Värdet av en person med fokus på arbetsplatslogistik har förstärkts efter de samtal, observationer och intervjuer som genomförts. Det talas om vikten av en väl fungerande leveranssamordning, APD-planering med mera.
Varken Porten eller Råsunda 101 hade en arbetsledare logistik men personal på plats pratade om behovet av en sådan roll. I intervjuerna talade ett flertal respondenter om den skillnad det gör att ha en arbetsledare med fokus på logistik på plats. Störningarna är betydligt fler på de arbetsplatser som saknar en
arbetsledare logistik.
Vidare framkom det önskemål om att ha en arbetsledare logistik på plats redan i ett tidigare skede, förslagsvis planeringsskedet, för leverans- och APD-planering. På så sätt kan utmaningar identifieras i ett tidigare skede, något det inte finns tid till idag. Utöver det talade även ett flertal respondenter om att denna
arbetsledare även skulle kunna ta hand om provisorier och vara med och planera för dessa i ett tidigt skede.
Leveranser
Utöver störningar kopplade till lossningstider, lastmetod och lastordning har ytterligare störningar
kopplade till leveranser identifierats. Dels problem med transporter som inte kommer i tid, dels störningar till följd av alla de småleveranser som levereras till bygget.
Majoriteten av leverantörerna levererar materialet på utsatt tid. En leverantör bägge referensobjekten haft problem med är dock leverantören av armering. På Porten uppstod störningar på grund av att leveranserna ofta kom alldeles för tidigt. Råsunda 101 hade ett flertal problem med sina leveranser av armering. Dels kom inte armeringen på utsatt tid och utöver det levererades även felaktiga kvantiteter. En trolig orsak till att de inte kommer på utsatt tid kan vara att materialet levereras långväga från andra länder. Orsaken till de felaktiga mängderna beror enligt en arbetsledare på felaktiga mängdningar från både konstruktörens och leverantörens sida.
Ett annat typ av material som det ofta levereras för mycket av är uppbockningsmaterial. Det gäller bägge leverantörerna av denna typ av material. Det är leverantörerna själva som projekterar och står för
uppbockningsritningarna. Utifrån ritningarna mängdar de sedan materialet och levererar det enligt avtal. Processen gör det svårt för JM att kontrollera/styra mängderna som levereras. En orsak till att för mycket material levereras är att mycket av materialet återanvänds av hantverkarna men leverantörerna levererar allt det material som varje enskild ritning anger utan att ta hänsyn till återanvändningen. I ett tidigt skede är det främst stödben som återanvänds men när stämprivningen väl kommer igång kan majoriteten av stämp och bockryggar återanvändas till det att stämpningen är i topp, under förutsättning att
normalplanens utformning är någorlunda repetitiv.
Småleveranserna är något som stör arbetsledarna på plats. På Porten behöver arbetsledarna ständigt ta emot samtal från förare som vill bli in- och utsläppta på byggarbetsplatsen. Ofta gäller det mindre leveranser. Om arbetsledarna inte svarar dumpas paketen av chaufförerna på okänd plats vilket bidrar till både letande och svinn. Utöver det ska godsmottagning genomföras för alla leveranser.
På Råsunda 101 har de inte detta problem tack vare en leveranscontainer. Med hjälp av en elektronisk nyckel får leverantören tillgång till ena ingången på leveranscontainern som ställs i anslutning till bygget.
sedan ett meddelande när leveransen finns på plats. Därefter kan hantverkarna hämta ut materialet vid önskat tillfälle.
Leveranscontainern har haft god inverkan på både arbetsmiljö, kvalitet, tid och kostnader. Antal
transporter inne på bygget har minimerats och arbetsledarnas värdeskapande tid har ökat då de slipper det spring och de samtal som exempelvis Porten har problem med. Kvaliteten ökar och materialsvinnet har minskat. Även godsmottagningen har förenklats. En enkätundersökning, se Bilaga 3, visar på att majoriteten av de personer som använt sig av leveranscontainrar på JMs byggen är mycket nöjda med dem. Se lösningsförslag med motiveringar under avsnitt 6.
Koppling
Något som i dagsläget tar tid från arbetsledare, lagbasar och övriga hantverkare är lossning med tillhörande koppling. Observationer, intervjuer och samtal har visat på att bland annat erfarna och kompetenta lagbasar står heldagar på byggarbetsplatsernas lossningsplatser och kopplar allt material som kommer in på arbetsplatsen. Arbetet tar med andra ord mycket tid, tid som inte finns, vilket medför brister i kvaliteten. Tiden skulle istället kunna användas till värdeskapande aktiviteter som montering,
samordning och styrning.
Nedan redovisas den tidsåtgång momentet koppling medför under stomskedet för respektive projekt, se figur 5.1 och 5.2. Beräkningarna har utförts på prefabricerade fasadelement, skalväggar och plattbärlag. Antalet element baseras på ett uppskattat medeltal per valv. Uppskattningen baseras på genomförda observationer och samtal. Vidare baseras tidsåtgången på tidtagningar från fallstudien. Slutligen redovisas en totalkostnad per lägenhet.
Figur 5.2: Beräkning av kostnad per lägenhet orsakad av väntetid på Porten.
Kostnaden för slöseri i form av väntan har, med hantverkarnas timkostnad på 425 kr/timme, beräknats till en kostnad på 767,5 kr per lägenhet på Råsunda 101, se figur 5.1. Samma beräkning för Porten visar ett resultat på 698,6 kr i kostnad per lägenhet, se figur 5.2. Det medför en totalkostnad på 69 841,7 kr för Råsunda 101 respektive 51 000 kr för Porten. Kostnaderna avser som tidigare nämnt endast kopplingen i samband med lossning av plattbärlag, fasadelement och skalväggar.
Utöver detta är godshantering, lastning och lossning tillsammans med lyftoperationer de mest riskfyllda områdena för allvarliga olyckor inom byggbranschen. Med hjälp av ett riktat fokus på säkerhet i arbetet kan dessa olyckor undvikas.
Flera olika lösningsförslag har lyfts fram i de genomförda intervjuerna. Utgångspunkten är att den som kopplar måste ha utbildning i säkra lyft för att få genomföra arbetet. Ett alternativ är att någon på arbetsplatsen får ett dedikerat ansvar över kopplingen. Exempelvis en hantverkare med utökat ansvar. Alternativa lösningar är att ställa krav på företagets leverantörer att de ska ha genomfört utbildning i säkra lyft eller att JM med egna chaufförer levererar materialet från exempelvis logistikcenter för att säkerställa att utbildningen faktiskt är genomförd. Ett sista förslag är att skapa en ny typ av tjänst, en typ av
Stämprivning
Något som idag medför störningar för hantverkarna är stämprivningen. Mitt i stomvarvet tillkommer plötsligt ett extra moment trots att antalet resurser i stomlaget inte ökar. Momentet medför dessutom störningar för platsledningen och planeringsarbetet. Både arbetsledare och hantverkare talar om ”kriget med ställningsbyggarna”. Ställningen börjar byggas innan det att stämprivningen påbörjas och
dessförinnan ska samordning mellan de olika parterna ske. Vanligtvis har rivarna endast en balkong till sitt förfogande som de kan lotsa ut stämpmaterial på. Utöver det faktum att momentet bidrar till störningar är det ett moment som brister i ergonomin.
En lösning för att eliminera störningen är att använda sig av tredjepartslogistik. I JMs fall kan
logistikavdelningen tillsammans med JM Supply ta över momentet. Lösningsförslaget redovisas vidare i avsnitt 6.
I momentet skulle det, enligt samtal, behövas ett riktat fokus mot ergonomi och säkerhet. Det talas om att det finns ett behov av att utveckla alternativa lösningar och hjälpmedel för att förbättra ergonomin och öka säkerheten vid stämprivningen. Något som särskilt bör ses över är det moment där stämpkorgar lyfts ned med kran från balkongen. Då korgen inte kan lyftas rakt upp på grund av ovanliggande balkong uppstår en pendlingsrörelse vid lyftet. Ett flertal allvarliga tillbud har skett i samband med momentet. En lösning som lagts fram under en av intervjuerna är att använda sig av en typ av utlossningsbrygga som förlänger balkongen.
Avfallshantering
Avfallshanteringen är något som medför störningar i produktionen. Planeringen är av yttersta vikt då momentet medför krantid men den får inte tas på bekostnad av montaget. I dagsläget är det en arbetsledare som sköter planeringen. På de arbetsplatser som har en arbetsledare logistik under logistikavdelningen är denna ansvarig. Den faktiska hanteringen har dock fallit mellan stolarna. Det krävs ofta en hjälpande hand, någon som kan vara där fysiskt, vid tömningarna. Samt någon som håller koll på slodor och så vidare. Det har under studiens gång framkommit önskemål om att en resurs på bygget bör tilldelas detta ansvar.
Provisorier
I dagsläget ligger inte ansvaret för provisorier på en specifik roll. Störningar kopplade till provisorier har identifierats under fallstudien samt genom samtal med platsledningen ute i produktion. På projekten har ansvaret flyttats mellan olika roller med tidens gång, något som inte är optimalt. Även här har det
framkommit önskemål och förslag om att en bestämd resurs bör ansvara för provisorier från planering till faktiskt genomförande för att motverka de störningar som annars kan uppstå i produktionen.
Hjälpmedel
Ett flertal moment i stomskedet medför risker. Dessa risker skulle kunna elimineras med rätt typ av hjälpmedel. Två risker har identifierats en av dem nämns under stämprivningen och den andra är förenad med kopplingen vid montage av prefabricerade fasadelement samt skalväggar. I dagsläget klättrar hantverkarna på stegar upp till en höjd på mellan två till tre meter från marknivå för att koppla på
elementen i kranen. Detta är okej då det ses som ett tillfälligt arbete men är dock något som ska undvikas. Ett hjälpmedel för koppling av väggar skulle behöva tas fram.
6 Analys
I detta avsnitt analyseras resultatet utifrån fakta i den teoretiska referensramen, med utgångspunkt i givna frågeställningar.
Med bakgrund i valda teorier har resultatet tolkats, jämförts och förklarats. En analys har genomförts huruvida olika logistiska metoder tillämpas i dagsläget och vilka metoder som på sikt kan implementeras för att eliminera olika typer av störningar.
Projektering
Som nämnt i resultatet uppstår många av de logistiska störningarna ute i produktion till följd av missar i projekteringen. Resultatet tyder på att en tillräckligt hög samverkan mellan de olika aktörerna inte uppnåtts vilket resulterat i dessa störningar.
Supply Chain Management är, som nämnt i avsnitt 3.3.3, en metod för styrning och planering med fokus på att involvera och ta hänsyn till samtliga aktörer i försörjningskedjan med mål att uppnå en hög samverkan och total effektivitet. Utöver det kan metoden öka kravanpassningen i de olika leden för att uppnå en ännu högre kundservice och total effektivitet, vilket är slutmålet med metoden (Storhagen, 2018).
Då rapportens studier främst fokuserat på produktion och inte projektering har de styrningsmetoder som används i projekteringsskedet och på företaget i stort inte identifierats och inte heller processen kring projekteringen. Oavsett kan metoden vara ett sätt att lösa de störningar som uppstår. Särskilt om fokus läggs på att öka den interna effektivitet, då både produktion och projektering är just interna skeden. Vidare visar metoden på att hänsyn till logistik bör kunna tas redan i projekteringen
Materialplanering
Planering av inköpsarbetet, leveransplanering samt planering av materialhantering är väsentliga för de materialadministrativa rutiner som ingår på byggarbetsplatsen. Planeringsarbetet påverkar med andra ord i högsta grad utfallet ute i produktion (Révai, 2012). I resultatdelen har det konstaterats att det finns delar i planeringen där det brister vilket medför störningar. Det gäller bland annat avtalade lossningstider, lastordningar, lastmetoder samt kravställning i stort.
Som nämnt i både avsnitt 1.3 och 5 bygger företagets logistikavtal på de ramavtal som upprättas med företagets leverantörer. De är en del av JMs standardisering och är fundamentala för företagets
projektutveckling. Över 90% av materialinköpen sker via ramavtal och det är därför av yttersta vikt att dessa bygger på realistiska krav gentemot bägge parter i avtalet.
Några av de logistiska moment som regleras i ramavtalen är lossningstider, lastordning och lastmetoder. Vid förnyelse av ramavtalen kan de delar som medför brister justeras och på så sätt kan också störningarna elimineras. Det är då viktigt att de som skapar ramavtalen beaktar samtliga delar av
materialflödesprocessen vid olika typer av beslut. Vidare är det en fördel om de som upprättar avtalen har den kunskap som krävs för att sätta upp realistiska krav på de som jobbar ute i produktionen, exempelvis gällande lossningstider. Samt rätt krav på de som levererar materialet och ansvarar över lastordningar och lastmetoder, då detta i högsta grad påverkar utförandet på byggarbetsplatsen.
I tidigare avsnitt nämns tre olika styrfilosofier för material- och produktionsstyrning. Av dessa är just-in- time den metod som arbetsplatserna arbetar efter i dagsläget. Det går att få materialet på rätt klockslag under förutsättning att företaget har en konsekvent styrning och bevakning från och med upphandlingen och fram till dess att materialet levereras (Storhagen, 2018). Då bygglogistikens förutsättningar skiljer sig från den fasta industrins förutsättningar används metoden dock med en viss modifikation då planeringen bygger på platsspecifika förutsättningar. Ett projekt får materialet levererat vid montagetillfället medan ett annat projekt har möjlighet att ta emot materialet nära montagetillfället. Det sistnämnda har visat sig ha fler fördelar bland annat då det medför en viss säkerhetsmaginal, dock under förutsättning att det finns ytor för detta på arbetsplatsen.
Vad gäller övriga styrfilosofier så är OPT den metod med potential att implementeras i byggbranschen. Grundtanken bygger på att flaskhalsen avgör den totala kapaciteten och att den styr produktionssystemets leveransförmåga (Storhagen, 2018). Appliceras det i byggbranschen kan det liknas vid att det är
flaskhalsarna som styr ledtiden. Genom ett riktat fokus på flaskhalsarna bör dessa kunna elimineras och ledtiderna kortas.