Koppling till nationella strategier och mål

Det finns ett stort antal planeringsunderlag, styrdokument, beslutade mål osv. från olika instanser som berör bland annat samhällsutveckling, transportsystem och infrastruktur på nationell nivå. Följande urval av dessa presenteras i detta avsnitt:

 Nollvisionen  Sveriges miljömål

 De transportpolitiska målen  Funktionellt prioriterat vägnät  Sveriges klimatmål

 Nationell plan för transportsystemet 2018–2029  Funktionellt prioriterat vägnät

 Bärighetsklass BK4

2.1. Nollvisionen

Nollvisionen beslutades av riksdagen år 1997. Den är en vision om en vägtrafik där ingen människa dödas eller skadas allvarligt, men också en strategi för hur en säker vägtrafik ska uppnås. År 2009 beslutade riksdagen om ett etappmål för trafiksäkerheten, vilket innebär att antalet trafikdödade i Sverige år 2020 inte får överstiga 220 personer. År 2016 beslutade regeringen om en nystart för Nollvisionen. I nystartsdokumentet pekas riktningen ut, en riktning och plattform för ett intensifierat trafiksäkerhetsarbete. Nystarten gäller alla trafikslag och ska fungera som en plattform för konkreta initiativ inom trafiksäkerhetsområdet. Innehållet i nystarten har tagits fram i dialog med företrädare för organisationer, berörda myndigheter och andra aktörer som påverkar trafiksäkerheten genom sin verksamhet.

Flera av FN:s globala mål rör trafiksäkerhet och det svenska arbetet för ökad trafiksäkerhet intresserar omvärlden. För att nå de globala målen krävs samarbeten lokalt, regionalt, nationellt och globalt. Nystarten för Nollvisionen ska förutom att göra vägarna än mer säkra, även skapa ännu bättre förutsättningar för export av svenska produkter och tjänster för trafiksäkerhet.

Trafikverket har i uppdrag att övergripande leda samverkan inom vägtrafiksäkerhet. Trafikanalys har givits två uppdrag, det ena är i syfte att föreslå nya etappmål för trafiksäkerhet efter 2020 och det andra är ett uppdrag om att utreda sänkt bashastighet i tätort.

2.2. Sveriges miljömål

Sveriges miljömål beslutades av riksdagen år 1999. Det svenska miljömålssystemet innehåller ett generationsmål, 16 miljökvalitetsmål och 24 etappmål. Generationsmålet anger inriktningen för den samhällsomställning som behöver ske inom en generation för att miljökvalitetsmålen ska nås. Generationsmålet är därför vägledande för miljöarbetet på alla nivåer i samhället. I målet står också att arbetet med att lösa de svenska miljöproblemen inte ska ske på bekostnad av att vi exporterar miljö- och hälsoproblem till andra länder.

Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Det finns även preciseringar av miljökvalitetsmålen. Preciseringarna förtydligar målen och används i det löpande uppföljningsarbetet av målen.

Etappmålen anger steg på vägen för att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen. Etappmål har antagits av regeringen för miljömålet ”Begränsad klimatpåverkan”, samt inom områdena avfall, farliga ämnen, luftföroreningar och biologisk mångfald.

2.3. Sveriges klimatmål

År 2017 antog riksdagen ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige. Ramverket innehåller nya klimatmål, en klimatlag och ett klimatpolitiskt råd.

Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp.

Utsläppen i Sverige ska gradvis minska, och minskningen jämförs med utsläppsmängden under år 1990. Minskningen ska ske enligt följande:

 Senast år 2030 ska utsläppen vara minst 63 % lägre  Senast år 2040 ska utsläppen vara minst 75 % lägre  Senast år 2045 ska utsläppen vara minst 85 % lägre

Trafikverket ska på uppdrag av regeringen jobba mot de nationella klimatmålen. Av dessa berörs transportsektorn av följande mål:

 Sverige ska ha en fossil oberoende fordonsflotta till år 2030  Sverige ska inte ha några nettoutsläpp av klimatgaser vid år 2050

Målet till 2030 har Trafikverket tolkat som en minskning av fossil energi i vägtransporter med 80 % jämfört med 2004. Till 2050 behöver transportsektorns koldioxidutsläpp ligga på noll för att Sverige ska kunna nå klimatmålet om klimatgasutsläppsneutralitet till 2050.

2.4. De transportpolitiska målen

Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. För detta har två delmål formulerats; Funktionsmålet och Hänsynsmålet.

Funktionsmålet – Tillgänglighet

Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en

grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov.

Hänsynsmålet – Säkerhet, miljö och hälsa

Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt, bidra till att det övergripande generationsmålet för miljö och miljökvalitetsmålen nås samt bidra till ökad hälsa.

2.5. Nationell plan för transportsystemet 2018 – 2029

Trafikverket har arbetat fram en nationell plan för Sveriges transportsystem 2018–2029 som innefattar åtgärder för att underhålla samt utveckla den statliga infrastrukturen. De åtgärder som är framtagna ska skapa ett effektivt och hållbart transportsystem samt bidra till att möta dagens och framtidens utmaningar. Åtgärderna är framtagna enligt fyrstegsprincipen. Planen är

av järnvägssystemet, säkerhet för oskyddade trafikanter, överflyttningen av godstransporter från väg till järnväg och sjöfart, minskad miljöpåverkan, utveckling av framtidens transportsystem samt hållbara stadsmiljöer och tillgänglighet på landsbygderna.

En av de utpekade namngivna bristerna i planen är stråket Stockholm-riksgränsen-Oslo, där kapacitetsproblem och långa restider anges som brister.

2.6. Funktionellt prioriterat vägnät

Trafikverket har i samverkan med regionala planupprättare pekat ut de vägar som är viktigast för nationell och regional tillgänglighet, ett så kallat funktionellt prioriterat vägnät (FPV).

Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge människor och gods en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet. Det ska också bidra till

utvecklingskraft i hela landet. Trafikverket använder det funktionella prioriterade vägnätet som ett av flera planeringsunderlag i en rad olika verksamheter och projekt. Det utgör också ett underlag i dialoger med andra aktörer i samhällsplaneringens olika skeden.

Funktionellt prioriterat vägnät delas in i tre olika skikt:  Nationella och internationella vägar

 Regionala vägar

 Kompletterande regionala vägar

Fyra funktioner har sammanvägts i klassningen för FPV:  Godstransporter på väg

 Långväga personresor med bil  Dagliga personresor med bil  Kollektivtrafik med buss

Funktionerna överlappar varandra och en väg kan pekas ut utifrån en eller flera funktioner.

Utgångspunkten för vägarnas indelning i funktioner är de olika trafikanternas anspråk och behov, det vill säga vilken trafik som är viktigast där. Syftet med indelningen i funktioner är att man bättre ska kunna tillgodose trafikanternas krav och behov vid till exempel drift och underhåll av vägen. Samtidigt förenklas arbetet med att analysera vägarnas brister och behov samt prioritera åtgärder för att bevara eller höja tillgängligheten. Det funktionellt prioriterade vägnätet togs fram 2013 – 2016. En översyn av vägnätet görs vart fjärde år och mindre justeringar görs löpande.

Den aktuella vägsträckningen av E18 ingår i det funktionella vägnätet för samtliga fyra funktioner.

2.7. Bärighetsklass BK4

Under sommaren 2018 öppnade delar av det statliga vägnätet för den nya bärighetsklassen BK4. Detta innebär att lastbilar upp till 74 ton kan trafikera dessa vägar jämfört med tidigare gräns som var 64 ton. Bärighetsklass BK4 gör det möjligt att använda tyngre fordon på delar av vägnätet vilket effektiviserar näringslivets godstransporter och bidrar till att stärka näringslivets konkurrenskraft. Färre fordon kan ta samma mängd gods vilket är positivt för både näringsliv och klimat.

I ett första skede handlar det om ett begränsat vägnät som Trafikverket kan upplåta under ansvarsfulla former, vilket innebär att vägarna ska klara den ökade belastningen och att vägnätets höga nivå på tillgänglighet och trafiksäkerhet ska bibehållas.

Berörda sträckor inom denna åtgärdsvalsstudie som har öppnats för BK4 är E18, väg 61, väg 63 samt väg 236.