HINDER MOT HANDEL OCH RESURSRÖRLIGHET

Trots de senaste decenniernas integrationsansträngningar, inte minst genom GATT/WTO, EFTA och EG (sedermera EU), kvarstår hinder mot handel och resurs­ rörlighet även inom Europas inre marknad171. Detta kan beskrivas som att faktorer med geografiskt marknadsavgränsande konsekvenser hindrar olika förklaringar eller orsaker bakom internationella utbyten att verka fullt ut. Effektivare producenter (faktiska eller potentiella) utestängs därmed i många fall från andra marknader vilket kan vara samhällsekonomiskt negativt. Vad som är effektivitet i produktion och sam­ hällsekonomi baseras dock på värderingar. Exempelvis finns skilda åsikter om natu­ rens värde, behov av konsumentskydd och säkerhet på arbetsplatser och därmed även skilda motiv för regleringar. Stöd till en verksamhet eller hinder mot införsel av en resurs eller en vara kan därför för en stat bedömas vara att föredra172. I detta av­ snitt betraktas och kategoriseras olika restriktioner mot flöden mellan länder. En hu­ vudsakligt teoretisk redovisning ges här medan faktiska hinder som IM-åtgärder rik­ tas mot, och konsekvenser av dess avvecklande, behandlas i de följande två kapit­ len.

Konkurrenshinder.

Den inre marknaden kan beskrivas som syftande till att öppna nationella marknader för (mer) konkurrens - eller att öka marknadstillträdet173. Detta behandlas ibland i teo­ rin genom en marknads grad av "contestability", där, till skillnad från den modell som beskriver perfekt konkurrens, potentiell konkurrens är viktigare än faktisk konkurrens och frånvaro av marknadskoncentration174. Ideala förhållanden innebär i samman­ hanget att:

"...market conditions in which the competitive process - i.e. the rivalrous rela­ tionship between the supply of goods and services - is unimpeded by restrictive or distortive public or private measures"175.

Med avseende på sambandet mellan marknadstillträde och konkurrens betecknas marknadsavgränsande (segregerande) faktorer i det följande med huvudbegreppet konkurrenshinder. Observera att "restrictive or distortive public or private measures" både gäller skillnader (mellan stater) inom inre marknadsområdet som kan innebära restriktioner mot transaktioner och den absoluta nivån på (och typen av) restriktioner (även om alla stater hade identiska restriktioner skulle ingen gemensam marknad uppstå om restriktionerna innebar mycket höga hinder).

Då arbetet gäller ekonomisk integration mellan stater avser användningen av be­ greppet alltid betydelsen konkurrenshinder mellan geografiska områden. Detta täck­ er in hinder för ett företag i förhållande till kunder, konkurrenter, leverantörer, källor 171 Monti 1997; Pelkmans 1996; Single Market News, mars 1998, s6.

172 Bakom det intresse som manifesteras genom statens åtgärde r finns givetvis en mängd delvis kon-flikterande intressen.

173 Cecchini m.fl. 1989, s25; Ohlsson 1989, s25.

174 Detta betonades redan 1956 av Bain (s1).

175 OECD 1996(a), s3. Detta innebär låga transaktionskostnader (ibid. s5) och i extremfall möjliggö rs kostnadsfria reversibla inträden till en bransch (Bailey, i förordet till Baumöl m.fl. 1988, s xii-xiii).

för teknologi och information o.dyl. i ett annat område. Sådana restriktioner kan prin­ cipiellt delas in i följande tre huvudtyper176:

a) Yttre hinder (externa i förhållande till företaget).

b) Begränsade förmågor och resurser i företagen med avseende på hantering­ en av möjligheter och hot (ett företags kapacitet kan vara mer eller mindre tillräcklig för hanteringen av yttre hinder).

c) Upplevelser av yttre restriktioner (a) och egen kapacitet (b) i ett företag. Denna kategorisering kan relateras till resonemang i kapitel 3 och gäller då mer ob­ jektiva (a och b) och mer subjektiva (c) faktorer/hinder. Om kategoriseringen istället relateras till indelningen av förklaringsfaktorer i föregående avsnitt (5B) kan restrik­ tionerna delas in i yttre (a) respektive inre (b och c) faktorer/hinder. Vahlne och Wie-dersheim-Paul gjorde en distinktion mellan handelsskapande och handelshindrande faktorer där de slog fast att en brist på handelsskapande faktorer (exempelvis låg efterfrågan) inte konstituerade ett handelshinder177. Följande redogörelse bygger i huvudsak på deras distinktion även om perspektivet här är något annorlunda och konkurrenshinder därför inte direkt översätts med Vahlnes och Wiedersheim-Pauls "ekonomiskt avstånd"178.

Inriktningen på arbetet ger att i första hand konkurrenshinder av typ a betraktas. De integrationsåtgärder som utgör utgångspunkten för arbetet avser avvecklingen av hinder av denna (yttre) typ och de resulterande förändringarna manifesteras till över­ vägande del utanför det enskilda företaget179. Att arbetet ska resultera i en relativt allmän företagsstrategisk analys betyder också att det i huvudsak är de typer av hin­ der som antas vara minst företags- och individspecifika, d.v.s. a, som behandlas. Även betraktandet av yttre hinder sker dock på en allmän eller övergripande nivå; på en detaljerad nivå kan skillnaderna mellan olika företags yttre förhållanden antas va­ ra mycket stora.

Som indelningen ovan indikerar kan individ- eller företagsbundna restriktioner relate­ ras till huvudkategorin; som kapacitet i förhållande till ett yttre hinder eller som före­ ställningar om kostnader, kulturella skillnader och liknande. En tänkbar indelning av yttre konkurrenshinder i definitiva sådana, exempelvis förbud mot kapitalrörelser eller etablering, och insats- eller kostnadshöjande hinder, som tullar eller krav på anpass­ ning till nationella standarder, är därför inte generellt giltig för enskilda företag. Ett hinder av det senare slaget kan verka som ett definitivt hinder för ett företag och kostnadshöjande för ett annat beroende på förmågan att tillfredsställa krav och bära kostnader.

Då detta arbete syftar till förklaringar på en relativt allmän nivå ges emellertid inte denna för det enskilda företaget så väsentliga aspekt något större utrymme i det föl­ jande. Arbetet ska (endast) ge en grund för individuella bedömningar och tolkningar i företag. Företags olika förmågor att överskrida hinder, och möjligheten att utveckla

176 Vilka har en motsvarighet i Martins "external", "internal" respektive "perceived barriers to expor ting" (1991, s4-5).

177 Vahlne & Wiedersheim-Paul 1973, s89.

178 Definierat som "de handelshindrande eller avståndskonstituerande komponenterna sammantagna" (Ibid., s89).

eller förvärva sådana förmågor, erkänns dock i allra högsta grad och ska beaktas såväl i den fortsatta läsningen som i användningen av den slutliga analysmodellen. Vissa allmänna förhållanden (över ett aggregat) förutsätts dock även för hinder av typerna b och c. Bl.a. har företagsstorleken antagits ha viss betydelse för förmågor och resurser, och det kan förväntas att det i ett land (Sverige) finns vissa relativt ge­ mensamma föreställningar om förhållanden i andra länder (exempelvis avseende pålitlighet, säkerhet, effektivitet och korruption i Norge, Japan, Nigeria etc.). Detta gör att föreställningar om svårigheter att bedriva verksamhet i eller mot andra länder blir centrala i integrationsprocessen - och de kan vara helt avgörande i enskilda be­ slutssituationer (för övrigt kan en undersökning av (yttre) skillnader mellan länder behöva passera det 'filter' som perceptionen kan sägas utgöra). Föreställningar be­ handlas därför nedan för att skapa en förståelse för hur, i slutänden, individuella fö­ retags situation kan relateras till de yttre hindren och detta arbetes analys.

För att fånga den inre marknadens geografiska dimension ska yttre hinder relateras till territorier snarare än till enskilda individer och företag. Med territorier avses i de flesta fall stater, vilka är de primära enheter som integreras180. Även hinder som är avhängiga enskilda aktörer/företag kan dock relateras till territorier; företags konkur-renshämmande beteenden ska exempelvis ha en gemenskapsdimension för att be­ röras av EU:s konkurrenslagstiftning. Detta innebär i första hand att handeln mellan medlemsstaterna, eller konkurrensen inom den gemensamma marknaden, ska på­ verkas eller kunna påverkas181.

Ett annat exempel på hinder som är avhängiga enskilda aktörer/företag och som har en territoriell dimension är då ageranden, förväntningar o.dyl. är relativt homogena inom ett territorium (stat). Gemensamma föreställningar om förhållanden i andra län­ der var ett sådant fall och ett annat är då en viss praxis i ett land (t.ex. för betalnings­ krediter) kan försvåra etablering eller handel för företag från andra länder182.

En utvecklad behandling av yttre konkurrenshinder.

Tidigare i kapitlet har det framgått att den traditionella utrikeshandelsteorins förkla­ ringar (Ricardo, Hecksher-Ohlin) har utgått från skillnader i naturliga förutsättningar mellan stater; exempelvis som tillgång på produktionsfaktorer (vilka även kan vara förvärvade). Utvecklingar av bl.a. Vernon har tagit hänsyn till stordriftsfördelar och differentiering och därigenom även betonat marknadsrelaterade förhållanden (bl.a. produktionsteknologi och efterfrågeförhållanden). I tullunionsteori och handelspolitik fokuseras däremot i huvudsak hinder tillskapade av regeringar och ibland även hin­ der som beror på oönskade marknadsbeteenden183. Skillnader betingade av naturen får då en indirekt eller sekundär roll - vilket gällde EG-kommissionens s.k. vitboks­ program för förverkligandet av den inre marknaden184.

180 Fishwick & Denison (1993 ) behandlar utförligt den inre marknadens geografiska dimension.

181 Art. 81 .1 EG (tidigare 85.1).

182 I C OM(98) 126 final behandlas bl.a. konsekvenserna av sena betalningar för mindre och medelstora företag (sid. 4 och 24).

183 Molle 1990; Hitiris 1992; Appleyard & Field 1995.

184 COM(85) 310 final. Linnemann behandlade visserligen både 'naturliga' och 'artific iella' handelshin­ der men förde endast politiskt tillskapade hinder till den senare kategorin (1966, s30).

När betraktelsen utgår från ett mindre företag (med försumbar marknadsmakt) gäller dessa hindertyper närmast uteslutande yttre faktorer. Med fokus på branscher, eller när exempelvis någon av de mycket stora koncernerna eller företagskonstellationer­ na betraktas, är dock delaktigheten i skapandet av konkurrensförhållanden betydan­ de. Som föregående avsnitt visade betonar företagsekonomisk teori naturligt nog -faktorer som i hög grad utgår från, eller är beroende av, förhållanden i enskilda före­ tag. Sådana innefattar strategiska resurser och företagsledarens föreställningar, mål och kontakter och kan både understödja och försvåra internationalisering. I den tidi­ gare refererade litteraturgenomgången fann dock Miesenböck anledningar till att fö­ retag inte exporterar som kan motsvara alla de tre nämnda huvudtyperna av hinder (a-c ovan). Angivna anledningar var frånvaro av intresse, ingen upplevd efterfrågan, otillräcklig kapacitet och information, bristfälliga distributions- och marknadsförings­ åtgärder, att kostnaderna bedömdes som alltför höga samt att formaliteter och han­ delshinder förekom185.

Ett antal studier av mindre företags internationalisering presenterade av Martin gav resultat som delvis överlappade de i Miesenböcks arbete; att finna bra representa­ tion på utlandsmarknader och tillräcklig marknadsinformation, i synnerhet om konkur­ rens, hade visat sig särskilt problematiskt186. Vissa av dessa faktorer kan relateras till begreppet psykiskt avstånd, t.ex. gentemot en leverantör eller kund, vilket kan be­ stämmas både av sådant som beslutsfattarens tidigare erfarenhet och möjligheterna till kommunikation187.1 förhållande till de mikroteoretiskt baserade ansatserna innebar resonemang kring detta begrepp en viktig utvidgning av perspektivet på internationa­ lisering.

För detta arbetes slutsatser är en utvecklad och relativt fullständig kategorisering av hinder av typ a betydelsefull, och detta inbegriper en behandling av "psykiska av­ stånd" och uppfattade yttre hinder. En sådan kategorisering ses också som ett viktigt resultat i sig och för att uppnå detta tas en utgångspunkt i ett arbete av Graham & Lawrence som skiljer mellan fem typer av begränsningar för "international market contestability". Den första av dessa är inneboende i vissa typer av produktions- och marknadsföringsaktiviteter och inkluderar "advantages that accrue to first entrants as a result of economies of scale (fixed costs), advantages due to the superior know­ ledge of incumbents (e.g. learning by doing) and advantages due to market niches with particular consumer loyalty.1,188

De två följande typerna av restriktioner som Graham & Lawrence ställer upp har vis­ sa likheter med varandra. Den andra kategorin gäller svårpåverkbara faktorer som är beroende av historia och erfarenhet. Bland de fördelar som inhemska redan etable­ rade företag kan ha nämns här bekantskap med lokal kultur, lokala vanor och prefe­ renser, språk och juridiska system. Den tredje kategorin gäller hinder som beror på naturen och geografin och som: "might only be partially overcome by advances in transportation and communication'"189. Sådana hinder, eller för etablerade företag 185 1987 S45-46. Det är dock främst hindren, och inte frånvaron av drivkrafter, som avses i detta arbete.

186 Martin 19 91, s17. Observera att hinder och drivkrafter ofta är desamma. I Martins arbeten gällde andra avgörande faktorer i internationaliseringspr ocessen produkterna och företagsledaren, vilka kan fungera både som drivkrafter och hinder.

187 Håkansson & Wootz 1975, s38-39; Linnemann 1966, s28.

188 Graham & Lawrence 1996, s2-3.

fördelar: "make many services and some goods essentially non-trade able"193. Detta gör att investeringar och etableringar krävs om marknaden ska bli internationellt kon­ kurrensutsatt.

Politiskt tillskapade hinder är den fjärde typen av restriktion och företags konkurrens-hämmande ageranden den femte. Detta är sannolikt de kategorier som behandlas oftast, vilket indikerades av det tidigare citatet från OECD191. I citatet beskrevs f.ö. vad som ingår i det Dunning benämner strukturella marknadsmisslyckanden: "...the anticompetitive behavior of participants in the market, or [by] governments interve­ ning in the market to acheive objectives which the market is unable to acheive. '"92

'Övriga' marknadsmisslyckanden benämner Dunning 'endemiska' eller 'inneboende', vilket innebär att: "...the demand or supply conditions underlying a particular tran­ saction are such that the market cannot fulfil the tasks ideally required of it.1,193

Både strukturella och endemiska marknadsimperfektioner höjer utbudspriset över alternativkostnaden för de resurser som används, vilket innebär positiva transak­ tionskostnader. Endemiska transaktionskostnader kan bestå i förekomsten av exter-naliteter eller kollektiva varor, osäkerhet vad gäller sådant som utbudets eller efter­ frågans kvalitet och pris, rigiditeter i marknaderna för produktionsfaktorer (vilket hind­ rar snabb anpassning till nya efterfrågeförhållanden) samt att inte alla företag är pristagare (vilket kan ha teknologiska orsaker)194. Externa effekter och kollektiva va­ ror motiverar statsingripanden i marknadens funktionssätt men betraktas inte som konkurrenshinder i det följande. Det gör däremot de statsingripanden som görs på sådana grunder. Detta är vanliga orsaker till restriktioner mot konkurrens, ledande till produkt- eller processreglering eller offentliga monopol195.

Osäkerhet kan ha ett antal olika orsaker; enligt Håkansson & Wootz är transaktions-osäkerheten beroende av produktens och leverantörens/kundens egenskaper samt beslutsfattarens tidigare erfarenheter av relationer med likartade produkter196. När osäkerhet kan betraktas som konkurrenshinder är det den bakomliggande orsaken som här avgör hur hindret definieras. De två sista typerna av endemiska marknads­ misslyckanden kommer delvis att behandlas genom en kategori som även innehåller strukturella restriktioner av marknadstyp. Innan dessa kategorier, men i synnerhet kategorierna i Graham & Lawrences indelning, behandlas ytterligare presenteras en annan dimension för kategorisering av yttre konkurrenshinder som är nödvändig för det fortsatta arbetet.

Hindrens riktning och verkan.

Då integrationsåtgärder i princip kan riktas mot varumarknaderna, faktormarknader­ na eller mot båda grupperna kan det vara lämpligt att dela in konkurrenshinder i så­ dana som förhindrar handel med varor och tjänster över gränserna och sådana som

190 Ibid.

191 O ECD 1996(a), s3.

192 1993, s332.

193 Dunning 1993, s332. Medan dessa ej (på något uppenbart sätt) ingår i Graham & Lawrences kate­ gorier tydliggörs å andra sidan inte deras andra och tredje kategori i Dunnings behandling.

194 Dunning 1993, s332-333 och 338.

195 Min klassificering av sådana restriktioner utgår från de statliga åtgärderna (ä ven om de kan betrak­ tas som helt legitima och beror på marknadsmisslyckanden).

förhindrar att resurser flyttas över gränserna197. Detta anknyter till den ekonomiska teoribildningen, inte minst utrikeshandelsteorin, och ger två företagsstrategiskt rele­ vanta kategorier (exempelvis motsvarande avsättnings- respektive anskaffnings-strategier). Därför kommer indelningen att vara behjälplig i den fortsatta analysen, även om gränsdragningarna mellan "vara", "tjänst" och "resurs" är långtifrån skarpa. Vad gäller resurser kan en uppdelning dessutom vara belysande; särskilt intressanta fall av hinder mot resursrörlighet är regler eller förhållanden som kan relateras till etablering (vilka också särbehandlades i Romfördraget; se art. 43-48 EG198). Exem­ pelvis kan nationella regler för arbetstillstånd eller legitimering av en yrkeskategori hindra placeringen av personer som behövs för ett företags etablering. Regler för kapitalrörelser eller utländskt ägande kan också hindra en fysisk etablering i ett an­ nat land, och etablering är således nära förbundet både med person- och kapitalrör­ lighet. Ett och samma konkurrenshinder verkar ofta i mer än en dimension, och ut­ gående från det enskilda företaget gäller en resursöverföring i allmänhet etableran­ det av en verksamhet eller investeringen i en redan existerande aktivitet.

Eftersom etablering andra gånger skiljer sig från andra förändringar i resursanvänd­ ning (anställningar, inköp m.m.), och eftersom hinder särskilt kan avse och rikta sig mot etablering, betraktas de dock här som skilda fall. En första dimension för be­ handling av konkurrenshinder i detta arbete innehåller därmed hinder mot varors el­ ler tjänsters internationella rörlighet, hinder mot resursrörelser samt etableringshin-der. Genom att arbetet i första hand gäller tillverkande företag kommer tjänster hu­ vudsakligen att behandlas på företags inflödessida (transporter, finansiering m.m.). Hindrens ursprung och orsaker.

Den andra dimensionen i vilken yttre konkurrenshinder kommer att behandlas an­ knyter till den indelning som gjordes av Graham & Lawrence och gäller ursprung el­ ler orsaker199. Dimensionen har även att göra med huruvida ett hinder direkt påver­ kas av inre marknadsprogrammets implementering eller ej, en indelning som betonas av Fishwick & Denison200. Anspråket är här att ge en jämförelsevis heltäckande bild genom tre kategorier utgående från om ursprunget är politiskt eller om det står att finna på marknaden eller i naturen.

Konkurrenshinder av samtliga dessa tre typer kan försvåra eller omöjliggöra interna­ tionella utbyten. För enskilda företag kan faktorer i någon av kategorierna hindra fö­ retaget från att konkurrera på andra marknader, men de kan även vara avgörande för ett framgångsrikt försvar av en strategisk position (denna dubbelsidiga syn på konkurrenshinder är i fortsättningen av största betydelse). Indelningen i tre kategorier är givetvis förenklad; orsakerna kan vara samverkande och hindren av blandkarak-tär. Indelningen är ändå relevant, särskilt eftersom integrationsåtgärder i princip på­ verkar hinder i de tre kategorierna i olika omfattning. Eller som Graham & Lawrence uttrycker det:

197 Ohlsson 19 89. Sannolikt finns den helt övervägande delen av ekonomiska vinster att hämta med fria varu- och tjänstemarknader (s e exempelvis Cecchini 1989 och Knox 199 1). Av faktormarknaderna torde kapitalets rörlighet ha störst betydelse (enklare åtgärder och större potentiell förändring).

198 Tidigare art. 5 2-58.

199 Graham & Lawrence 1996.

"...it is crucial to distinguish between barriers about which policy can do little, such as geographical and market-based limits to entry, on the one hand, and barri­ ers which are actually imposed by governments and those resulting from private behavior that could be disciplined using a continuum of trade, investment and competition policies, on the other hand."201

Inre marknadsåtgärderna gäller i stor utsträckning den politiska typen av hinder, i varierande grad marknadsinducerade hinder och i viss utsträckning, genom indirekta samband, restriktioner av naturlig karaktär. Dessa tre typer av hinder mot handel och resursrörlighet har således olika ursprung eller orsak, de kräver olika åtgärder för avveckling, men de kan ha liknande strategisk betydelse för företagen - för konkur­ renskraft och val av marknader. Integrationsåtgärdernas inriktning gör dock att de politiskt inducerade hindren ges ett större utrymme även i följande framställning. Politiskt inducerade konkurrenshinder (PH).

Politiska orsaker till ofullständigt integrerade ekonomier, vilka motsvarar Graham & Lawrences fjärde kategori, gäller till stor del regeringars försök att nå andra mål än sådana som motiverar en frihandelspolitik202. Inom den ekonomiska politiken kan ex­ empelvis viljan att kontrollera räntenivå eller penningvärde leda till åtgärder för kon­ troll av kreditverksamhet eller till att hinder mot kapitalrörelser sätts upp. Målen att kontrollera smuggling, annan kriminalitet eller invandringen kan på motsvarande vis motivera begränsningar för personers rörlighet. En regering kan även sätta upp hin­ der eller ge subventioner i försök att stimulera sysselsättningen eller 'manipulera' utfallet av internationell strukturomvandling till egen fördel203. Även om det som här avses med politiskt inducerade hinder (PH) direkt eller indirekt ska vara orsakat av politiska beslut är det i praktiken ofta inbäddat i ett juridiskt och administrativt kom­ plex. Detta, vilket behandlas relativt utförligt i avsnitt 6C och 6D, gäller såväl tillska­ pandet och upprätthållandet som avskaffandet av regleringar.

Två huvudtyper av PH gäller regleringar och liknande som specifikt skyddar natio­ nella utövare samt sådana som är bindande på samtliga aktörer Tullar, etablerings-hinder, reglerade monopol och subventioner är exempel på åtgärder och föreskrifter som diskriminerar vissa (vanligtvis utländska) aktörer och som har som avsikt eller resultat att stödja inhemska producenter. Tullar är relativt enkla instrument att tillgri­ pa och har fördelen att ge statsmakten en inkomst men de har minskat i betydelse internationellt genom GATTAATTO och avvecklingarna inom Västeuropa. Etablerings-hinder kan exempelvis utformas som direkta förbud mot utländskt ägande eller utöv­ ande av en näringsverksamhet eller, indirekt, som restriktioner mot kapitalöverföring eller mot personers rörlighet. Monopol, som ej grundas på produktionsfunktionen motiveras ofta med "särskilda angelägenheter" - med exempel i de svenska