselasticiteten är oändlig82. Det senare (i princip att anslutande stater är pristagare) blev praxisantagande i TU-analys men i verkligheten förekommer avvikelser p.g.a. EU-producenters stora

77 Norman 1998/1995, s372.

78 European Commission/Centre for Economic Policy Research 1997, s43 och 53.

79 Ibid., S28-29.

80 Utfallet beror givetvis även på (det nya) priset inom gemenskapen.

81 1998/1950. Se även Pomfret 1989/1986, S45-47.

världsmarknadsandelar. Ett annat 'problem' med analysen är att välfärdseffekterna ofta bedöms bli små. I undersökningen av Emerson m.fl. uppskattades de till 0,2-0,3% av BNP medan de sammantagna effekterna från den inre marknaden (steg 1-4) förväntades bli omkring 4-6%83.

Även om kommissionens undersökning ex post slog fast att ftanc/e/seffekterna från