Även på byggarbetsplatsen sker det mycket planering, däribland leveransplanering, APD-planering med mera. Det är stomledaren tillsammans med platschefen som upprättar leveransplanen för stomskedet och ofta är det även platschefen som upprättar den första APD-planen.
Syftet med leveransplanering är som tidigare nämnt att säkerställa att leveranser för byggets alla delar sker vid rätt tidpunkt. I leverensplaneringen ska det finnas krav på noggrannhet då det inte får uppstå störningar i produktionen till följd av exempelvis försenade leveranser (Révai, 2012). I dagsläget är inte detta något större problem på arbetsplatserna. Majoriteten av leveranserna kommer i tid och platsledningen på de två referensobjekten upplevs som nöjda med tillvägagångssättet vid leveransplaneringen. Med undantag för planeringen och den obefintliga samordningen av småleveranser som kommer till byggarbetsplatserna dagligen.
Något som däremot medför problem, som nämnt i resultatet, är avropssystemet. Det spelar ingen roll hur bra och genomtänkta leveransplanerna är om avropen inte går igenom. Ett väl fungerande avropssystem är tillsammans med ramavtalen grundläggande för att avrop och leveranser ska kunna genomföras enligt plan och de standarder företaget har.
Vad gäller småleveranserna orsakar de störningar för platsledningen. De orsakar enligt resultatet massvis med samtal, spring och letande vilket stjäl arbetsledarnas värdeskapande tid. En undersökning och ett flertal av de genomförda intervjuerna visar på att en leveranscontainer kan vara lösningen på problemet. En jämförelse mellan de två referensobjekten har genomförts och den visar tydligt på att projektet som har en leveranscontainer gör stora vinster både vad gäller tid och säkerhet. Vidare tyder resultatet från enkäten på att ekonomiska vinster kan uppnås samt en förbättrad kvalitet tack vare minskat svinn.
För att förbättra planeringsarbetet ytterligare har det under studiens gång framkommit önskemål och förslag om att ta in en arbetsledare med fokus på planering kring logistik redan i ett tidigare skede. Idag faller ett flertal uppgifter mellan stolarna och lösningar på problem som uppstår under stomskedet, tas fram i sista sekund på grund av att det inte funnits tid till planering i ett tidigare skede. Det har handlat om APD-planering dagen innan ett kritiskt moment, avfallshantering, provisorier som flyttats runt under produktionsskedets gång på grund av avsaknad av planering från start, bristande transportsamordning med mera. Att störningarna uppstår visar på att det finns utvecklingspotential. Att lägga över de
Materialhantering
Materialhanteringen på själva byggarbetsplatsen sker normalt i ett flertal steg: mottagning, lossning, interna transporter samt rörelser i samband med produktionen. Detta är den interna logistiken som innebär att material förflyttas inom byggarbetsplatsen (Larsson, 2008). Även inom detta område visar studien på att det finns potential till utveckling främst genom eliminering av de störningar som upplevs på
arbetsplatserna i dagsläget.
Exempel på störningar som har identifierats är onödiga fel, onödig väntan, onödiga transporter av material samt störningar i själva bearbetningsprocessen. De onödiga felen orsakas av kvalitetsbrister och ger upphov till omarbete/dubbelarbete. Dessa kan undvikas om en hög kvalitet hålls från start och om samtliga inblandade tar ett ansvar för kvaliteten genom hela produktionsprocessen (Oskarsson, Aronsson & Ekdahl, 2013). Ett exempel på detta som nämns i resultatet är att 20% av all isolering på de
prefabricerade fasadelementen måste göras om på grund av hur materialet lastas på lastbilarna.
Störningen onödig väntan, är främst kopplad till lossningen med tillhörande koppling där de utbildade hantverkarna står låsta till ett moment som innefattar mer väntan än värdeskapande arbete. Vidare är onödiga transporter av material något som uppstått till följd av brister i APD-planeringen. Dessa ger upphov till otydliga layouter, dubbelarbete och onödig materialhantering. Lösningen på denna störning faller åter på planeringsarbetet.
Arbetet i själva bearbetningsprocessen har sett till resultatet flutit på bra. Det finns dock riskmoment som kan ge upphov till störningar. Exempel på det är de moment där det inte finns några hjälpmedel framtagna och utformade för det specifika ändamålet/momentet. Det vill säga hjälpmedel som inte är kvalitets- och kapacitetsmässigt lämpade för sin uppgift, exempelvis stegar. Stegar används i alla de moment där det inte finns något annat val trots att dessa ska undvikas. Det finns med andra ord ett behov av att ta fram nya hjälpmedel för dessa moment.
Resultatet visar på att ett moment som medför störningar för hantverkarna är stämprivningen. Mitt i stomvarvet tillkommer plötsligt ett extra moment trots att antalet resurser i stomlaget inte ökar. Momentet medför dessutom störningar för platsledningen i och med planeringsarbetet. Ett flertal respondenter beskriver det som att det är svårt att få ihop planeringen då stomlaget ska arbeta på samma ställe som ställningsbyggarna.
Ett förslag som lyfts fram för att eliminera störningen är att använda sig av tredjepartslogistik. Tredjepartslogistik är när en specialiserad och extern aktör ansvarar för logistikaktiviteter enligt
hjälp av logistiklösningen kan störningen elimineras. I JMs fall kan logistikavdelningen tillsammans med JM Supply, som nämnt i resultatdelen, ta över momentet.
7 Rekommendationer
Nedan redovisas framtagna lösningsförslag vilka JMs logistikavdelning kan gå in och stötta med i ett första skede. Samt långsiktiga rekommendationer kring logistik i stomskedet gällande bland annat projektering, lagring av stommaterial i logistikcenter, avropssystem och hjälpmedel.
Lösningsförslag 1 - Stämprivning
Lösningsförslag
JM Supply tar över, hela eller delar av, momentet stämprivning både vad gäller utförande och delar av planeringsarbetet.
Motivering
Resultatet visar på att momentet Stämprivning kan stöttas av JMs logistikavdelning. Mitt i stomvarvet tillkommer plötsligt ett extra moment trots att antalet resurser i stomlaget inte ökar. Detta medför
störningar för stomlaget. Med hjälp av JM Supply kan produktionen avlastas och den värdeskapande tiden för hantverkarna öka genom att JM Supply tar över både utförandet och delar av planeringen i samråd med platsledningen.
Utifrån de standarder som redan finns kring planeringen av momentet stämprivning kan samtliga parter i ett tidigt skede, utifrån tidplanen, fastställa när utförandet ska ske. Därefter tar JM Supply över
planeringen kring det faktiska utförandet. Detta kräver en god kommunikation mellan samtliga parter. Vidare är det en viktig förutsättning att JM Supply ständigt hålls uppdaterade kring ändringar i tid- och leveransplaner.
Eftersom JM Supply utför arbete kvällstid kan ställningsbyggarna arbeta ostört under dagtid. JM Supply sköter sedan rivningsarbetet för att därefter ställa materialet på anvisad plats, så att hantverkarna dagen därpå enkelt kan lyfta ned materialet med kran och skicka det på retur alternativt återanvända det till kommande valv.
Ytterligare en fördel är att JM Supply kan förbättra arbetsmiljön för företagets hantverkare, då de blir av med ett stressmoment på grund av en tillkommande aktivitet. Att överföra arbetet till JM Supply kommer
med ständiga förbättringar och att utveckla arbetssätt. Därmed kan ett större fokus riktas mot arbetsmiljö och att utförandet sker med hänsyn till ergonomin. Exempelvis kan en logistikutvecklare hjälpa till med framtagning nya arbetssätt men även med framtagning av nya hjälpmedel, läs mer om det i nästkommande del Långsiktiga lösningar.
Som alla moment medför även stämprivningen en kostnadsfråga. Om momentet övergår till JM Supply kommer det inte att korta ned ledtiden. Däremot finns det potential att korta den totala byggtiden något då lapp och lag och den slutgiltiga rivningen kan påbörjas tidigare.
Förändringen skulle inte medföra en förbättring om hantverkarna blir stillastående på grund av att aktiviteten förflyttas till en annan resurs. För att kunna ta ställning till detta behöver ytterligare utvärderingar genomföras där frågor kring kostnad ställs mot för- och nackdelar gällande tid och arbetsmiljö.
Lösningsförslag 2 - Leveranscontainer
Lösningsförslag
Att samtliga projekt ska ha en Leveranscontainer under förutsättning att tillräcklig yta finns.
Motivering
Resultatet visar att ett stort antal störningar uppstår i samband med småleveranser. Det är främst
arbetsledarna som drabbas av detta. Värdeskapande arbete behöver avbrytas för att transportören behöver vägledning, hjälp med in- och uttransport eller mottagning av paket. Med hjälp av en leveranscontainer kan dessa störningar elimineras. Med en leveranscontainer i anslutning till byggarbetsplatsen kan arbetsledarens värdeskapande tid öka då transportören aldrig behöver beträda arbetsplatsen och inte behöver en fysiskt person för mottagning på plats.
Småleveranser med exempelvis infästningsmaterial, skruvar och muttrar kan istället levereras till
leveranscontainern och när materialet väl är levererat får arbetsledaren ett sms, utan att i övrigt behöva ha kontakt med chauffören. Hantverkarna och arbetsledarna vet då vart materialen finns vilket bidrar till minskat letande ute på byggarbetsplatsen. Utöver det bidrar den till att kvaliteten ökar och materialsvinnet minskar. Det motverkar även merarbete som uppstår när leveransen hamnar hos fel person och materialet
inte finns tillgängligt vid rätt tillfälle, något som i sin tur kan leda till merkostnader på grund av dubbla beställningar.
Vidare kan leveranscontainern medföra en förbättrad arbetsmiljö och säkerhet på byggarbetsplatsen då den bidrar till mindre trafik. På en mindre byggarbetsplats kan en minskad trafik och ett minskat antal leveranser vara till fördel då ytan redan är begränsad. För att kunna ta hänsyn till APD-planen behöver planeringen kring leveranscontainern ske i ett tidigare skede än i produktionsskedet, förslagsvis redan i planeringsskedet. Detta för att motverka eventuella krockar med andra uppställningsytor, bättre planering kring tillträdesleder med mera.
En genomförd enkätundersökning, se Bilaga 3, visar på att majoriteten av de som använt sig av Qlocx leveranscontainer på sina projekt upplever ett minskat materialsvinn, en ökad säkerhet på
byggarbetsplatsen, en förenklad godsmottagning, minskat antal störningar och att arbetsledarnas värdeskapande tid ökat.
I dagsläget har dock vissa projekt problem med att transportörerna/speditörerna saknar åtkomst till leveranscontainern, en störnings som måste elimineras snarast. För att leveranscontainern överhuvudtaget ska vara lönsam är det en förutsättning att transportören har tillgång till containern för att kunna lämna av leveranserna. Om det inte fungerar kommer arbetsledare fortfarande behöva kontaktas och då fallerar huvudsyftet med leveranscontainern. Vidare bör företaget undersöka om de vinster som kan göras i form av säkerhet, kvalitet, tid och kostnad väger upp för den kostnad leveranscontainern medför. Samt om det finns alternativa tjänster, likt Qlocx leveranscontainer, att jämföra med.
Lösningsförslag 3 - Koppling
Lösningsförslag
Säkerställa att samtliga chaufförer som levererar material till företagets byggarbetsplatser har utbildning i säkra lyft.
Motivering
Resultatet visar att det uppstår störningar i form av väntan i samband med de moment som innefattar koppling. I dagsläget är det hantverkarna, ofta lagbasarna, som sköter all form av koppling. Något som medför att en person blir låst till positionen under hela arbetsmoment. Denna tid skulle kunna gå åt till värdeskapande arbete. Kopplingsmomentet i sig är värdeskapande då det är en nödvändighet för att kunna utföra i stort sett samtliga moment i stomskedet. Det är med andra ord inte själva kopplingsmomentet som behöver elimineras, utan problemet är den väntan momentet medför.
I och med att JM har ramavtal med sina leverantörer ges möjlighet till kravställning. JM borde undersöka möjligheten att kravställa att chaufförerna ska ha genomfört utbildningen i säkra lyft. Det som försvårar processen är att de flesta av JMs leverantörer anlitar externa transportörer/speditörer.
Vidare blir det en kostnadsfråga för både JM och företagets leverantörer. Varken leverantörerna eller transportörer vill stå för kostnaden för denna utbildning. För att lösningen ska vara genomförbar krävs det att JM är beredda på de ökade kostnader sådan kravställning skulle medföra. Det behöver göras en avvägning mellan kostnaden det skulle medföra att utbilda chaufförerna och kostnaden för att ha en hantverkare som utför arbetet. I dagsläget är chauffören en outnyttjad resurs vid lossning. Momentet innefattar alltså två resurser varav tiden för den ena främst går åt till väntan och den andra inte nyttjas alls. Fokus bör ligga på att nyttja chauffören. Då kan lagbasen säkerställa kvaliteten och arbetsmiljön samt vara behjälplig för sitt stomlag istället för att vara låst till kopplingsmomentet.
Ett framtida alternativ, som troligtvis är effektivare, är att JM står för sina egna transporter med
egenanställda chaufförer. På så sätt kan JM säkerställa att chaufförerna genomgått utbildning i säkra lyft. Detta bör ses över i samband med att arbetet kring logistikcenter fortskrider och möjligheten till att mellanlagra stommaterial på logistikcenter undersöks.
Lösningsförslag 4 - Arbetsledare med fokus på logistik
Lösningsförslag
Vidareutveckling av rollen arbetsledare logistik då behovet av rollen har förstärkts. Potentiella utvecklingsmöjligheter & arbetsuppgifter: Att arbetsledare logistik kommer in i ett tidigare skedet för planering och samordning av skalskydd, APD-planen, leveranser och provisorier.
Motivering
På JM är rollen arbetsledare logistik under pågående utveckling och implementering. I dagsläget har arbetsledare logistik ett huvudansvar över logistiken på projektet och ansvarar bland annat för flödet av material på arbetsplatsen, hantering av returer och avfall, leveranssamordning, APD-planen, förberedelser för JM Supply samt att agera knytpunkt för olika logistikfrågor avdelningar emellan.
Värdet av en person med fokus på arbetsplatslogistik har förstärkts efter de samtal, observationer och intervjuer som genomförts. Det talas om vikten av en väl fungerande leveranssamordning, APD-planering, avfallshantering med mera. Uppgifter som i dagsläget redan ligger på ALL. Vidare har förslag om att ha en arbetsledare logistik redan under planeringsskedet lyfts upp under samtal.
ALL kan i ett tidigt skede hjälpa till med planering kring framtagning av skalskydd samt ansvara över APD-planen i samråd med platschefen. Under intervjuerna har det framkommit att ansvaret för provisorier inte ligger på en specifik roll. Till följd av detta och i kombination med bristande planering har störningar kring provisorier identifierats. Förslagsvis kan ALL från ett tidigt skede ansvara över planering av provisorier och det faktiska utförandet när det väl ska på plats.
Med en tidig inkludering kan arbetsledare logistik ta del av leveransplanen för att samordna leveranserna och tidigt identifiera möjliga krockar i planen. Samt utforma APD-planen med hänsyn till olika typer av transporter. I tidigare avsnitt redovisades att projekten inte haft någon plan för ett antal kritiska moment, bland annat vid en gjutning där en lösning lyckades ta fram i sista sekund. Dessa typer av problem kan minimeras om byggarbetsplatsen har en dedikerad arbetsledare med fokus på logistikplanering.