I dagsläget arbetar Pekka arbetsledare på stomme. Han har arbetat på JM i 7 år. Innan det arbetade han som hantverkare från 1996 fram till 2011 då han bestämde sig för att utbilda sig på Nackademin. För Pekka är det viktigt att skapa en trevlig stämning på arbetsplatsen då miljön gör väldigt mycket för arbetsmoralen.
Transkribering:
När du hör vårt syfte, kommer du på något specifikt område där ni har mycket problem?
Det är enormt mycket störningar. Men egentligen länken mellan leverantörer och våra transportörer. Eftersom hela branschen vill ha första leveransen vid kl. 7.00. Så det är svårt att knäcka den nöten. En lösningen kan vara ett LGC och att man bilar material därifrån och ut till arbetsplatserna.
Är det svårt att få en leverans till 7.00?
Nej egentligen inte, det svåra är det här med planering av slottider för veckoplanering. Kl. 7.00 leveransen kanske är i tid men de leveranser som kommer efter kanske inte håller tiderna. Nu hade vi en leverans kl. 7 och 10, men då hade de lastat allt på en lastbil och kört hit. Det är ingen större problem just nu, men de kan bli ett problem.
Oftast har vi en leverans till kl. 9.00 men de kan stå här redan kl. 7.00 eller komma 9.30. De ringer oftast men det brukar ske efter att jag har ringt de. Det kan ha handlat om att de har fastnat på lossningen tidigare och inte hunnit hit i tid.
Så det kan handla om att antingen så fastnar de på lossningen som sker innan eller så kan det handla om att de inte har någon körning innan och kommer hit för tidigt?
Det är några frågor vi tänkte ställa. Hur leveransplaneringen utförs och om leveranserna sker som det är planerat?
Eftersom vi har en gata så kräver det att de kommer på den avsatta tiden och därmed efter varandra.
Det är du som tar fram en leveransplan utifrån tidplan, för att sen göra avrop?
Ja.
I övrigt om du ser på leveranserna. Hur är det med leveranserna annars? Brukar det vara rätt material, mängd och kvalité?
Ja, det varierar väldigt mycket. Om ni kikar på armeringen så är det inte många siffror rätt. Men där är det så många led där det kan bli fel. När konstruktörerna tar fram specifikationer, kan fel uppstå. Sen kan fel uppstå hos leverantören.
Vem mängdar armeringen?
Konstruktörerna. Jag får bara specifikationerna som jag skickar vidare för avrop, tillsammans med vilket datum jag vill ha materialet. Men det varierar väldigt mycket från leverantör till leverantör. Just nu är det nog armeringen som är värst.
Så det funkar bra med övriga leverantörer?
Ja, där brukar det funka. Men som sagt, det är mest problem vid armeringen. Det är felritat och blir feltillverkad. Sen levereras det på fel datum, så det är hela ledet. Sen måste jag som stomledare speca. Om det är riktig bråttom och i större mängder, då måste jag ta in en annan leverantör. Vilket blir dyrare och vi är redan uppe i flera hundra tusen.
Finns det andra leverantörer som JM har något typ av ramavtal? Eller får man välja något utanför det?
Ja, sen handlar det om avtalsparter inte kan leverera enligt önskemål, då får jag gå till andra leverantörer. För det måste lösas, men jag försöker alltid gå via våra egna ramavtal. Men sen tillkommer extra
kostnader för att det är lite brådskande.
Om vi kollar på det mer övergripande och inte bara de här stora elementen? Vi har vart ute på ett annat referensprojekt och där fick stomledare oftast samtal där det var mycket spring om
småleveranser. Hur funkar det här?
Vi har denna Qlocx-container. Där har vi några HV som har appen så att de kan komma in i containern. Men lagbasen har även en nyckel till container.
Men det funkar bra här?
Ja det funkar jättebra! Han försöker lägga in allt i stomkojan. Det är mindre spring och väldigt sällan som jag behöver gå ut och leta efter material.
Hur funkar godsmottagningen på Qlocx?
På mindre leveranser? Jag får ju ett sms om att ett kolli har levererats. Sen är jag inte den som springer ut och kollar om det verkligen är så. Jag har en bra kommunikation med HV, då kan jag fråga de lite snabbt om exempelvis Ahlsell har varit här. Där litar jag på HV men rent optimalt ska man godsmotta allting. Men jag har ju begränsad med och speciellt när jag är själv. Då finns det ju viktigare saker att utföra än att kolla om ett paket skruv har kommit.
På inredningsskedet, då finns det en app som man behöver gå in och motta allt. På de här större elementen, är det något du behöver gå in fysiskt och godsmotta?
Ja, på alla dessa större momenten måste jag godsmotta. Då behöver jag gå ut och kika. Rent optimal ska jag egentligen kolla av bilen vid leverans, så att allt ser bra ut. Men jag känner att jag har så bra
kommunikation med gubbarna att jag litar på att de kommer att höra av sig om det är problem. Om det är något som är skadad på bilen, då brukar HV flagga för det så vi har ju ändå en bra samarbete där.
Sen kan det handla om att kvalitetssäkra leveranserna. För om felen uppstår ofta måste du ta problemet högre upp och JM måste ställa mer krav.
Ja för officiellt ska jag stå där när leveranser rullar in på vår byggarbetsplats. Där ska jag stå och kolla av. Jag försöker göra det så gott som möjligt men som jag säger, det är väldigt svårt och göra det varje gång för det finns andra saker att göra. Men som jag sa i början, nyckeln till framgång är god kommunikation. Om kommunikationen är bra då kan vi tillsammans lösa alla problem när de uppstår.
Om vi övergår till APD-planen. Vem har tagit fram den och vem ansvarar för den?
Jag kom hit till projektet för ett år sen och då fanns det en grund som Patrik tillsammans med den ursprungliga stomledare, hade tagit fram. Jag hade ansvar till en början och det svåra är att APD-planen måste uppdateras hela tiden. Sist ni var här då var det precis efter gjutning av utfackningsvägg, så det stod stora former överallt. Vi jobbar bokstavligen mitt i våra upplagsytor och material.
Man vill ju att APD-planen är så verklighetstroget som möjligt. Så det har varit svårt och speca och hålla ordning och reda. Tyvärr så landar materialen lite där det finns utrymme, vi har ju behövt gå runt under dagen och hitta platser. Jag och Erik (lagbas) har behövt gå rundor och hitta platser hela tiden för problemen uppstår hela tiden. Vi har haft väldigt mycket armering och behövt hitta platser för
materiallagring. Då är det svårt och följa den aktuella APD-planen för vi måste hitta lösningar snabbt.
Men angående APD-planen, nu är det Linn (AL utvändig stomkomp) som ansvarar. Jag tror att ansvaret kommer hamna hos lite olika personer under byggets gång.
Hade det vart en fördel med att ha en ALL här på plats? Som har fokus på logistiken och leveranssamordningen?
Ja, det hade vart en fördel. Det började komma på mitt förra byggarbetsplats som ansvarade för det. Det går ju såklart och göra mycket men då krävs det tid. Man vill hålla den aktuellt med, då krävs det en till resurs.
När det kommer till lagring av material. Hur ser de ut på den fronten? Är det mycket som lagras?
Nej, även om det ser ut så är det inte så. Det handlar om att vi har det tajt med plats. Sen de lagring vi har på arbetsplatsen, där är armeringsleverantören den skyldige! De har inte följt avropen och levererat fel mängd vid fel dag.
Men det har varit problem med tajt omplanering av momenten. Vid trapphus 4 och 5, när jag har fått material till bottenplattan har JME behövt dra i handbromsen för det var problem med handlingarna. Vi hade fått besked om att de skulle vara klara om en vecka, då lägger jag avropen och vi har fått all leveranser bekräftade. Då blir det tufft när de stannar upp och vi har fått all material men vi kommer inte fram med produktionen. Då blir det ofrivillig lagring.
Målet är att inte lagra mer än nödvändigt. Jag ropar av material enligt tidsplanen. Tex material till bottenplattan, då måste vi ha allt när det dras igång. Sen vill vi också ha liten marginal på några dagar, på grund av att det är en kritisk moment. Värsta som finns är om folk inte har något och göra. Produktionen måste ju rulla på.
Som vi har förstått det: de stora elementen, som skalväggar och tungytterväggar, sker just-in-time?
Ja där är det ganska tajt med leveranserna. Men även armeringen till valven levereras just-in-time. För de kommer samma dag som plattbärlagen. Fillen kommer kl. 7.00, armeringen vid kl. 11.30 och balkonger vid kl. 13.30. Så fillen monteras fram till 11-rasten, sen kommer armering och UK armering påbörjas. Sist levereras balkonger som monteras direkt. Men detta är rent optimalt och det krävs att allt rullar på som det ska.
Känner du att leveranserna kommer någorlunda i tid?
Ibland har leveranser skett tidigare, vilket gör att material ligger i vägen för produktionen. Lossningen brukar gå väldigt fort och vi hinner inte kontrollera allt. Armering är ju det som har blivit mest fel, det har kommit fel dag och vi har inte hunnit upptäcka felet förrän det är lossat och lastbilen har lämnat. Det handlar oftast att de samordnar flera leveranser och skickar med material som ska egentligen komma veckan efter. När jag har ringt upp de då handlar det om att de “lyckades få med materialen på samma bil” men de tar inte hänsyn till att vi har platsbrist. Jag har varit tvungen och ha flera samtal med de, både min
kontaktperson och hans chef. Vi har skickat med bilder för att de ska ha en uppfattning om vilket kaos de skapar för oss ute i produktionen.
Uppbockningsmaterial?
Det är också just-in-time. Alla större material till huvudmomenten, kommer just-in-time. Det är mer småleveranserna som sker via Qlocx.
Vi ska identifiera störningar och ett alternativ är att förflytta moment från er i arbetsledningen eller HV, till en annan yrkesgrupp som ALL eller JM Supply?
Ja, jag ser gärna att denna person sitter ute på arbetsplatsen. Det händer så mycket ute på bygget att det inte skulle vara lönsamt om personen sitter externt.
Är det något specifikt moment som du kommer på? Vi tänker moment som inte är värdeskapande för er eller HV. Störningar i form av arbetsuppgifter som du nu utför men du känner att du inte borde utföra?
Jag tycker att om man ska ha ALL, då kräver det att den personen är ganska mycket ute på arbetsplatsen. Då kan den personen ha ansvar över mottagningskontroller och just stå där när lastbilen rullar in.
Nu har det funkat här för vi har en så pass bra kommunikation. Men då skulle kvalitetskontrollen vara mycket bättre. Sen kostar det inte så mycket att åtgärda många fel. Om ett hörn till skalvägg är sönder, man ska ändå dit med lapp och lagningen. Det är lite bruk som går åt men det kostar inget i slutändan för vi är ändå där och fyller i med bruksmaterial. Vissa skador påverkar inte slutresultatet.
Men där hoppas jag som stomledare, att problemen fångas upp i tidigare skeden. För nu går merparten av min tid åt att leta rätt på färdiga bygghandlingar och blicka framåt. Vilket är väldigt tråkigt då vi håller på att bygga nu, då vill man att dessa handlingar ska vara klara innan.
Om du ser på HV:s moment, är det någon aktivitet där du känner att det kan förflyttas till annan yrkesgrupp?
Det är just materialhanteringen som JM Supply nu delvis kan hjälpa till med. Byggyrket är ju ett tungt och fysiskt arbete. För att komma bort från skadorna krävs det en varierat arbete. Men står man hela dagarna och monterar så blir det tungt. Så materialhanteringen tillåter en variation i arbetet trots att det kanske inte är det roligaste.
Finns det någon av huvudmomenten, där det går åt extra mycket tid till materialhanteringen?
Speciellt materialhanteringen i stomskedet är tungt. Där krävs det kran till mycket av elementen, som är stora och tunga.
Men om du tänker på arbeten kring huvudmomenten? Som stämprivning och provisorier? Finns det någon aktivitet där som gör att HV kan avlastas?
Det är då stämprivning. Det är ett tungt moment. Det handlar om att byggställningen måste monteras för arbete med fasaden. Sen ska det vara uppstämpat i tre plan och stämpen ska tas ut på ett sätt, vilket brukar vara en balkong där man kan lasta ut stämpen. Då ska man få dit stämphäckar och transportera ut de så.
I svåraste fall: Då måste vi köra via bygghissen alternativt interna hissen, förutsatt att de är färdiga. Det fungerar olika på olika projekt.
Hur fungerar samordningen mellan ställningsbyggare, platsledning och stomarbetarna?
Vi i platsledningen diskuterar tillsammans med lagbasarna om stämprivning. Vi måste sköta den goda kommunikationen för att uppnå en god samarbete. Beslut ska tas tillsammans.
Brukar uttransport ske via en balkong eller hur fungerar det?
Ja, men det problemet som kan uppstå där är att vi måste mäta avstånd. För HV bär stämpen och då ska de inte bära för långt, allt handlar om god arbetsmiljö. För om avståndet blir för långt, då måste det planeras
Angående stämprivningen, känner du som stomledare att det är tajt med tid baserat på den tidplanen ni har idag?
Det som blir tajt är att stämprivningen blir ett moment som ska ske parallellt. För resten av momenten ska fortlöpa och då ska denna aktivitet dyka upp och behöva genomföras. Det handlar om att vi måste ha resurser för att genomföra detta moment. För stomvarvet pågår och mitt i allt ska stämprivning ske.
Det blir svår med tidplanen då huvudregeln är att vi ska ha tre valv fullstämpade för att få påbörja
stämprivningen. Så jag måste ha framförhållning och meddela stämpleverantören vilka datum vi ska hyra materialet. Sen ska rivningen kunna hanteras internt för vi river stämpen från ett valv och det återanvänds i ett annat valv. Så rivning är ett moment som sker parallellt.
När beslutas rivning? Hur kontrolleras betongens härdning?
Det är en standard man kör på, när ett nytt valv gjuts och det är tre valv under som är fullstämpade. Då kan man gå ner och påbörja rivningen.
Visst hade ni problem med att leverantör för uppbokning skickar för mycket?
Ja, Doka! Problemet är att deras konstruktörer tar fram K-ritningar som de sen mängdar utifrån. Sen sker leveransen från deras egna lager och det blir svårt för mig som arbetsledare att kontrollera att mängden är helt rätt. Det är när material har lossats här hos oss och vi har börjat montera, som vi ser att mängden är fel.
Vad vi har hört, ex på det andra bygget, har leverantören av uppbockningsmaterial inte tagit hänsyn till transportlederna vid framtagning av ritningar. Har ni upplevt det problemet?
Ja, men samtidigt som att sjukvårdspersonal ska ha tillgång, ska det hålla. Jag har faktiskt aldrig hört det problemet. När det har uppstått stora problem med ritningarna, kan man föra en diskussion. Det kan vara att man får rycka loss några delar av ställningen och flytta upp. Det brukar gå och lösa samt justera.
Slutligen tänkte vi fråga lite om avfallshanteringen. Vem ansvarar över det?
I början hade jag ansvar för samordningen av avfall men nu är det Linn, som är med i avfallsrådet.
Hur fungerar planeringen för det?
Vi försöker allihopa att hjälpas åt. Vi försöker ha så många fraktioner som möjligt men samma där, det handlar om platsbristen.
Samordningen av de olika leverantörer, hur fungerar tömningen?
Det fungerar väldigt bra med Wiklunds. Vi försöker stämma av så att tömningen sker när det behövs. Linn sköter det nu och vi försöker lägga tömningen till kl. 9.00. Så innan HV går på rast (kl. 8.30) då lägger de container och bigbag på lossningsplatsen. Sen kommer leverantören som tömmer dem när rasten är över.
Det har inte medfört någon störning i produktionen?
Nej, man försöker samordna det. Till exempel ingen tömning vid prefabmontage. Då planerar vi det till dagar då det uppstår avfall, eller om vi måste tömma vissa dagar. Då finns det möjlighet och planera tömningarna till eftermiddagar.
Finns det något annat du tänker på? Som vi inte har frågat men du känner att du vill ha med?
Det kanske inte handlar om just logistik men största problemet för oss, är att få färdiga bygghandlingar som är rätt men också i tid. För i slutändan påverkar det logistiken och leveranserna. Till exempel den där utkragningen vi har på Råsunda 101, som kräver en del armering runt stålbalken. Om vi kikar på
konstruktörens ritning, så ser man att konstruktören har ritat armering och stålbalk. Nu bad Patrik (platschefen) mig att bara kontrollera och dubbelkolla. När jag började kolla på konstruktörens ritning tillsammans med plattbärlagens ritning, så ser man att de inte överensstämmer. Då blir det såna här fallgropar och då börjas det. Konstruktören måste konstruera om och det tog två veckor för de att ta fram nya bygghandlingar. Sen måste jag panikbeställa nytt material och det slutar alltid med högre kostnader.
Vad hamnar dessa tillkommande kostnader? Är det hos konstruktören eller hos JM?
I slutänden så hamnar kostnaden hos JM då projekteringen har blivit fel. Det hänger lite på vilken fas produktionen är i och nu behövde vi planera om allt för det måste rulla på.
Just i detta byggarbetsplatsen blir det lite svårt, för om vi kikar på JMs allmänna projekt med liknande standarder. Då brukar det vara att i källarplan uppstår mest problem, men sen börjar man samla ihop våningarna och då börjar man normalplan med normala lägenhetshöjder. Då finns det väldigt få undantag och det rullar på, ganska repetitiv. Då fungerar det bättre och det är enkelt att bygga. Här på Råsunda är vi på plan 12 och ändå är vi inte på normalplan. Det är mycket nivåskillnader och skillnaderna i trapphus 1 har lett till att det har behövts massa olika lösningar genom hela huset.
Det är tyvärr mycket ändringar och det viktigaste är egentligen att tåget rullar på. Så länge man gör nåt och inte dra ut på tiden alltför mycket, för i slutändan har man ändå arbetat mycket med värdeskapande arbete.
Ett av JM:s huvudfokus är att korta ledtiderna. Det kanske kan vara en framtida rekommendation att undersöka hur man kan ta hänsyn till logistiken redan i projekteringsskedet. Att få tillgång till rätt handlingar från byggstart bör ju vara en självklarhet, har man inte det medför det automatiskt logistiska störningar.
Ja, det är lite branschgrej att bygga snabbare och kunder vill flytta in tidigare. Men då är det ganska många nötter som behöver knäckas innan man är där. Jag tycker att man måste börja i ett tidigare skede för att kunna undvika problemen. Speciellt att ta fram rätt bygghandlingar i god tid.