I dagsläget arbetar Daniel som arbetsledare för stommen och Charlotte som biträdande arbetsledare. Daniel har som arbetsledare en något mer styrande roll där han även lär upp Charlotte. Båda två är relativt nya i sina roller. Charlotte är nyexaminerad civilingenjör och Daniel är ny på JM men har erfarenhet i branschen sen tidigare, senast från JM Entreprenad. I arbetet som arbetsledare planerar de framfarten och driften av stommen. I arbetet ingår det att se till att tidplanen efterföljd och att allt flyter på som planerat. Uppgiften medför även en hel del problemlösning som dyker upp med tidens gång, det kan handla om skadat material eller tillverkningsfel. I dagsläget delar de lika på uppgifterna.
Transkribering:
Spontana tankar när ni får höra vårt exjobb?
DL: Nja, jag är så ny. Vet inte hur jag ska ens lära upp min kollega.
CJ: Jag tänker på diskussionen vi hade nyss angående logistik och infart av exempelvis betongbilar. Men kommer ni fokusera på materialleveranser?
Mycket handlar om materialhanteringen, fokuset ligger på arbetsplatslogistiken i stort.
DL: APD:n är superviktig, många gånger har jag suttit med och planerat. Det är flera personer som tittar på den och man diskuterar kranposition, hur kranarna ska ställas för att effektivisera användandet produktionsmässigt. Bara när jag har varit med har vi behövt flytta 5-6 gånger.
Finns det mallar och riktlinjer som JM har eller är utformningen av APD helt projektstyrd?
DL: Det är projektstyrt, det gör varje PC själva. Det börjar från noll och sen gör vi allt ritande själva. Sen kommer det till lossningsytor, logistiken kring pumpbilar och betongbilar, hur får vi dit dem? Som jag sa, trots att jag satt med och kollade på det förr så dyker ändå ett problem upp nu. Vi har lyckats med grunden men nu kommer normalplan som har en lossningsyta med en lossningsbrygga med olika utrymmen. Det är så himla lätt att missa något, då tappar man fokus på logistiken direkt!
Känner ni att det skulle vara till en fördel om det fanns extra resurs som på heltid fokuserar på logistik?
DL: Ja om man gör någon form av kontrollpunkter på hur APD:n ska utformas, tillsammans med arbetsledare logistik kring platsen, då kan problemet lösas från start istället för problemlösningen vid ett senare skede när problemen dyker upp. Nu finns det olika sätt och lösa detta då vi inte får till platsen för pumpbilen, exempelvis att köra basker vid gjutningen.
Logistikavdelningen har tagit fram en ny roll ALL. Man har två ALL som jobbar på två olika projekt. Tror ni den rollen kan göra stor skillnad?
DL: Absolut, men då måste ALL få vara med från planeringen i början. Det krävs att ALL får vara med från start, annars är det svårt när ALL kommer till arbetsplatsen och allt är redan satt. Då har man tappat syftet.
Alltså att ALL kommer in i ett tidigare skede?
DL: Ja i alla fall få vara med i planeringen, sen kan man komma senare till arbetsplatsen men åtminstone få vara med och titta på platsen i ett tidigt skede.
CJ: Det skulle behövas, speciellt nu när flera projekt kommer igång samtidigt. För vi har ju egentligen inte tid till att ta emot leveranser, räkna av material och göra godsmottagning.
DL: Egentligen är det jag som står som ansvarig för all form av leverans men det är svårt och hinna med. CJ: Nu har det varit ganska lugnt men ibland kan det komma tio leveranser per dag. Då måste man avbryta sitt arbete, springa ned och ta emot.
Handlar det om småleveranser?
DL: Ja, nu handlar det om att de ringer då ska de in genom grinden, lotsas till rätt ställe sen ska de ut och de rings igen. Allt sånt här gör att vi tappar fokus då vi måste avbryta något annat. Det stjäl mycket tid och fokus.
Vilka material rör leveranser sig om?
CJ: Säg att vi har skalväggar, då kan de vara skruv, uppbockning osv. Sen kan det handla om avfall, tömning av containrar.
Skulle det underlätta för er om nån roll har ansvar för in- och utsläpp?
CJ: Absolut men också att någon annan godsmottar. Vissaringer inte när de kommer, de lämnar bara paketen och vill bli utsläppta. Egentligen ska godsmottagning göras när de är kvar, man ska riva upp lådorna och se att allt stämmer när de är där.
DL: Det är så det ska göras med det funkar inte i praktiken.
CJ: Så mycket problem med småleveranser upptäcks i efterhand och då kanske vi behöver göra reklamation i efterhand.
Ja, sånt gissar jag på att man vill fånga upp på en gång och inte i efterhand?
DL: Det är oftast så det blir och sen saknas det material. I värsta fall kan det leda till att vi tappar en dag och behöver skjuta upp dagarna. Känns sjukt att det skulle va så men det kan bli så, bara för att vi inte gjort en godsmottagning och upptäckt avvikelsen i tid.
Råsunda 101 har en leveranscontainer, där leverantör lämnar småpaket och stomledare får ett sms. Är det något som ni har tänkt på?
DL: Ja det har diskuterats och tanken var att vi skulle ha en Qlocx-container. Men det fick inte plats och vi har inte den möjligheten. Men jag vet inte om de registrerar allt så att det verkligen kommer upp att det har levererats eller om de bara lämnar av kollin. Då blir det ju samma sak för vi måste dit och kontrollera, då gör det ju då ingen skillnad. Skillnaden blir bara att de inte behöver ringa för de lämnar bara grejerna.
Råsunda har ju bara en gata så fördelen är att biltrafiken inom bygget minimerats. De behöver inte springa och hjälpa chauffören exempelvis. Tror ni att det skulle vara bättre?
DL: Ja den biten slipper man då det bara blir ett sms, plingar till i telefonen. Men absolut, det är en bra grej. Helt klart. Absolut en sån container är bra men då ska man se till att det finns plats att ställa containern på.
Om man ska se över er planeringsarbeten, som avrop etc., kan ni se något problem där som ofta uppstår?
CJ: Ja avropssystemet, ibland fungerar det inte alls. Nu senast beställde vi tejp till tung yttervägg och det levererades inte då de inte har fått nån notis. Man tror att man har gjort avropet, men behövde ändå ringa upp och då hade vi tur att det kunde lösas.
Nu har vi inte kikat så mycket på systemet, men ligger det inne där man kan se att man gjort avropen?
CJ: Ja vi ser att det är gjorda men man behöver gå in manuellt på varje avrop, för att se bekräftade avrop och leveransdatum.
DL: Ja för helst vill man göra alla avrop och beställningar via systemet, man ska inte ringa några samtal för att beställa.
CJ: Men till exempel betongen har vart samma problem, vissa har gått igenom men vissa har inte kommit in. Så nu måste vi köra de beställningarna på mejl.
Vet ni vad det beror på?
DL: Nej inte direkt. Men det här med avrop, jag behövde göra de stora beställningarna i början. Då behövde jag göra allt, men Betongindustri tillät mig inte att göra längre avrop. Eller de tillåter bara om man beställer betongen med bil, men pumpbilarna får man göra max två månader i stöten. Då fallerar det lite för framförhållningen kan inte hållas. Så måste man göra nåt litet hela tiden. De avropen som gjorts har varit tvivelaktiga så man måste kolla upp avropen hela tiden. Det har varit besvärligt.
Men även mänskliga grejer. Avropen på plattbärlag har gjorts och sedan har de bekräftat leveranserna, men med helt fel datum. Så varje bekräftelse vi får är det bara turen som gör att vi går in och ser felet. Det handlar om att man har gjort ett avrop och går på det stenhårt, men det fungerar inte alla gånger. Det är viktigt att man kontrollerar allt! Kan kännas lite onödigt sådär, trots att man ska kontrollera alla leveranser ändå. Men det är lätt att man gör det för sent så man måste hitta de rutinerna.
Leveranser - kommer de oftast i tid?
DL: Ja vi har inte haft det så struligt.
CJ: Betong har varit lite struligt, ibland har vi fått vänta.
DL: Sen kan det vara fel från vår sida, vi håller inte våra lossningstider. Vår lossningstid är 20-30 min men ibland står de och väntar 1.5 h. Det är svårt att säga att de har gjort fel och sätta press på dem, när vi också har gjort fel.
CJ: Vissa leverantörer sköter sig kommer dock på andra tider trots avrop med tidspassning. Armering kommer oftast tidigt och har exempelvis dykt upp vid 8.30 när de är beställda till 13.30. Den gången hade vi tid för dem men själva principen, vi har beställt tidspassning av en anledning.
Betalar man extra för tidslossning?
DL: Ja det tror jag, men just armering har vi inte det.
CJ: Nej det tror jag inte att vi har men just armering, då har vi mejlat och hört av sig till dem och fått svar att de ska bättra sig. Då är det tråkigt att de inte håller sig till tiderna. Två gånger har de ringt och säger att de är påväg men då har vi gått för dagen och bygget är stängt.
DL: Vi har lite problem med leveransen av prefabväggar också. Men det är våra entreprenörers
entreprenör. De verkar ha det rätt struligt med leveranserna, sist hände det igår när de ringde 17 och ville lämna av material. Det går inte och planera för de bara ringer vid 15 och säger att de kommer 17. CJ: För de flesta funkar det med leveranser!
DL: Men det händer lite förseningar då och då. Det har inte försenat oss nåt där vi har fått störningar som gör att vi inte kan hålla tidsplanen eller produktionen igång.
CJ: Det har varit förseningar i fabrik med exempelvis väggar.
DL: Det har de dock flaggat om i tid, de har hört av sig och sagt att de inte kommer leverera då det är sagt. Då kan man inte göra nåt åt det, för de har gått enligt avtal och gjort allt rätt.
DL: Det som ställer till det och är lite bökig är den där niotimmarsregeln. För de får inte köra längre än nio timmar, sen måste de vila. Där behöver de planera sin körning så att de åker på kvällen och vilar på morgonen. Eller så kan de vila när materialet lossas av oss, eller komma hit och sova för att köra till oss på morgonen.
Om vi ser över material - finns det något material som man har extra mycket problem med. Tänk när materialet kommer till arbetsplatsen, alltså logistiken?
DL: Armeringsnät kan vara ett problem.
Är det något ni köper in och lagrar på arbetsplatsen?
DL: Jag valde att köpa hem det och det handlar om hur mycket lagringsplatser man har. Jag valde att ta två trapphus i stöten. Så för trapphus 3-4, 5-6, 1-2 och jag tog en leverans för hela grunden som var uppdelad i 7-8-9. Då får man väldigt stor mängd och man behöver uppställningsplats så man kan lyfta med kranen. Annars behöver man göra upp ytor för att kunna köra dit material och sen slutligen ta dit med kran. Nu valde vi här att inte montera våra kranar utan valde att använda teleskoplastaren istället. Då fick man valmöjligheter i och med två funktioner. Vi kunde välja att ställa av vårt material på en
Om man tänker på armering nu under normalplan. Hur görs avropen?
CJ: Ja vi har ett avrop för varje normalplan och trapphus. Armeringsspecifikationer skickas till företaget. Det skickas in två veckor innan vi vill ha det.
Användning av armeringsnät. Vi ser att ni har en del lagring som stomupplag. Är det något som köpts in sen tidigare?
DL: Ja, det blev en del över men det kan vara fel på handlingarna. Vi har lagt undan det och tänkte använda till nästa projekt.
Så det är inget nu under normalplan som kommer att lagerhållas? Utan de levereras när det behövs?
DL: Nej precis, allt läggs ned nästintill och sen upp direkt.
CJ: De är även buntade så man ser vad som är underkantsarmering och vad som är överkantsarmering. Eftersom det läggs under olika dagar.
Nåt annat? Har ni något material som man måste köpa in och lagra på arbetsplatsen?
DL: Ja det handlar om isolering för de olika momenten som man måste köpa in. Isolering till utfackningsvägg, tung yttervägg och så vidare.
CJ: Även bruk som expanderbruk behöver lagras.
Vart lagras det då?
DL: Oftast i anslutning till båda kranarna så att bägge når vid omflyttning. Då har vi en upplagsplats.
Vi har inte sett så mycket lagerhållning av dessa material.
DL: Det är inte så mycket, man tar hem mindre mängder vart eftersom. Mindre partier och det brukar handla om två pallar.
CJ: Det är ju tack vare att vi har så mycket prefab.
DL: Ja men vi har ju lite formvirke, reglar, sågcontainer, räcken och plyfa men det är små mängder här och där. Det beställs med jämna mellanrum.
Hur samordnar man leveranserna för dessa små mängder?
DL: Som det ser ut här, så får viguida chaufförerna till rätt plats. Brukar vara samma chaufför som vet vart de ska och lämna av paket.
Om ni tänker spontant, arbetet som HV utför, är det något som skulle kunna underlätta deras jobb? Som kanske nån annan yrkesroll skulle kunna utföra?
CJ: Jag tänker spontant på att de tagit upp att de inte hittar maskiner och slösar tid på att behöva leta efter material. Finns det något där och lösa? Men det kanske handlar om att personer inte lägger tillbaka. DL: På vårt projekt kör man mindre arbetslag/grupp i stomlaget, där det finns ansvarig för APD:n och logistik inom gruppen. Dessa hantverkare ska vara involverade och om man kan få den rollen att fungera då ska det inte vara så mycket frågor inom gruppen. Där kan det finnas en nyckel till mottagningskontroll, kanske tillsammans med en logistikansvarig.
Hur tänker ni angående koppling, där en lagbas står en heldag och kopplar?
DL: Vi har ju sagt att någon av oss ska koppla.
CJ: Problemet har varit att chauffören har kommit och har inte gått kursen i säkra lyft. De vill inte heller alltid sätta på sig sele.
DL: Vi har en annan struktur här och rollen är inte lik de byggen som ni har varit på innan. Här är lagbasen bara en lagbas och med den formaliteten genom Byggnads att hålla koll på dagliga planeringen. Han är egentligen bara en i gruppen men nu har han ju valt och vara en samordnare för en utav grupperna. Men vi jobbar mer och mer mot att Alexander (lagbas) inte ska vara en samordnare utan en lagbas bara.
Vi har haft inledande intervjuer där 5 av 6 har nämnt koppling som ett moment som stjäl hantverkarnas värdeskapande tid. Vad tror ni om att få bort hantverkarna från det momentet?
CJ: Skulle det vara en logistikmedarbetare?
DL: Skulle kunna vara men samtidigt om man står och kopplar så kan man inte svara i telefonen. Eller ta emot en leverans medan man samtidigt kör med kran. Vad är en logistikmedarbetare?
Det behöver inte vara en logistikmedarbetare men en roll som sköter det praktiska kring jobbet. Som ansvarar över kopplingen, släpper in leveranser osv.
DL: Ja, men sen så kan vi ha två leveranser samtidigt men då har vi iallafall minskat på ett problem. Från mina tidigare erfarenheter har det varit att en person inom arbetslaget har haft utbildning inom säkra lyft. Denna person har extra ansvar över koppling och ska alltid koppla från lastbil. Men då blir det problem med arbetsrotation och vad som blir värdeskapande tid för HV.
CJ: Det är mycket dötid här.
DL: Men det går inte och göra något annat heller, under den tiden man ska koppla. CJ: Kan man inte kravställa att chaufförer har utbildning inom säkra lyft?
Ja man kanske ska kravställa i ramavtalen.
CJ: Ja då får JM betala lite mer men slippa sätta dit en hantverkare. Speciellt om det är några chaufförer som alltid kör till JM-byggen.
Har JM ett stort antal speditörer?
CJ: Till exempel tungyttervägg, det är en leverantör som tillverkar men en speditör som levererar. DL: Skalväggar och plattbärlag levereras också av samma speditör.
CJ: Då är det bara bra att det är samma leverantör, så kan man kravställa.
Själva kopplingen/lossningen är ju värdeskapande då det är något som måste göras för att få materialet till rätt plats men det som är mindre värdeskapande är ju väntan i samband med kopplingen. Hur funderar ni kring stämprivning och hur har ni planerat?
CJ: Vi tar det själva via balkong och lyfter ut med kran.
DL: Det är planeringen där som är viktigast. Så att man kommer åt och kan få ut stämpen på ett bra sätt genom ställningen.
Allt kommer någorlunda tajmat men ändå med en viss marginal. Tanken låter bra men hur fungerar det i praktiken?
DL: Jag tycker att det är skönt att ha material på plats så när det väl ska lyftas är det förberett. Balkonger till exempel, det är skönt att ha dem på plats så hinner man förbereda dem och sätta dit skyddsräcken. När de väl är på plats så går det lite fortare.
DL: Även uppbockning, om man tar hit det tidigare. Då kan man, när man har tid övers, bygga
balkongtorn för det tar ju lite tid. Likaså plan 10 i trapphus 5, där det är lokaler och lite högre. Så får man tid över så kan man bygga dessa torn redan tidigare och tjäna in lite tid. Skapa sig mer tid och minimera risken för störningar i produktionen. Men det krävs att man har plats för materialet. Sen måste
hantverkarna ha vetskap om tidplanen och vad varje gubbe ska göra för- och eftermiddag. Om de inte har den vetskapen då är det lätt att tappa det och inte få det gjort. Men om hantverkarna tittar i tidplanen och hittar luckor då är det enkelt och få dit exempelvis balkongtornen eller gör allt kringjobb. Då tjänar man mycket tid och de skapar tid för sig själva. I slutändan blir det att vi får ett bättre arbetssätt och håller därmed tidplan.
Om vi tänker utanför boxen, till exempel material till balkongtorn eller uppbockningsmaterial, skulle det kunna tas in exempelvis kvällstid eller av en annan yrkesgrupp?
CJ: I dagsläget finns det tid för all lossning och jag tänker, kostnaderna som uppstår med arbete kvällstid. DL: Problemet är att man måste ha kran och den kostnaden blir betydligt dyrare. Men jag tycker inte att det är tidspressat i dagsläget. Det gäller och planera in dessa leveranser till dagar med mindre arbete och aktiviteter. Om allt rullar på som det ska, ska det inte vara något problem. Det är de dagar då något strular och drar över tiden, då kan det hända att lastbilen med balkonger kan stå nån timme och vänta. Men då handlar det om att vi inte är klara till den avsatta tiden. Men vissa leveranser kan man vänta med, planerar man in en leverans 13.30 istället för 11.30 då har vi två timmar extra som marginal. Det är så jag har tänkt när jag har planerat, först skapar jag mig tid i dagar sen tid i timmar. Då försöker jag lägga leveranser med marginal för varje moment.
Är det någon mer fundering ni har?
DL: Ja, när jag pratade om att i grund använda teleskoplastaren istället för tornkran. Det var många som var skeptiska men med facit i hand så blev det positivt tillslut. Man kunde nå olika material på ett bättre