Avgränsningar och osäkerheter

De aspekter av social hållbarhet som behandlas inom ramen för denna nulägesanalys är jämlikhet,

jämställdhet och barn- och ungdomsperspektivet. Avgränsningen motiveras genom att både

horisontella (kön, ålder) och vertikala (inkomst) aspekter av rättvisa (social hållbarhet) beaktas. Gruppen individer med funktionsvariation (funktionsnedsättning) omfattas inte i denna analys, då det inte finns underlag att tillgå i fråga om denna grupps resvanor.

Jämlikhet

Jämlikhet handlar om alla individers lika värde och inflytande samt om fördelningen mellan

rättigheter, resurser och nyttor. Begreppet handlar också om alla individers lika rätt och möjlighet att ta del av samhällets välfärd och service. Det finns många olika nationalekonomiska och filosofiska grepp på vad som kan betraktas som rättvist. I denna analys används ”distributional justice” som definition av som är rättvist, vilket innebär att resurser fördelas utifrån behov, vilket i sin tur betyder att hänsyn också tas till olika gruppers förutsättningar.

Denna analys är avgränsad till att studera jämlikhet utifrån hur tillgänglighet till arbetsplatser (som kan betraktas som en nytta) är fördelad mellan socioekonomiska grupper i Karlstad.

Den trafikmodell som finns att tillgå i denna studie (MeTrans) innehåller geografiska data på arbetsplatsers lokalisering1, men inte geografiska data på andra typer av målpunkter, vilket förklarar avgränsningen till att studera tillgänglighet till enbart arbetsplatser. För att studera tillgängligheten till andra typer av målpunkter måste dessa målpunkter geokodas och läggas in i modellen manuellt, vilket har gjorts för att studera tillgänglighet till skolor (se vidare avsnitt 1.1.3) men inte i övrigt.

Tillgängligheten till arbetsplatser för olika socioekonomiska grupper delas upp genom att studera tillgänglighet med bil respektive med kollektivtrafik och även den totala tillgängligheten, där tillgänglighet med bil, med kollektivtrafik och med gång och cykel slås samman. Dock tar inte modellen hänsyn till det faktiska gång- och cykelvägnätet (enbart bilvägnät), och det görs i studien ingen utläggning för gång- och cykelflöden. Det innebär att modellen antar att de resor som görs med gång- och cykel sker med en fast hastighet på bilvägnätet via kortaste vägen. Detta är en begränsning i modellen och som bör tas i beaktning i resultatet av den totala tillgängligheten.

Socioekonomiska grupper kategoriseras i analysen utifrån olika nivåer av inkomst, utbildning,

förvärvsgrad och ohälsa, i ett geografiskt socioekonomiskt index. Se vidare under avsnitt Fel! Hittar i nte referenskälla..

Jämställdhet

Jämställdhet handlar om jämlikhet mellan kvinnor och män som ska ha samma möjlighet att forma samhället och sina egna liv. Området omfattar bland annat frågor som makt, inflytande, ekonomi, hälsa, utbildning, arbete och fysisk integritet.

I denna analys studeras jämställdhet utifrån skillnaden mellan kvinnor och mäns resvanor, utifrån resvaneundersökningen (RVU) för Karlstad från 2014. Resvanor mellan könen i Karlstad jämförs sedan med teorier och forskning om jämställdhet i transportsystemet, i syfte att kunna utläsa huruvida generella förklaringsmodeller om jämställdhet i transportsystemet är applicerbara på kommunen.

Barn och unga

Barn och unga definieras i denna analys som individer mellan 0–18 år. Barn och ungas resvanor inkluderas inte i denna undersökning då den utförda

Resvaneundersökningen i Karlstad kommun (2014) endast inkluderar unga mellan 16–24 år, vilket inte korrelerar med denna analys definition av barn och unga. Detta innebär relativt stora

begränsningar i fråga om att kunna skapa sig en nuläges- och problembild av barn och ungas resvanor. Det hade behövts enkätdata på barn- och ungas resvanor för att kunna skapa sig en bättre bild av nuläget och förknippade utmaningar. Men detta har alltså inte samlats in inom ramen för denna studie.

I denna analys studeras den geografiska fördelningen av tillgänglighet till förskolor, grundskolor och gymnasium. Detta jämförs sedan med det geografiska socioekonomiska indexet, i syfte att få en uppfattning om hur tillgängligheten till skolor är fördelad mellan socioekonomiska grupper. I och med att det inte finns underlag på barn- och ungas resvanor går det inte att veta i vilken utsträckning barn och unga reser själva respektive i sällskap med sina föräldrar. Trots det har den geografiska respektive socioekonomiska tillgängligheten till skolor med bil och kollektivtrafik sammantaget studerats. I detta avseende är det problematiskt att tolka resultaten av denna analys, men det har ändå bedömts vara av intresse att få en bild av huruvida tillgängligheten till skolor skiljer sig mellan socioekonomiska grupper.

Lokaliseringen av förskolor, skolor, lekplatser och idrottsplatser analyseras också i relation till E18. Syftet är att få en uppfattning i vilken utsträckning dessa platser (och de barn som uppehåller sig där) i

nuläget exponeras för negativ omgivningspåverkan av trafiken på E18. Bullerutbredning från E18 studeras i relation till dessa målpunkter. Dock har inte luftkvalitet kunnat studeras, då data på detta inte har funnits att tillgå.

Även passager över/under E18 samt gång- och cykelvägar i nära anslutning till E18 studeras i och med att ett antagande i analysen är att detta också är platser som barn och unga kan uppehålla sig vid. Passager är också en faktor som påverkar tillgängligheten för gång- och cykeltrafikanter i och med att dessa minskar barriäreffekter och ökar trafiksäkerheten. Barriäreffekter och trafiksäkerhet behandlas mer utförligt i Bilaga 3. Trafiksäkerhet respektive 4. Gång- och cykelpassager, och i denna rapport berörs detta översiktligt.

Tillgänglighet

Begreppet tillgänglighet kan ses som ett ramverk för förståelsen av de ömsesidiga relationerna som finns framförallt mellan markanvändning och rörlighet. Med tillgänglighet menas inte enbart med vilken hastighet ett fordon kan färdas, utan tillgänglighet bör snarast ses som ett mått på de olika möjligheter eller med vilken lätthet det är för någon, med olika attribut, att delta i önskade aktiviteter. Tillgänglighet kan alltså betraktas som en lägeskvalitet och det är möjligt att beräkna genomsnittliga värden på tillgänglighet för olika delområden i en kommun. Tillgängligheten för olika geografiska delområden (av exempelvis en kommun) mäts i denna studie med Log-summa, vilket är ett mått på tillgänglighet som omfattar hur många (exempelvis) arbetsplatser som i genomsnitt nås från ett specifikt område till en generaliserad tid och kostnad (se vidare avsnitt 3).

Tillgänglighetsbegreppet innefattar också uppfattningar, intressen och preferenser av människor och företag som bor och verkar i den studerade regionen2.

Denna studie är avgränsad till att studera tillgänglighet till arbetsplatser respektive till skolor.

Geografisk avgränsning

Analysen är avgränsad till att studera Karlstad kommun. Motivet till denna avgränsning är framför allt att denna åtgärdsvalsstudie berör E18 genomfart Karlstad, se

Figur 1. E18 genom Karlstad.

Trots det hade det ändå varit intressant att studera hur tillgängligheten fördelas geografiskt över hela Region Värmland, i och med att det sannolikt är många individer i angränsande kommuner som pendlar in till och ut från Karlstad stadskärna, där det finns en täthet av arbetsplatser. Begränsningar i tillgång till data för fler kommuner än Karlstad tillåter dock inte en sådan analys.