Problembeskrivning och prioritering
Inför workshopen presenterades en sammanställning av de behov, brister och problem som har identifierats på aktuell vägsträcka.
Stämmer sammanställningen av brister och problem?
Grupp 3:
Vi är överens om sammanställning från workshop 1.
Grupp 4:
Behov: förbättra estetiska värden – bra!
Problem: Gång och cykel – bra! (trafiksäkerhet)
Problem: fordonstrafik upphinnande olyckor – bra! (trafiksäkerhet)
Grupp 5:
Ja
Grupp 6:
Det mesta fanns med
Saknas något?
Grupp 1:
Buller-kartering/inventering bör göras, inte bara vid Borgmästarbron som kartan antyder, (miljö och hälsa)
Viktigaste behoven: robusthet
Grupp 2:
Väldigt trafikfokuserat. Saknas något lager av målbild, framtid, vision och övrig samhällsplanering. Olika planeringshorisonter
Grupp 3:
Bilen kommer alltid vara viktig i Värmland – många in och utpendlingar
Grupp 4:
Problem/brist att E18 innebär ett kapacitetsproblem för Karlstads tillväxt (tillgänglighet). Att det inte är varierande hastigheter – ett problem (tillgänglighet).
Otrygga passager (tillgänglighet).
Problem med resandebeteendet – borde vara eget problemområde (miljö och hälsa). Behov: att kunna utveckla Karlstad förbättra noggrant
Grupp 7:
Brist på gemensam målbild/strategi
Behöver något förtydligas?
Grupp 1:
Barriäreffekter: kollektivtrafik, natur, djur, vattenflöden, kulturmiljöer, tex. Alster (tillgänglighet). Köbildningar: rusningstid. Alla åker samma tider, på
förmiddagar/eftermiddagar (tillgänglighet)
E18 utnyttjas som lokalväg & bergviksmotet, 61/62 framkomlighetsproblem: två största regionala stråken möts vid länets största handelsområde (tillgänglighet)
Barriäreffekter även för grönstrukturen (miljö och hälsa)
Kollektivtrafikens minimala användning: E18 skär av kollektivtrafiken. Brist på bytespunkter för tätort-/regionaltrafiken (miljö och hälsa)
Viktigaste problem: låg bärighet – översvämningsrisk vs. Barriär för triangelspår, Skoghallsbanan
Grupp 2:
E18 barriär för tåg, gång, cykel samt stadsutveckling
Grupp 3:
Det saknas en problembild som beskriver framtidsanalysen/-bild där hållbart samhälle uppnås. Tillväxt genererar mer transporter med den samhällsplanering vi har haft sedan 1960-talet. Att lyfta fram den problembilden behövs.
Översvämningsrisk / lågpunkt mellan Klara – Våxnäsmotet
Grupp 4:
Kollektivtrafik: hur stora förseningar är det – definiera – mer konkret (tillgängligt)
Köbildningar: ett problem i alla städer vid lönehelger, Black Friday & jul (upplevelsebaserat) /–> problemet ska vara som det är under rubriken trafiksäkerhet (tillgänglighet)
Barriäreffekt: problem med buller och luftutsläpp för att kunna hantera barriären befintliga och framtida bostäder (miljö och hälsa)
Brist: tillgänglighet för kranskommuner – förtydligas. Köerna på E18 ett problem
Grupp 5:
Vad är problemet med ’’kilavfarter’’ - precisera
Grupp 7:
Exploateringen begränsas av E18 / stoppar utvecklingen
Kraven på E18s framkomlighet begränsar Karlstads möjlighet att bygga ett hållbart
trafiksystem, dvs begränsa framkomlighet för bil och förbättra för buss och GC. Vi vill/behöver (Karlstad kommun) arbeta med bilköer.
Grupp 8:
Dåligt anpassad & avsaknad av sekundärvägnät (leder till onödig belastning av E18).
Prioritera vad som är mest angeläget
Grupp 1:
Inga alternativa vägar vid olycka, översvämning kris etc.: viktig fråga! Robust & sårbarhet (trafiksäkerhet)
Översvämningsrisker (miljö och hälsa)
Viktigaste problem: buller och luftföroreningar
Infrastruktur och stadsutveckling – viktigaste punkten
Grupp 2:
Bättre kommunikation, samverkan näringsliv – Trafikverket
Grupp 3:
Klimatanpassning (låg länt)
Grupp 4:
Inga alternativa vägar vid olycka, översvämningsrisk: Viktig! Borde prövas alternativa vägar för att lösa frågan! Borde vara eget huvudmål (trafiksäkerhet)
Översvämningsrisker: eget mål! (miljö och hälsa) Behov: Ställa om till hållbart transportsystem
Prioritera trafiksäkerheten
Grupp 5:
Tillgängligheten; minska köer
Barriärer för tåg, GC. Svårt att kunna få triangelspår från värmlandsbanan in till Stora Enso, Skulle slippa göra lokvändningar inne i Karlstad central (för att komma förbi måste gå in via Karlstad c / tåg ökar)
Grupp 6:
Göra kollektivtrafiken mer attraktiv för pendellånga resor / prioritering (egna filer) -> löser andra problem i sin tur
Hela resan kedjan: cykel – bil – kollektivtrafik – pendelparkering
Av/påfartsramperna vid Bergvik/hultsbergsmotet - viktigaste (kortsiktig åtgärd) (trafiksäkerhet)
Ökade trafikvolymer
Grupp 7:
Fel sträckning genom centrum
E18 fungerar bättre som lokalgata än alternativa vägar och då hamnar lokaltrafiken där Historia för att förstå nutid
Grupp 8:
Trafikplatserna bör ses över mer konkret / Anpassning av anslutningar (trafikplatser) – ökad kapacitet, framkomlighet, trafiksäkerhet
Övriga kommentarer
Grupp 1:
Barriäreffekter: kommunens ÖP har även utbyggnadsområden öster om Välsviken, vid Alster (miljö och hälsa)
Hultsbergsmotet mest angeläget att åtgärda Klimat och robust planering måste gå i hand i hand
Grupp 2:
Vikten av att ha respekt för varandras planering
’’Kommunen lever sitt och infrastrukturen lever sitt’’ – behövs bättre samordning
Grupp 3:
Handeln har en bild av att biltrafiken måste få öka och samtidigt med satsningar på gång-, cykel och kollektivtrafik
En annan syn runt bordet är att prioritera en omställning där vi flyttar över korta resor från bil till andra transportslag
Förutsättning för lokaltrafik med E18 genom tätorten
Grupp 4:
E18 som nyttjas som lokalväg: kan inte vara problem (för mycket i så fall) (tillgänglighet) Södra förbindelse: kan inte vara ett problem!? Utgör ett regionalt och lokalt avlastande väg!
Även om det belastar hultsbergsmotet (tillgänglighet)
Ej kapacitetsbrist på E18 – primära anslutande vägar: felaktig utifrån kartan, beror hur man ser på det (tillgänglighet)
Problem: kollektivtrafik - ? (trafiksäkerhet) Stadsmotorväg eller omplacering?
Grupp 5:
Är allt sant? Med sammanställningen
Grupp 7:
Ett sätt att avlasta E18 är att skapa bättre alternativ i det kommunala trafiksystemet Saknas samarbete mellan kommun TRV / Viktigt med ett samarbete mellan TRV och
kommunen
Projektmål
Inför workshopen presenterades de förslag till projektmål som arbetats fram. Projektmål 1 - Hållbart & effektivt transportsystem
Projektmål 2 – Säkerhet för alla Projektmål 3 – Aktiv samverkan
Är projektmålen relevanta?
Grupp 1
Relevanta mål - bör dock förtydligas och brytas ner mer
Grupp 2
Det finns ett visst behov att formulera om och omstrukturera vissa underpunkter. Buller, luft och vatten. Klimatpåverkan, boende och miljö, hälsoeffekter. Miljö och hälsopåverkan. Färdmedelsfördelning. Om vi formulerar om punkterna lite så blir det lättare att jacka in varandras formuleringar och arbeten. Så blir det lättare.
Grupp 3
Folkhälsostrategin och miljö- och klimatstrategin har ersatts av en strategisk plan Projektmål kan slås ihop.
Grupp 4
”stråket tar hänsyn till alla…” – innebär ingen prioritering. Ej relevant?? Projektmål 1 är lite framtungt, bygger på beteendeförändring.
Grupp 5
Målen behöver rangordnas
Grupp 6
Är mål visioner? Hur gör vi dem konkreta och verkningsfulla? Relevanta mål med bör förtydligas och prioriteras
Vissa mål bör definieras vidare
Grupp 7
Otydligt hur utveckling av näringslivet ska kunna ske/ exploatering/nya arbetstillfällen. Regional/kommunal utveckling
Stråket tar hänsyn till alla bör tas bort/ omformuleras.
Målen ansågs vara väldigt övergripande. Gruppen ansåg att målen kan behövas ”trattas ner” och blir mer specifika och inriktade.
Grupp 8
”God trafiksäkerhet oskyddade trafikanter” på E18? Förtydligas var mm. ”ett robust…” ska det stå på två ställen?
Behöver något förtydligas?
Grupp 1
Målen behöver brytas ner och göras mätbara
Grupp 2
Gemensamt underlag för buller ”minskade klimatutsläpp från transportsektorn i Karlstad”. ”Minska barriäreffekterna av E18” kan vara i alla tre dimensioner
Agenda 2030 målen bör finnas med så man kan koppla till dem.
Dialog bör finnas med som ett delmål i projektmål 3. Dialog mellan politik och allmänheten, näringsliv, myndigheter och kommuner mm.
Tre hophängande cirklar - inte stuprör. ekologisk, sociala och ekonomisk hållbarhet. Bra att alla tre visualiseras och är lika viktiga.
Aktiv samverkan - både ett mål och en strategi för att nå dit. Vilka är med i samverkan - är vi rätt personer att klara av att tänka om. Är det Affärsutvecklare, Innovatörer - it-hjärnor?
Grupp 3
minskade klimatutsläpp från transportsektorn i Karlstad”. Förslag att ha miljöpåverkan istället för klimatutsläpp.
Transportsektorn bör förtydligas eller ändras. Vilka trafikslag ingår och inte? Projektmål 3: Kommunens tillväxt idag och framtida.
Resurseffektiva transporter över/mellan kommuner.
Projektmål 1: partiklar, kväveoxider mm. bör läggas till på klimatutsläpp.
Naturresurseffektivitet och buller bör även läggas till på den ekologiska dimensionen. Social dimension: Stråket tar hänsyn till alla, är det prioriterat? Bör man prioritera annat? Estetiskt tilltalande miljö: entréer till staden mm. bör ingå här
Beteendeförändring bör läggas till.
Kostnader för tredje part - bör ingå i ekonomiska dimensionen som ett verktyg att uppnå de övriga dimensionerna
Projektmål 3, God samhällsplanering: viktigt att tydliggöra vad som ska prioriteras.
Grupp 4
Definiera sårbara avsnitt på E18 och alternativ. (antar att de menar alternativa vägar?)
Definiera genomfartstrafik (regional), regional in/ut trafik, respektive ”ren” lokaltrafik. För att sedan kunna jobba med beteendepåverkan.
Definiera motens maxkapacitet.
”Restiden mellan större regionala orter…” Vilka orter menas?
Ekonomisk dimension: ”ett robust transportsystem…” borde definiera ömma/sårbara punkter – sårbarhetskarta, t.ex. inom Våxnäs mm.
Projektmål 1 bör delas isär på A - Hållbart transportsystem B - effektivt transportsystem
Grupp 5
Samverkan och trafiksäkerhet är viktiga mål. ”större orter” behöver definieras, mätbart
Grupp 6
”minskade klimatutsläpp från transportsektorn i Karlstad”, är detta mätbart? Delmålet behöver förtydligas så det blir mätbart
Förtydliga rangordning av mål. Vad ska vara högst? Mätbarhet än en gång. Tillgänglighet – säkerhet – miljö
Saknar tydligt mål för minskad trafik
Ej uppdelning mellan ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. De överlappar varandra! Bättre med cirklar som visar att de går ihop istället för att stapla upp det.
Farligt gods bör beaktas i säkerhet, även skyfallsproblematik mm.
Grupp 7
Delmål som beaktar nyetableringar i Karlstad/efter stråket och delmål som beaktar bostadsbyggande bör finnas med som delmål i ekonomisk dimension.
Vad är ”god samhällsplanering”? Hur mäts det? Vad är ”god tillgänglighet” hur mäts det?
”process för samverkan” och ”integrerad stadsplanering” är detta aktiviteter?
”restiden mellan större regionala orter”… Räcker buss som färdmedel? Kan det behövas andra färdmedel för att nå upp till målet?
”Integrerad stadsplanering”, få med tillväxt och bostadsförsörjning.
”funktionellt samspel…” Våga prioritera ner bil? Till förmån för buss-, gång- och cykel. Tydliggör nyetableringar och expansion i målen! Hur det påverkar E18 osv.
Grupp 8
Projektmål 1, social dimension, buller och luft bör läggas till
Projektmål 1, ekonomisk dimension, bör läggas till om det är samhällsekonomiskt lönsamt. Projektmål 3: ”god tillgänglighet…” kan flyttas till mål 1 eller 2. Arbeta ihop delmålen
ytterligare.
Vilka betydande målkonflikter ser ni?
Grupp 1
Buller vs stadsutveckling. (minskad barriäreffekt)
Grupp 2
Målkonflikter? Inte alltid konflikter utan möjligheter. Regionalt/lokalt. Transportbehov vs klimatpåverkan. Stockholm-Oslo vs det lokala. Ska det gå snabbt och Järnvägen vs E18. Vilka gemensamma mål finns.
Grupp 3
-
Grupp 4
”Stråket tar hänsyn till alla” har målkonflikt med ”kollektivtrafik ska vara huvudalt. Vid arbetspendling” och ”god framkomlighet”.
Grupp 5
Tillväxt – framkomlighet/ kapacitet
Grupp 6
Kommunalt och nationellt, styr utifrån mål ej prognos för trafik Målkonflikter mellan stadsutveckling och kapacitet
Grupp 7
Regional/ kommunal utveckling kontra trafiksäkerhet, miljö, framkomlighet
Vågar Karlstad prioritera gång-, cykel- och kollektivtrafik före personbils-trafiken? Om Karlstad vågar det kommer åtminstone initialt framkomlighet/ köbildning på E18 förvärras sannolikt om ovanstående sker.
Målkonflikter med samverkan mellan kommun och TRV finns. De har olika mål och vill olika saker.
Grupp 8
Ekologisk dimension – projektmål 2.
Estetiskt – buller, bullerskärmar är ej estetiskt tilltalande, vad ska man prioritera?
Övriga kommentarer
Grupp 1
Finansiering genom statliga medel bör förtydligas i projektmål 3, Aktiv samverkan
Grupp 2
Bullerkartläggning – underlag Alternativa vägar – analys Klimatanpassning – Analys
Koppla till Agenda 2030. Bör löpa horisontellt genom hela arbetet.
Grupp 3
God samhällsplanering, god tillgänglighet, god trafiksäkerhet etc. - hur definieras det?
Grupp 4
”minska barriäreffekterna av E18” Västerås är inte ett bra exempel, höga murar mm. ”förutsättning att kunna byta transportslag genom bytespunkter med koppling…” med
koppling bör bytas mot för. Ett viktigt mål!
Projektmål 3: ”god samhällsplanering” bör flyttas till mål 1.
Projektmål 3: ”God tillgänglighet…” och ”funktionellt samspel…” bör flyttas till mål 2. Projektmål 1 bör döpas om till ”hållbar stadsutveckling och hållbart transportsystem” Projektmål 2 bör döpas om till ”Effektivt och säkert trafiksystem”. Och innehålla alla mål om
trafiksäkerhet.
Projektmål 3: Stadsutvecklingsfrågorna behöver flyttas till de andra målen.
Grupp 5
-
Grupp 6
-
Grupp 7
ÖP, tillväxt, finns det en viss % per år
Karlstads trafikplan, vårt beteende måste påverkas, biltrafiken ska inte öka i samma takt som befolkningen.
Målen hör inte helt till avgränsningen. Vissa mål handlar mer om anslutande vägar som ibland inte är statliga.
De åtgärder som föreslås måste vara påbyggnads- och utvecklingsbara på lång sikt - lägga till i målen
Grupp 8
Projektmål 3 kan sammanfattas till färre mål.
Robust innefattar alla vägarÅtgärdsförslag
Åtgärdsförslag Beskrivning/ Steg i 4-stegsprincipen Löser brist/behov
Verkar mot mål Grad av angelägenhet 1-5?